30+ som väntar/har fått syskon, del 8

Lycklig: Grattis till graviditeten!!!

Fio: Grattis till nytt jobb! Hur "långt gången" är du? Jag minns att jag hade mammabyxor på mig när det var "30+"-träff för "Stockholmare" och jag var i vecka 8 (tror jag) med Lucas. Jag tyckte att det syntes ganska väl - och var orolig att mina svärföräldrar skulle upptäcka något när vi skulle sova där - men de andra på träffen såg inte ett smack av "magen" .

cissi: Ja, det var verkligen ingen "bra" formulering. Men, det vore onekligen mycket enklare om man bara kunde köpa sig en graviditet på Apoteket.

Ego: Tack för förslag på hur jag ska öppna "bebisfrågan" med maken. Just nu tror jag att jag ligger lite lågt tills jag kommit in i rutinerna på lång-vik:et, så får vi se om han "mjuknat" lite med ordentliga rutiner.

"Lägger mig i" debatten om att "baka" en kille eller tjej. Enligt vissa källor ska killspermier ha svårare att klara tryckförändringar, och det är därför så många piloter och andra flygare får flickor. Och så är det det där med att killspermierna simmar fortare, men dör fortare också - vilket gör att om man vill ha en pojke ska man ha sex på ÄL-dagen, medan ett par dagar före ÄL är fördelaktigt för en flicka. Gabriel är "tillverkad" i början av februari (alltså under "icke flygsäsong") och på ÄL-dagen - så där stämmer ju båda teserna - men Lucas är "tillverkad" i slutet av juli (högsäsong för segelflyg) och tre dagar innan ÄL... OM det skulle bli en bebis till här får jag väl försöka mig på en "girls diet" om jag vill ha en tjej .
Ja, just det. Det finns ju det också! En del påstår att man kan påverka "levnadsförhållandena" för spermierna genom vad kvinnan äter. Om hon äter nyttigt - med mycket frukt och grönt och inget godis eller andra "dåligheter" - så ökar chanserna att få en flicka, eftersom "miljön" i slidan då är gynnsammaför flickspermier.

Nu sover båda pojkarna här, så jag ska logga ut och gå och diska innan det är dags att premiärträna till "Kinecten" .

Johanna: Vad jag förstått är bubbelpoolerna att undvika mer för ljudnivån under vattnet än för infektionsrisken (alltså i slutet av graviditeten kan det bli lite "högljutt" för bebisen i magen). Annars "ska" ju slemproppen göra att inga bakterier kan komma in i livmodern. Jag badade i badhus när jag hade två veckor kvar till BF med Gabriel, och jag tror inte det var långt kvar på graviditeten med Lucas när jag var på babysim med Gabriel sista gången heller.

cissi: Fy, vilket sätt ! Tycker att det verkar "vanligare och vanligare" med dåligt bemötande vid olika undersökningar.... Suck!

Helt ego:
Vilken dag! Den började med att jag var snäll och lät maken ligga kvar när Lucas ville gå upp klockan sex, men då "hann" maken (som vanligt när det är han som ska lämna på förskolan) inte ta hand om barnen själv och få dem redo att gå, utan ville ha min hjälp att få dem färdiga - vilket gjorde att jag kom iväg en kvart senare än beräknat till jobbet (stress!!!). Väl framme vid den förskola jag vikarierar på denna vecka fick jag reda på att jag kanske inte skulle vara där idag, eftersom de fått många barn som var sjuka eller lediga. Strax innan frukost ringde mycket riktigt "samordnaren" och har placerat mig på en annan förskola idag (och imorgon). Så slänga i sig frukosten och åka iväg till andra förskolan. Väl där upptäckte jag snart att jag hade två "trådbarn" på min avdelning ( ), och att tjejen jag ska ha "grupp" med på förmiddagen är en körkompis . Hon och jag går iväg med "våra" fem barn till en lekpark med pulkabacke, och på vägen tillbaka till förskolan pratade vi om hur läskigt det är att gå med barnen vid trafikerade vägar - och vad gör man egentligen om ett barn skuttar ut i vägen och blir påkört (vi är båda jättenoga med att barnen ska gå långt in på trotoaren och nästan fanatiska om de börjar "driva utåt", men ändå). När vi kommer in på förkolegården visar det sig att en fröken och ett barn i en annan grupp blivit påkörda på ett övergångsställe ! Barnet verkade helt OK, och personalen var vid medvetande även om hon blödde i ansiktet och hade ont - men båda fick åka ambulans till sjukhuset i Västerås för koll. Det sista jag hörde innan jag slutade för dagen var att personalen troligtvis hade brutit ett finger, men att de inte hade hunnit röntga henne ännu.
Resten av dagen blev ganska rörig och overklig. Det viktigaste vi hade att göra var att vara som vanligt samt att svara på barnens frågor (de barn som var med vid olyckan frågade en del av och till under dagen).
Eftersom vi utgick ifrån att "fröken" som var på sjukhus inte kommer imorgon även om hen får en OK-stämpel på sjukhuset fick jag sluta två timmar tidigare idag för att kunna jobba fler timmar imorgon för att täcka upp för henne. När jag kom hem hann jag bara innanför dörren så ringde de ifrån pojkarnas förskola. Då hade Lucas kräkts, så det var ju tur i oturen att jag redan var på väg. Inget jobb alls imorgon alltså, även om lucas (*peppar, peppar) inte kräkts något mer ännu. När jag stod och skulle laga mat började dessutom jag också må illa, så vi får väl se om maken måste VAB:a imorgon trots alla viktiga möten han har...

