Carlanderskatöserna del 19

Jag läste hennes inlägg i en tråd för en tid sedan som handlade om en gravid kvinna som blivit slagen i magen av sin barnlösa vännina - och jag blev väldigt illa berörd. Hon verkar faktiskt inte alls må särskilt bra psykiskt så som hon gick an    Massa hat mot gravida och underliga tankar om "turordning" när det gäller att bli gravid!  Jag tycker inte det skulle vara konstigt om CA valde att inte behandla henne fler gånger för att de var osäkra på om hon var mentalt stabil... 

Barnlöshet kan ju påverka oss på många sätt och här har det kanske helt slagit runt.

Nu är jag ruvare, äntligen! Nu blir det 2 lååånga veckor, men idag känns det jättebra. Har fått ett perfekt 4 celligt embyro, och de behövde bara tina en så det finns 2 kvar i frysen (men nu ska ju det inte behövas). Testdag på LUCIA blir det!

Kryddan71: Grattis till ruvningen Härligt att blaston såg så fin ut!

Själv väntar jag ännu på mensen. Pratade med CA idag och med tanke på det tighta tidsschemat så ser det ut som vi ev får vänta till januari.
Med tanke på operationen jag gick igenom, så kan det ta tid för kroppen att återhämta sig. Får jag mensen senast typ fredag kunde vi köra, men man vill ju få en chans att få tillbaka en eventuell blasto om det skulle gå så bra, och om jag börjar i slutet av denna veckan kan det bli stressigt.

Vi får se när kroppen är redo. Även om det finns en viss känsla av besvikelse över ens dumma kropp som inte funkar då man vill komma igång, så är det ju lika bra att inte stressa fram något. Känns som man vill må både fysiskt och psykist så bra som möjligt, så det framtida lilla embryot vill stanna

Kramar till er!

Kryddan71: Grattis till ruvningen!
Säger grattis till dej sydney i denna tråden oxå

Jag var oxå inne o läste i den där tråden som frunaftra tipsa om och jag säger som Cotton, visst e det förståligt att man känner sig deppig och sorgsen när man misslyckas men det måste rinna av en med tiden. Det är inte sunt att gå omkring o tycka illa om folk/kliniker för ett visst resultat. Verkar som hon mår fruktansvärt dåligt fortfarande..och visst, missförstå mig inte , ivf-karusellen är verkligen ingen dans på rosor och inte lätt på något sätt, men man måste se till att hämta upp sig själv mellan varven. Hoppas hon finner glädje och tillit i sitt liv igen....som du sa cotton..vi vet inte hela historien.

Nu har min mens kommit..tjoohoo! så nu startar jag på onsdag igen...å gode gud gör så att det går bättre denna gången och att jag iaf får ett toppembryo som vill stanna kvar 9 månader och bli till ett fint,ljuvligt, levande barn! ,Ammen!
(Tror jag fick med allt där...)

Kram på er alla!

Hej på er

Koll hos gyn idag igen då...

Cd14 idag. Slemhinnan var bara 6 mm och äggblåsan på 9.

Så det blir ytterligare en kontroll på torsdag. Och är inte slemhinnan minst 9 mm så blir det inget försök. Sen så vet man ju inte heller om jag får ÄL alls denna månaden heller....

Förra försöket så fick jag ju omslag på cd 18...

Har ju bara en cykel på 28 dagar så min luteralfas är ju aningen kort...

 

Så idag är jag mest bara trött på min jäkla kropp

 

Kram på er

Tack söta du. Ja jag hoppas verkligen att det ska gå bra. Jag är så apa-nervös att jag inte vet var jag ska ta vägen. Blödde färskt blod idag men jag tror att det beror på att jag är helt förstoppad och då måste man ju trycka på. Ursäkta beskrivningen...men ni är väl vana vid ofräscheter vid det här laget   Hur rustar man sig inför ett negativt besked när man INTE VILL HÖRA det???

Förstår att dagarna är sega som kola för dig. Ska du tjuvtesta?

Tack tjejer.
Jag ska ta med mig er värme och trösta mig med den när nerverna börjar ta över. Kommer vara plågsamt att sitta i väntsalen och vänta på att bli uppropad...som att vänta på slakt. Jag gillar också Vädurs strategiförslag. En apelsin till honom och två bananer jag kan sticka in i mina öron. Lallalla la la laaa...I can't hear you!

Oavsett hur besked än blir så ska det bli skönt att få slut på detta väntande. Har bara vågat gå ut 2 ggr sedan i tisdags ifall jag ska börja blöda. Såhär vill man ju inte leva.

Kl 9. Ska bara kasta av Ella hos barnvakten som lämpligt nog bor i huset bredvid CA.

jag vaknade strax efter 5 imorse, det var då dags att ta progesteronet innan jag skulle gå upp, mer sömn blev det inte innan det var dags att gå upp kl 6. Det blir lite för lite sömn helt klart, har svårt att somna på kvällarna också, men det har jag nästan alltid mer eller mindre. Igår kände jag nåt som stack till i livmodertrakten men det kan väl knappast varit embyrot som fäster redan? jag har för mig att det är 2-3 dagar för  2 dagars embyro...

Hej tjejer. Har precis släpat mig hem från CA. Det är över nu. Hjärtat har slutat slå
Fostret är mindre än vad det var för en vecka sedan. Kroppen kommer väl stöta bort allt snart. Tills dess får man gå runt och vänta på missfallet. Så himla tråkigt...känns så orättvist att man har gått så länge och trott att man skulle få en tidig julibebis. Mår illa och är trött som en gnu och ändå inte få ett dugg för det. Fan.....

Har fått återbesök så de kan se så att allt har kommit ut. Sen är det upp till oss att komma tillbaka när vi känner oss redo att börja försöka igen.