Vi som plussat efter IVF i mars/april 2009

Hej! Läst ikapp nu Vi har varit borta hos min mamma under veckan och städat av alla saker. Min mamma fixar inte riktigt det. Vi brukar ägna några dagar om året åt att hjälpa henne men nu har vi inte varit där sedan förra sommaren- hon har kommit till oss istället- och hjälp, kan inte beskrivas i ord.  Vi var inte beredda på att det var så illa. Det gick inte att lägga ned Agnes på golvet så mycket saker skräp och damm överallt. Känns helt ovärdigt att bo så och vi blev inte ens i närheten av klara. Hon har fått en ny diagnos nu bara förra veckan, MS. Hon är nog först lättad ändå över att veta vad felet är med henne. Läskigt tycker jag, och är ledsen för Agnes skull att hon aldrig blir bättre, att hon aldrig kommer att vara en "riktig" mormor åt henne. Hon är liksom redan en hjälplös, egocentrisk tant, min mamma på 56. Försöker övertala henne att försöka få någon hjälp från kommunen, något slags stöd att ta hand om hemmet, för jag orkar inte.

Nevadita: usch då, stackars liten. Kan inte tänka mig att ni gjorde något fel dock och det var ju en pytteliten mängd. Kanske magen inte var redo än? Kan du inte skriva vad BVC svarar? Agnes kräktes ordentligt en gång efter att fått äta gurka - vi förstod aldrig varför och det har inte hänt någon annan gång. Kul att träffa nya bekantskaper via FL!

Monamona: lillstackarn då. Har hon ont också? Jobbigt. Hur lång tid tog det förresten för Alva att fatta hoppgungan. Agnes har fått testa min gamla som verkar helt pålitbar, men sitter/står bara där och gnäller snabbt om att det är tråkigt.

Turbolina: Visst vore det kul att träffa dig och bebisarna någon gång när ni kommer hit!

Agnes  tycker att i princip all mat hon smakat på varit rolig- det är sällan någonting kommer ut igen, (förutom den där potatisen som hon fick för första gången häromveckan- trist!) men hon lessnar efter några skedar så vet inte hur hon ska få i sig tillräckliga mängder om knappt tre månader för att inte vara hungrig... Hon har fattat hur man dricker välling ur pipmugg och fick i sig kanske en fjärdels portion i går, tillredde en halv. Ser framför mig en mysig kvällsvällingstund jag och hon. Hon är otroligt lättstörd vid amning.

Men hon är frisk och gladare igen! Och tand nummer tre har precis spruckit fram. Jag har börjat vänja mig vid hemmalivet och börjat njuta av det! S mår fortfarande inte så bra tyvärr.

Roligt megamuppen! Agnes fattar verkligen inte grejen med hoppgungan...

Agnes har lite bättre tålamod nu, hon kan sitta i flera minuter i sträck och pyssla med någon leksak utan att yla missnöjt. Skönt!  Men även om hon är glad mycket nu så blir hon så otroligt snabbt uttråkad eller frustrerad av att krångla omkring på golvet och börjar yla, så stressande ljud. Hur mycket måste ni sysselsätta era bebisar? Det är galet hur lite tid man har över!

Har era bebisar fått framtänder där uppe? En stor (!) tand är påväg fram nu! Inte undra på att det är jobbigt för henne. Man får inte peta på den, så den verkar göra ont.

Fick ni göra ett test på BVC för att hitta förlossningsdepression? S fick aldrig något och jag tänkte inte på det då, men nu fick hon det av någon och resultatet verkar tyda på att det är något sådant. Dock mår hon mycket bättre nu efter att fått ett par ordentliga egentid-stunder så kanske det handlar om att hon inte orkar leva upp till det symbiosmammaskaps-ideal som hon strävar efter. Vet inte.

I morgon åker vi till svärföräldrarna! Nu ska Susanna åka och träna, så jag ska ta Agnes.

Vill också ha kvar vår tråd!

Vi är hemma igen iaf. Har haft en bra vecka. Stackars svärmor råkade bryta foten precis innan vi kom, så vi kunde inte vara i sommarstugan och den där sovmorgonen om och fikan på stan själva som vi drömde om kunde vi fortsätta att drömma om. Men vi hade det trevligt, och Agnes gillar mormor mycket.

Nevadita: hur hanterar Lava att knappt sova dagtid?  Skönt att moroten gick bra.
Av allt Agnes smakat på än tror jag att avokado är största favoriten. Den där potatisen jättetrist.

Nevadita: Åh, hoppas allt jag kan. Sådan orättvisa borde inte få existera. Kram. Kan inte föreställa mig.

Ska pussa på Agnes lite extra i morgon och minnas hur lyckligt lottade vi är. Nu gråter jag snart, så tacksam...

Glad midsommar till er! Här blir det rätt lungt firande, åker ut till gamla Uppsalas firande med S, Agnes och min mamma. Blir nog trevligt.

