Emetofobernas tråd 5

Får jag hoppa in här? Jag har just förstått att jag är emetofob, vilket jag misstänkt förut men nu är det verkligen 100% säkert. Jag har alltid haft svårt för att se och höra folk kräkas, även på tv också. Då min sambo kom hem för några år sedan innan vi hade barn och var så full och kräktes så låg jag och höll för öronen och fick hjärtklappning även fast jag visste att det inte är smittsamt. Bara ljudet av att någon kräks ger mig ångest. Jag har alltid sprungit in i andra rum och gömt mig i flera timmar när det gått magsjuka hemma när jag bodde hos mamma. Jag har inte haft magsjuka sen jag var 6 år, så börjar tro att det handlar om någon psykisk spärr som gör att man helt enkelt inte KAN kräkas? Jag brukar ibland spy när jag druckit för mycket alkohol, men det är en annan sak eftersom man är så avslappnad och vet vad det beror på.

Nu har jag i alla fall en 2-årig son hemma, och han började på dagis i höstas. När jag har läst om familjer som drabbats av magsjuka har det inte rört mig i ryggen, tills vi åkte dit själva. Sonen fick sin första magsjuka veckan före julafton och sån panik har jag inte känt på länge. Jag klarade inte av att vara i närheten av honom när han kräktes, och fick sånt dåligt samvete att jag inte kunde stötta honom, utan till och med avvisade honom p.g.a min rädsla. Jag satt och grät i sovrummet hela kvällen och hade ångest inför nästa gång han skulle kräkas. Blev såklart inbillningssjuk och trodde att jag hade magsjuka fastän jag aldrig fick det. Dock fick min sambo det och han förstår inte alls varför jag gör sån stor grej av magsjukan. Vi började t.o.m bråka på grund av att jag tog avstånd från sonen när han kräktes :( Känner mig helt värdelös!!!

Ända sen den första magsjukan drabbade oss är jag livrädd att den ska slå till igen. Ibland funderar jag på att försöka hålla honom hemma från dagis så mycket det går, hostar han på natten är jag livrädd att han ska kräkas, gnäller han över magont är jag rädd.. På affären är jag rädd att han ska spy.. Det tar upp hela min dag ibland!
Sambon kanske dessutom får ett annat jobb nu på annan ort, och måste då vara borta på veckorna tills vi kan flytta dit allihop. Hur ska jag klara av om sonen får magsjuka då jag är ensam??

Sorry för långt inlägg. Första gången nu jag kan skriva av mig och bara släppa ut allt och berätta..

Martini: hur vågar du ta antideppressiva? Jag vågar inte för det står att illamående och kräkningar är vanlig biverkan. Skulle kanske va bra för mig att pröva det men vågar som sagt inte. Undviker allt som kan riskera att man kan spy el må illa.

Usch vad sorgligt med din mamma och att du har mått så dåligt. Tur att det finns mediciner ändå och tur att din mamma verkade vara en sån bra mamma!

Måste fråga er ang frukt....Hur noga sköljer ni era äpplen osv?Får man verkligen bort om det skulle finnas "äckel"på?
Brukar iofs alltid skala men man tar ju i det ändå...

Vad har ändrats på denna tid? Joo dagis, köpcentrum, mer stress, mindre fysiskt arbete och man hinner inte vara ute på samma sätt.
Jag tror det är det som är boven i allt.