TwistedSister

Äldre 2 Feb 23:03

8432 svar

ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Nä jag tar och dammar av pluslistan lite.

+ I har inte fått utbrott i skolan på ett par dagar
+ han har till sist insett att elevassistenten är där för honom och t om bett henne om hjälp när han tyckt det börjar bli jobbigt i klassrummet (detta är ett superplus )

Jag tror att evk'n kanske blev ganska bra ändå fast den kändes kass från början. Eller att de har haft hjälp av specialpedagogen efter vi hade evk. Men nu känns som de börjat fatta lite bättre hur de ska tas med honom och assistenten är uppmärksam på hans sinnestillstånd exakt hela tiden och fångar upp innan han spårar ur så det är kanon ju.
Tydligen har de lera som han får sitta och greja med när de vill han ska sitta och lyssna på lektionen, då har han nånstans att göra av händerna och behöver inte lägga all sin koncentration på att försöka sitta still så då får han lite koncentration över till att lyssna också. Tycker det var faktiskt en väldigt bra idé.
Tyvärr hamnade han i slagsmål med en annan kille idag för att I tog hans boll, men assistenten och nån annan lärare hade satt sig för att reda ut allting och det tog 20 minuter innan konflikten var löst och de var sams igen.
Sen sa assistenten till mig att hon har nu sett att han är faktiskt är en härlig och go kille, det finns inget ont eller beräknande i honom han är bara impulsiv. Jag är glad att hon har sett det nu för det är absolut en förutsättning för att I ska kunna börja lita på henne som han nu har börjat göra. Ont uppsåt har han aldrig haft.
Hoppas detta håller i sig att han inte får utbrott så kanske de kan börja försöka få honom att delta i skolarbetet också, för det vill han fortfarande inte.

TwistedSister

Äldre 2 Feb 23:08

#330

norgesessan skrev 2010-02-02 23:04:19 följande:

twister sister, vad skönt att höra!!

Vad snabb du är. Tack!!! Och verkligen supertack för allt stöd när jag var alldeles nere häromdagen. Nu är jag lite mer positiv och ser framåt, och vi ska till skolpsykologen nästa vecka det som vi bara har väntat i ett år på.

TwistedSister

Äldre 2 Feb 23:17

#332

mammaflickan skrev 2010-02-02 23:09:26 följande:

Jaa, tycker jag med!

Tack du med. Ja men det är underbart att hämta på skolan och få höra någon säga något positivt. Och att han känner sig trygg med assistenten nu kändes som en stor sten som släppte. Att inte behöva känna att han sitter i skolan och känner sig helt ensam och missförstådd. Nu vet han att han har någon, som bara är där för att hjälpa honom må och fungera bättre. Han hade suttit i hennes knä också. Ibland blir han som ett väldigt litet barn, när han känner sig otrygg. Men bara om det finns någon han litar tillräckligt på för att våga bli sådär liten. Det är en stor grej liksom. För annars ska han bara vara sådär tuff och hård jämt fast han inte alls är sån.

TwistedSister

Äldre 2 Feb 23:53

#335

Petrah skrev 2010-02-02 23:45:29 följande:

Tyvärr har vi blivit osams med släkten oxå för dom inte tycks förstå hur vi har det. Dom tycker bara att dt är vi som bestämmer men så lätt är ju inte fallet. Det ska inte behöva vara en stor kamp varje gång man ska gå utanför dörren eller åka o handla eller lillebror vill åka nånstans osv..... då skiter man i det efter flera års kaos. imon lär jag få det bråkigt, han och assistenten ska åka bada en gång i veckan för att komma ifrån skolan, han bara vägrar och har haft panik för detta i ett par veckor nu. så imon ska han inte gå till skolan har han bestämt, och dt blir ju alltid som han bestämmer för han vägra ge sig. sist fick dom hämta honom o det va storbråk här utanför, då stack han från skolan o sprang över en åker med lärarna i släp, herrejävlar vilka liv det var. han blir helt galen.

Oj vad jobbigt ni har det. ´Jag förstår inte varför de måste åka och bada om han inte vill?

TwistedSister

Äldre 3 Feb 10:42

#340

Petrah skrev 2010-02-03 00:00:18 följande:

Jag vet inte, för att han ska få ett avbrott från skolan, men dom ska göra ett försök imon så få vi se om dom kommer iväg att bada. ja det har vart jobbigt med släkten. Det har vart supertuffa år, jag skrev varje dag i denna tråden innan för att se om dt fanns fler som hade det som jag, men inte nån än. man känner sig rätt hjälplös ibland. Så många inblandade men alla lika mållösa ibland. få se med LSS igen om vi kan få nån mer helg på kortishemmet. han vägra ju vara där med nu.

Jamen det låter så onödigt, eftersom det är en sån grej de gör för att han ska tycka det är roligt så då tycker man att de kanske borde låta bli om det ändå bara blir jobbigt för honom. Han kanske uppskattar mer att få ha sina invanda rutiner är att få ett avbrott och gå å simma? Låter konstigt om skolan ska hitta på nåt roligt med honom men inte kan ta hänsyn till vad han tycker är roligt.
Min son blir jätteupprörd om de tex som en gång tittar på en film istället för att ha lektion när de brukar. Inte för att han tycker bättre om att ha lektion än att se på film, utan för att det är just ett avbrott från rutinerna och det skapar bara ångest och osäkerhet hos honom. Hoppas det gick bra idag i alla fall.