Kände tand nummer fem och tand nummer sex idag . Ska de spruta upp så här, tänderna?

Har förresten varit på bebisträff idag med några mammor här från familjeliv. Trevligt! Så roligt att få vara hemma och kunna göra sådana grejer.

Nja, här pratas det inte mycket heller. Agnes är fortfarande mycket för munpruttar, och "heeh", även om det blir något dada, gagaga per dag iaf. Känns som hon jollrade mer för några veckor sedan, kan det vara så att hon fokuserar mer på den motoriska utvecklingen nu tro?

Mycket mer jag vill kommentera men borde sova nu...

Men kan egonämna att Agnes har varit på försenad sex-månadersbesök idag och fått sina sprutor. 9650g, 71cm och 47cm huvudomfång. VIkt och längd har gått ned något på kurvan och huvudmåttet upp rätt mycket, så vi ska tillbaks om ett par veckor för ny mätning av huvudmått. Förmodligen mätfel och är faktiskt inte orolig, men ändå nyfiken vad det är som kan göra ett huvudmått för stort?

Och surar över att min pappa inte läser min blogg. Inte min mamma heller för den delen, men hon har inte internet så det visste jag (och hon träffar Agnes rätt ofta). Svärföräldrarna läser dagligen minst och ringer ofta för att kommentera sådant jag skrivit. Känner mig besviken på honom, ledsen att han inte tycks intressera sig mer för Agnes och den lilla oro som gnager om att det är för att han inte räknar henne som sitt barnbarn.

Jajustdetja, det var ju jag som skulle sova.

Turbolina: beundran från mig också inför din långtur med två bebisar. Tror säkert att du klarar det jättefint, men känns inte som något jag hade velat gjort själv... Har du vägarna förbi Uppsala något nästa vecka så kanske vi kan träffas nåt?

Ingen bra dag här efter vaccineringen, Agnes vaknade gråtandes och med 39,1 grader feber. Nu verkar alvedonen ha släppt även om inte känns så het än, för hon gråter så det gör ont i mammahjärtat och en timme kvar tills vi får ge nästa bebisalvedon. Gått runt och burit, spelat speldosa för henne som distraherat henne korta stunder. Nu ammar Susanna henne. Hur reagerade era bebisar? Hur länge var de sjuka? Helt rätt tänkt av oss iaf att inte planera in någonting idag.

Monamona: hihi.
Turbolina: nej, han har inga fler barnbarn, jag är enda barnet.

Måste byta av Susanna nu innan hon hon gråter hon med.

Megamuppen: Så söt! Hur många sekunder fick blommorna sitta kvar?

Nja, min pappa är rätt dålig på att höra av sig, och jag med tyvärr även om jag vill egentligen... Han är lite den dämpade, fåordiga sorten.

Fy vad hemskt Turbo. Håller tummarna. Kram till dig.

Agnes har fått för sig att rucka på sin dygnsrytm och har börjat powernap-a när vi tycker att hon borde ha somnat för natten, sedan är hon vaken och trött och grinig/högljudd hela kvällen som ägnas åt att få henne att somna om. Somnar först vid elva ungefär efter varvat liggamning/ bärande/ vagnpromenad/ sjalamning. (Hon somnade nästan i vagnen häromdagen!). Pust. Kan man skylla på värmen? Eller kanske hon håller på att ställa om från tre dagslurar till två?

Och hon har lärt sig sätta sig upp idag! Och angående busighet så har hon börjat räcka fram saker mot oss och sedan i sista stund rycka tillbaka den när vi sträcker oss fram för att smaka, och så ler hon stort. Sötnosen.

Vi åker till Skåne på semester på måndag, ska bli kul.

Megamuppen: från rygg trycker hon upp sig med hjälp av händerna. Idag har hon verkligen fått upp farten också. Skötbordet verkar vara färdiganvänt...

Vad matt man blir av värmen. Energin tar verkligen slut på kvällen och vi är två trötta mammor och en never sleeping baby. Hon är fortfarande vaken och S jobbar på att få henne att sova. Inte bara vaken utan trött och högljudd och missnöjd.

Låg i Agnes plaskpool idag och läste Anna Wahlgrens barnaboken (skönt). Vi är väl inte särskilt överrens, men ändå intressant. Speciellt det här med att inte hindra forskarbebisar och delaktighet. Hur mycket hindrar ni era bebisar när de upptäcker världen? Vart drar ni era gränser för vad som är okej att smaka på/ känna på.

Nix. S gav upp nu, så jag kan gå in i sovrummet och packa klart.

Morr, morr från mig. Skrev ett längre inlägg i förmiddags men internetuppkopplingen bröts och det försvann. Jag är iaf hemma igen. Har haft en bra vecka men skönt att komma hem och få vila upp sig Och så har jag ju träffat trevliga Nevadita och glada och charmiga Lava!

Blä för fästingar.

Intressanta ämnen uppe i tråden tycker jag. Vill skriva mer om det (igen) men orkar inte nu. Godnatt!