Vi som plussat efter IVF i mars/april 2009

Här har vi inte heller barnsäkrat så mycket än. Gömt undan någon sladd, flyttat upp lite el-prylar som router och modem flyttat bort några krukväxter, flyttat upp plastpåsarna som vi tidigare hade i nedersta lådan. S hävdar bestämt att man inte behöver petskydda uttagen men jag litar inte på dem och har köpt Ikeas petskydd (men finns det inga bättre? Som man enklare kan plocka ut igen?). Giftiga grejer som diskmedlet har vi redan som vana att ställa överst i städskåpet, så det är ju bra.

Två att göra saker här är att felanmäla spisen- ungsluckan går att öppna utan att lyfta "spärren", och badkaret- pluppen som badkarsfronten sitter uppsatt på har lossnat så den sitter löst.

Och något måste göras åt lådorna i köket, de glider så lätt och snabbt så man kan nog klämma sig riktigt illa där.
Och alla stora krukväxter i fönstret i lagom dra-ned-höjd. Finns det någon bra guide förresten över vad som är giftigt?

Jag väntar 1-1,5 timme från Agnes har vaknat  tills vi äter frukost, och då är det inget problem att få i henne en hel portion gröt. Hon som var en liten grötvägrare för bara några veckor sedan och kladdade och lekte bara med den. Så att vänta henne hungrig verkar vara ett smart drag.

Hihi, man lär sig verkligen oväntade saker som förälder Men vad skönt att det gick bra!

Jag är här också Har bara haft så lite tid över till datorn. Har fått ont i handlederna också från ingenstans.

Vi har haft en rätt tuff vecka- börjar märkas att en av oss börjat jobba och båda är trötta, (TÄNK när morgon inte är mellan 5 och 5.30 varenda dag) men vi kommer väl snart in i det. Vi har styrt upp veckomatsedel och veckohandla för att underlätta för oss. Agnes har dessutom varit förkyld- inte varit särskilt sjuk men ändå så att vi inte vågat träffa andra bebisar och dagarna blir så långa då. Vid lunch har man hunnit bada, sova, läsa alla böcker typ tre gånger, haft fyra sångstunder och tagit hundra varv runt i lägenheten och dragit ut det mesta som går och dra ut så att lägenheten redan är i kaos trots att jag städade en dryg timme på morgonen när hon sov och inte har någon aning om vad man ska hitta på härnäst... Då var mormor SÅ välkommen när hon kom vid fyra.

Men, egentligen så stortrivs jag med att vara mammaledig för oftast har vi roligt mest hela dagarna, är också stressad över att börja jobba igen- har inte bestämt när men jag ska vara helt säkert föräldraledig till och med februari. Sedan har vi pratat om att dela 50/50 men det känns inte alls kul.

Ja, Agnes har lärt sig att gå! Det är hur stort som helst, tycker den stolta mamman.

Megamuppen: Agnes måste ju ha färdigheter som passar ihop till hennes kroppsform (dvs 1 år+) Efter att satsat så hårt på det motoriska lär hon lära sig prata när hon är typ fem...  Hon är så söt när hon går!

Hur somnar Kasja nu när hon inte längre ammas till sömns? Förstår att det känns kluvet inför amningsslutet.

Nevadita: sötnos då Så stor hon har blivit!  Trist att du fortfarande har ont! Kul att ni äntligen kom iväg till ÖF. Vi har också varit där idag, efter att behövt stanna hemma förra veckan med snorig bebis.

 

Turbolina: Ja! Nytt försök nästa vecka! Snopet att det inte blev av att få träffa dig och tvillingarna men nu ska väl Agnes hålla sig frisk ett tag. Tycker att du är tuff, hade tyckt en hel vecka ensam med bara en bebis hade varit en lång vecka. Vart tror du ditt handledsont kommer av?