TwistedSister

Äldre 4 Feb 11:03

#358

Karina09 skrev 2010-02-03 11:13:01 följande:

Härligt att det går framåt för er. Fint att din son fått förtroende för assistenten. Känner igen så väl det du skriver. Livet med "våra" barn är verkligen en berg- och dalbana. Fantastiskt härligt och fruktansvärt oroligt/jobbigt om vartannat.Kom ihåg att du inte behöver vara på något särskiljt sätt för att puffa på så att det går framåt. Ofta räcker det att ringa och fråga om det inte händer något. För mig har det funkat bäst att ringa innan jag blivit irriterad eller oroat mig för mycket.

Berg- och dalbana ja

Precis.
Idag ska vi ha utvecklingssamtal och upprätta åtgärdsprogram.

TwistedSister

Äldre 5 Feb 10:32

#378

Niinis skrev 2010-02-05 06:33:47 följande:

tack för alla svar!ska prova ringa bup idag så får vi se hur det går med intyg! kan man få det redan INNAN utredningen är färdig?han är ju ledig idag (fredagar) och båda barnen vaknade redan 5.30! undrar hur jag ska lyckas uppehålla dom. tråkigt när det blir så att man nästan blir rädd för sitt eget barn, vad de ska hitta på för bråk,utbrott osv. tråkigt när man blir lycklig över att lämna dom till förskolan. känner mig som en misslyckad mamma, har försökt med ALLT på sonen för att då det att funka mellan oss, men nopp. det är sååå mycket trots just nu, arg heeela tiden, utbrott på utbrott. man undrar ju vad man gjort ? men det är väll inte jag, utan adhd som spökar.på ett sätt känns det som en sorg om han har adhd och på ett sätt som en befrielse, då skulle så många bitar falla på plats. jag har altid kännt att han är så extremt krävande! sen bebistiden redan!hur tidigt märkte ni av att era barn var "annorlunda"?har ju en flicka på 6 mån och är rädd för att hon ska få detta. har alla era barn fått adhd?hon är i för sig MYCKE lugnare än sonen var i den ålder!

Min son var världens lugnaste och nöjdaste bebis. Först när han började krypa blev han väldigt aktiv, men det är ju många barn speciellt små pojkar. Så det var först när han började på dagis som de reagerade på att det blev problem. Som de sa till mig att vissa barn snappar upp rutinerna på dagis med en gång, andra tar det lite längre tid för, men med I går det inte ens framåt alls. Sen fungerade inte det sociala, han lekte inte som andra barn, språkutvecklingen stannade av och det blev mer och mer tydligt ju äldre han blev. Men han har heller ingen diagnos än. Min dotter verkar utvecklas helt normalt men hon är bara ett år än. Jag har bett bvc att speciellt hålla koll på språkutvecklingen, så att jag själv inte ska gå och tänka på det jämt.

TwistedSister

Äldre 5 Feb 10:34

#379

Karina09 skrev 2010-02-04 23:09:34 följande:

Jag är inte bekant med dig Barbamamman, men rynkar lika mycket på näsan som de andra åt det där med att snoka och tissla bakom ryggen. Vissa har väl ett alltför händelselöst liv kanske, men man måste kräva lite mer av sig själv än så!Idag har jag ett superegoistiskt plus i min egen tillvaro. Skulle aldrig komma på att skriva om det om det inte vore för att orken sviktat så mycket de sista åren, att jag känt mig isolerad och i knappt haft egen tid sedan vi fick vår son.+ varit ut och träffat en av mina bästa kompar från förr som jag tappade kontakten med när vi fick sonen. Gissa vad vi pratade om? Inte barn i allmänhet, utan NPF-barn, eftersom hon också har ett (av tre). Självklart lite trams och flams också

Härligt Karina09. Klart du ska skriva upp ett sånt plus!

TwistedSister

Äldre 5 Feb 10:44

#380

pcalma: Hur menar du med extremt hög smärttröskel? Var det din minsta kille du skrev om? När I var liten så kunde han ramla och helt skrapa upp knäna men borstade bara av sig och sprang vidare med blodet rinnandes. Jag har aldrig sett eller hört om något annat barn som gör så. Men det var mest när han var liten nu är han rädd för blod så han får panik bara för det.

TwistedSister

Äldre 8 Feb 15:30

#395

Petrah skrev 2010-02-08 15:03:20 följande:

Hej Tråden hur går det för er alla?? Joakim var på kortishemmet i helgen o dt gick kanonbra som tur är. Det är ett boende/avlasning för barn med ADHD. han sov hela 2 nätter denna gången så dt var ju kanon. vad brukar era barn göra efter skolan/dagis?? Jag tycker dt är jättesvårt för mina bli sittandes framför Tv´n oftast. De är hemma runt 17 varje dag. Sen sitter dom o glo på Tv hela kvällen trötta o vill inte göra så mycket. Sen framåt kvällen bli dom rastlösa o då börjar dom bråka eller speeda upp sig o allt blir kaos. sen kan de inte varva ner alls framåt läggdags. hur gör ni?

exakt samma här, men min son kommer hem halv två. stänger jag av teven far han runt och river hela hemmet det är de två alternativ jag verkar ha att välja på. Ibland kan jag få med honom på att göra nåt men så sticker han iväg å sätter på teven igen efter 5 min.

ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

INNEHÅLL