Lycklig: Både barnet och fröken åkte ambulans till sjukhus. Barnet klarade sig utan skador, och fröken fick "lättare skador" enligt senaste uppdateringen av nättidningen. Fröken och barnet hade kommit "på efterkälken" efter de andra barnen och en fröken till. En bilist kom, och stannade inte inför övergångsstället . De hade tydligen bara ett eller två steg kvar till trotoaren när de blev påkörda. Tur nog finns det "väggupp" innan övergångsstället, så farten var inte särskilt hög iaf. Men tydligen hade bilisten blivit medtagen till polisstationen där "kemisk rattfylla" kunde konstateras (medicin alltså). Troligtvis fick bilisten solen i ögonen och såg inte fröken och barnet med sitt något omtöcknade medvetande.

Illamåendet har gått över, men jag är så trött att jag ska sova nu. Vi får se hur natten blir.

Totalego:
Lucas vaknade i går morse och var precis som vanligt. Han drack majsvälling på förmiddagen, men sedan åt han precis som vanligt - även om jag lagade lite "skonsam" kost till lunch och det var fruktsallad (dvs banan när det gäller Lucas ) till mellis. På kvällen fick han vanlig välling - och kräktes fyra gånger mellan 23 och 01 . När han till slut somnade om igen vid strax efter två hade vi totalt slut på sängkläder, så han sov med en av mina huvudkuddar inlindad i en handduk och med en handduk som täcke. Dessutom hade jag av "säkerhetsskäl" flyttat Gabriel till min säng tillsammans med maken (som säkert fick somna om redan vid ettiden ) och la mig själv i Gabriels säng. Somnade vid halv tre (hade gett Lucas en "zip" vatten vid halv två och vågade inte somna förrän jag visste att allt troligtvis gått igenom magsäcken) och vaknade igen halv sex när Lucas valde att tro att det var morgon (vrålhungrig eftersom han kräkts upp allt och mer därtill under natten). Då var maken och Gabriel redan nere i TV-soffan, så efter att ha gjort iordning vätskeersättning och potionerat ut 10 ml i tre flaskor kunde jag gå och lägga mig igen. "Vaktskifte" vid nio, och så fick jag sova eftermiddag med Lucas igen efter lunch.
Nu får vi se hur denna natten går. Han drack bara vätskeersättning fram till halv ett - då han somnade för eftermiddagslur på två timmar - och har sedan dess ätit några majsbröd, och lite grönsaker när vi åt middag. Majsvällingen ville han inte alls ha idag.

Jag hoppas också på en "vanlig vecka" nu, det var länge sedan det gick en hel vecka utan VAB för mig. Känns inte så bra när man är den "nya" som helst ska visa lite framfötter. Men blir det mer så blir det.

Lucas har idag på morgonen ätit: 120 ml majsvälling, en majssmörgås, en liten tallrik flingor, mjölk och äppelmos samt en banan - allt mellan sex, när han vaknade, och tjugo över sju . Sedan åt han en rostad smörgås innan förmiddagsvilan och nu en lunch av köttbullar (som han bara åt lite av) och en massa majs och tomat (som han åt, tja, massor av ).
Måste få berätta en lite rolig sak angående den där tallriken med flingor och mjölk: Jag hade precis ätit färdigt min müsli med mjölk när Lucas kom ut i köket och klättrade upp i sin stol, satte sig tillrätta och sa "Öss!". Det kan betyda en hel del saker, så jag frågade om han ville ha ost. "Hmm", svarde han, så jag gick ut i köket och tog fram det mjuka brödet och visade honom."Nej, nej!". Visade majsbrödet. "Nej, nej". Frågade om han ville ha ost. "Nej, öss!". Sedan satte sig min söte snart tvååring och såg väldigt fundersam ut - ungefär som om han tänkte "Hur ska jag förklara så att hon fattar?" Sedan sa han "Päppel (äpple)!" Jag frågade om han ville ha äpple? "Nej" - och sedan föll poletten ner hos mig och jag frågade om han ville ha flingor med mjälk och äppelmos. "Jaaa!" Sedan satt han nöjt och mumsade flingor med äppelmos (först äppelmoset och sedan flingorna och mjölken ). Till saken hör att Gabriel inte förrän de senaste månaderna har ätit flingor med mjölk - och att han helst äter enbart äppelmoset även när han själv "beställt" flingor och mjölk. Så olika barn kan man få, även om de är underbara båda två.