Megamuppen: går absolut att ordna   www.familjeliv.se/Hem/ammiz/video.php, en några dagar gammal film (måste tömma minneskortet i kameran, blir ju fullt hela tiden!)
Aha, mindes bara att du skrivit tidigare om att hon ammades till sömns. Låter ju jättebra att ni kan ta nattningen båda två nu.  Imponerad av att hon kan komma till ro ändå- får jag skicka Agnes till henne på kurs .

ÖnskanS: vad roligt att det känns bra att vara tillbaks till jobbet! Tycker du att du funkar som du gjorde? (Förstår inte hur jag själv ska kunna tänka mer komplicerade grejer igen). Låter som att 50% är toppen att jobba till att börja med.

Roligt att Timja börjar ta sig fram! Tyckte att det blev mycket enklare när Agnes lärde sig det, hon blir inte uttråkad och gnällig på samma sätt längre och jag får gå ifrån henne nu när hon vet att hon kan ta sig till mig.

Agnes klarar sig riktigt bra nu, så nu behöver vi inte stå och passa precis bakom henne. Hon kan resa sig upp mot bokhyllan, släppa, gå till bordet, gå längs bordet och så vidare och jag kan lita rätt bra på att hon klarar sig och det räcker att jag har lite koll bara en bit ifrån. Det är skönt.

Megamuppen: aha, då förstår jag!

ÖnskanS: nio måndader och tre veckor är hon nu.

Idag vaknade Agnes efter eftermiddagsluren och grät och grät och grät och omöjlig att trösta eller ens få kontakt med under en lång stund (förmodligen kortare än vad det kändes, kanske tio minuter). Undrar om hon kanske fortfarande sov egentligen och drömde mardröm för det var en rätt tvärt gräns när hon plötsligt var med igen och glad. Kan det vara så?  Läskigt, lät som om hon hade riktigt ont men när hon väl "vaknade" så var hon nöjd och verkade inte ha något ont alls.

Nevadita: Hu, nattskräck låt otäckt. Har hört talas om det förstås, men aldrig riktigt förstått vad det är.

Megamuppen: ja, här finns också en liten tjej med mycket vilja, och som lätt blir frustrerad så att hon rent utav kan gråta lite om något när hon tycker att något är dumt med henne,

Jag önskar att jag kunde ha hand om Agnes ensam på natten- vore så skönt för S att få sova ordentligt för en gångs skull och det vore kul om jag och Agnes kunde åka bort själva. Som det är nu vaknar hon och ammas så att hon somnar om några gånger per natt, och får hon inte amma då blir hon så besviken och gråter hjärtskärande. (Jag står inte högt i kurs just då). Några förslag?

Nu ett par kvällar har jag testat att lägga ned Agnes i sängen redan efter hon somnat vid sju, och  när hon vaknat till har jag legat bredvid henne, haft handen på henne och sjungit- hon har gråtit ett tag och sedan har hon somnat. Och även om det är långt från 5-MM känns det hemskt att hon ska behöva gråta sig till sömns. Jag brukar ha kvar henne i sjalen och skumpa med henne vid dammsugaren när hon vaknar till- då somnar hon snabbt om.

Nevadita: ja, hoppas verkligen de kan fixa din svanskota! När blev den skadad- under förlossningen?

Grattis i efterskott Nevadita!

Appropå födelsedagar, planerar ni något ettårs-kalas?

Jag funderar pyttelite på om jag skulle kunna ha ett gemensamt 30-årskalas med Agnes (29+1 år) och i så fall ha öppet hus en eftermiddag på helgen med typ kakbuffe. Det skiljer ju bara tre dagar mellan våra födelsedagar. Delade lägenhet med en tjej som alltid hade öppet hus på sina födelsedagar och det funkade bra, så det skulle kunna funka för oss också...

Jag har en "vagnfri" vecka- och det verkar som om barnvagnen är boven till onda handleder. Men om nittiotals-mammorna fixade att dra runt på nittiotals-vagnarna då så borde jag klara det nu. Tycker jag.