Vi som plussat efter IVF i mars/april 2009

Turbo: vilken historia! Minns när du skrev tidigare, och man blir gripen av det. Hoppas verkligen att allt blir bra nu!

Nevadita: Kram från mig med. Är det något särskilt?

ÖnskanS: Var roligt att hon går nu! Du har rätt i att jobba kommer jag ju göra mycket mer men Agnes kommer aldrig vara liten igen. Att få vara med henne är värt så mycket.

Nojjar iväg bara, tänker att jag aldrig kommer att få ett jobb och att vi typ hamnar på gatan utan pengar och de tar vårt barn... Nä, jag inser också hur orealistiskt det är och ingenting jag egentligen aktivt oroar mig för förutom nu då när det liksom ställs på sin spets med detta jobb som tvingar fram ett aktivt beslut- söka eller inte.

(Men egentligen, innerst inne har jag nog bestämt mig för att inte söka).
(Jag tycker att jag dessutom, förutom att jag tror att det är bäst för Agnes, mig och S att just jag är föräldraledig så förtjänar ha denna  tid till att må bra och bygga upp mig. För även om det ibland är tufft och jag är trött så mår jag bra nu. Jag kämpade på så tidigare och det är underbart att slippa allt bita-ihop-ande)

Nevadita    

Det finns ingen dagslur ni kan plocka bort?

Men vad kallt det har blivit!  Låter trevligt men träff!

Jag tycker att en svår grej är vantar! Hur ska jag få henne att acceptera dem? Känns som man bör ha något vindtätt, vattentätt och fodrat, men det blir ju så klumpigt. Vi har varit ute någon knapp timme varje dag de senaste veckorna, gungat, bara gått runt, känt på sand, rivit sönder löv- sådant som kräver vantfrihet och Agnes älskar denna stund. Men igår var hon så kall om de små händerna...

Vi köpte vinterskor i helgen. 400 betalade vi, galet mycket för något hon kan växa ur på några veckor men vi kände att det var viktigt med riktigt bra skor nu när hon ännu inte går så bra men dock går. Just de köpte vi för att där tappade Agnes tålamodet med all skoprovning (och vi med) och att de inte verkade hindra henne så mycket som en del andra gjorde. Vi är nog övernojjiga men just skor känns inget bra att köpa begagnat.

SötKajsa Ett kort på min sötnos också! Även om hon är rätt duktig på att inte stoppa saker i munnen så kunde hon inte låta bli att smaka på sanden...

Mycket förkylning här med. Jag bestämde mig för att småsnuviga mammor får gå på ÖF förra veckan, jag är ju inte i närkontakt med de andra barnen på samma sätt och Agnes var frisk just då. Snöt mig i smyg Vet inte hur ni tänker om det?

Jo, vi hoppas ju på det. Enligt hon som sålde skorna så växer bebisfötter i ryck och står stilla däremellan, så därför kan man inte säga hur länge barnet kan ha skorna och hon ville inte säga att de skulle räcka hela säsongen. Men jo, det är ju en hel del växtutrymme det är det ju.

En sak jag funderar på är- hur vet man när skorna blivit för små? Kanske det är uppenbart, barnet protesterar- eller borde man ha en mätsticka hemma och testa med?

Nu ska vi iväg på barnloppis- hoppas på att fynda lite duplo. Och lite tröjor- vet inte hur det gick till men nu har Agnes nästan bara klänningar i 86

Megamuppen: grattis till K! När fyller hon?

Vad har ni för vagnar? Är ni nöjda? Har ni börjat ha barnen framåtvända?  Är på väg att köpa en ny vagn, men det är en djungel!

Nej, det är vad jag har läst också och A känns för liten att ha framåtvänd. Ser många små barn framåtvända på stan ändå...

Skulle egentligen vilja köpa en sulky men hittar ingen med svängbart styre. Ska jag köpa en dyr vagn borde jag redan ha gjort det...

Agnes skulle säkert gilla att sitta framåtvänd. Skulle nog tycka att det kändes ok också om jag bara vande mig. Tror ju att hon säger till om det inte är bra eller att jag märker det. Tror inte att jag skulle kunna övertala S till det dock...

Håller tummarna för dig i morgon Nevadita!

Med en förvirrad början av dagen (lyckades få på mig omaka skor- upptäckte det först på fiket med mammaträffen   (Men det bjöd jag på...)) så har jag nu varit på kvällkurs, gjort alla övningar och upptäckt att jag visst kan tänka, iaf litegrann

Dessutom upptäckte jag att Agnes vuxit ifrån fikaträffar- hann knappt prata med någon följde efter bebis som förtjust vandrade runt i fik och i bibblan som sitter ihop med det. När jag försökte få sitta stilla en stund så protesterade hon mycket högljutt och mycket missnöjt vad jag än försökte muta med hon ville bara gå runt, ingenting annat. Pust, pust, pust. Vi gav upp efter ett tag och gick därifrån. Känns trist, jag som gillade dessa mammaträffar.

Det vore jättetrevligt att se till att träffas tycker jag! Nu när våra små fyller ett, värt att fira tillsammans!
Jag tycker det trevligaste vore att träffas hemma hos någon, svårt att veta vart men ska träffas ute annars så att barnen inte har tråkigt . Gärna hos någon som inte bor alltför krångligt till... Ni är självklart välkomna till mig men det är väl vettigare att ha träffen i Stockholm.