Hej!
Jag går mest och oroar mig för återbesöket på neo nästa måndag. Hoppas på att få lite besked om vad som hänt med vår Lex Maria anmälan och om det gett något resultat.. Hoppas också få svar på när vi får göra de sista undersökningarna på Elias så vi får svart på vitt någon gång.
Annars har vi det bara bra. Elias går på dagis och det går helt ok för närvarande.
:)
Sååå glad idag. Vi har fått svar på vad som har hänt med vår utredning -Äntligen!
Elias fick ju en överdos på neonatalen på Sahlgrenska pga att en medicinpump inte hade programerats med alla parametrar men ändå gick att starta. De hade glömt lägga in sluttid på hans medicin så istället för att gå i 30 minuter så gick den i nästan fyra timmar innan en sköterska som gick på sitt skift rykte sladden.
Han blev inte särskilt dålig av själva medicinen men av alla vätskan de proppade i honom för att hjälpa hans njurar. Han var sååååå svullen och eftersom prematurer tar ett tag på sig för att komma igång med kissandet så tog det lång tid innan det la sig och det tog väldigt på hans krafter. Han var rund som en boll och hade jättejobbigt med andningen. Han blev så svullen att huden släppte i ljumskarna, runt pungen och på rumpan där de/vi var tvugna att tvätta honom..
Pga vårt fall så har nu samtliga pumpar programerats om så att man inte kan starta pumpen utan att lägga in alla parametrar 
*Nöjd!*
Ett litet steg framåt kan tyckas men för mig känns det väldigt skönt att ingen annan ska bli drabbad av samma h-vete som vi går igenom.
Känner mig lite som en pestsmittad ibland på sådana här forum.. Så fort jag skriver om vad vi varit med om så försvinner diskussionen och tas upp någon helt annanstans... Känns som att det vi varit med om vill ingen liksom ta till sig att det kan hända och därför lossas man att vi inte finns?
Jag som var så glad över att få berätta att vi har blivit tagna på allvar och att det faktiskt går att få till en förändring. Och så fort jag har skrivit så inte en kommentar på två dagar...
*hm* känns inget kul... och j-ligt ensamt!
Hej alla! Tack för respons på mitt senaste inlägg :)
Denna tråden är numer undantaget som bekräftar regeln. Jag har ju egentligen ingen EPT men har så svårt att känna mig hemma på andra ställen eftersom vår resa har varit så olik de andras i samma vecka som Elias föddes pga att han blev så dålig. (Han är ju född vecka 29..)
Först nu efteråt som jag känslomässigt kan ta in vad som egentligen hände. Läser mina gamla bloggar och anteckningar och de stämmer ju inte alls med hur han egentligen mådde...
Han har vad vi vet idag inga men av felbehandlingen men alla prover och utredningar är inte gjorda pga att han fortfarande är för liten. Så vi lever fortfarande i ovisshet vilket tycker jag är det värsta.
Maria K: Stort GRATTIS :) till hela familjen!
Nu har jagv varit inne och köpt en massa pins att ge bort i julklapp. Vi har ju slutat ge de vuxna presenter utan ger till välgörande ändamål. -Förra julen fick jag en get :)
Iår ska jag ge bort pinsen :)
Usch Elias har åkt på en riktigt elak luftvägsinfektion och hans astma är sååå jobbig för honom just nu. Blir han inte bättre till imorgon får vi åka in till akuten. Var med honom hos läkaren idag för att förnya hans recept men då lät han ganska ok. Nu under kvällen har han haft det så jobbigt. Min aktiva lille kille har suttit i soffan och kollat på tv.. Har aldrig hänt förut. Han brukar tröttna efter typ 5 minuter...
Jaja vi får se hur det blir imorgon -en dag i taget...
Oförändrad status på Elias idag. Han är iallafall inte sämre vilket ju är skönt.
Hemma fortfarande och håller tummarna för att det ska bli bättre imorgon.
Grattis Grattis!!!! Håller mina tummar för en stor och tung bebis i rätt tid.
Elias är frisk igen ifrån sin förkylning :) Klarade oss hemma denna gången vilket ju var väldigt skönt.
Första dagen på dagis idag och han var såå lycklig över att få komma dit. Han hann inte ens vinka åt mig utan rusade bara in och smackade då han visste att det vankades frukost när han kom...
Så nu är allt lugnt här ett tag till. :)