ADHD-mammor rusar vidare i mot och medvind

Jo jag vet att de inte alltid ringer när det är högstadiet, men det är synd för det är nog något som kunnat förebygga skolk innan det blir ett stort problem. Har man redan skolkat i 2 veckor så är det nog mycket svårare att få tillbaks dem till skolan. Men då din son har sina diagnoser så tycker jag det är ännu viktigare att de ringer. Du ska ju kunna känna dig lugn på jobbet och inte behöva fundera på om han kommit fram till skolan eller inte.

SusieQ: Nä här behöver man väl inte be om ursäkt heller. Det är ju det som är så bra med denna tråden att man får ösa ur sig när det är jobbigt för det är ju inte många som orkar lyssna på detta av dem man har omkring sig.

Petrah: Usch vad du verkar ha det jobbigt nu, jag tänker på dig och hoppas att det vänder snart.

Kram till alla som behöver, och hoppas ni får en bra helg.

Hej jo jag kan svara men vi är inte färdiga med utredningar och har ingen dignos (än?) så du får själv avgöra hur relevant du tycker mitt svar är.

I den åldern inget tal, eller jo kanske ungefär 5 enstaka ord annars kommunicerade han genom att skrika, sträcka sig mot, och slänga sig på golvet mest.
Förskolan, mycket konflikter och bråk med andra barn, men de var heller inte snälla mot honom. Inga kompisar på förskolan. Lekte inte med de andra. Lekte bara samma lekar med samma leksak varje dag. Inga låtsaslekar. Överaktiv. Kunde inte sitta vid matbord/samling. Sprang bort så fort han fick chansen. Blev aldrig rädd eller ledsen när han kom bort. Ingen rädsla för att tex kasta sig ut för höga höjder eller liknande. Svarade inte på tilltal, lystnade inte till sitt namn. Knappt någon språkförståelse men upprepade ibland sista ordet i meningar när man pratade med honom. Grät väldigt mycket.

Han har verkligen utvecklats jättemycket sedan dess, mycket tack vare att han fick plats på resursavdelning där de kunde ge honom (och mig) bra hjälp. Känns inte som det är samma barn man beskriver om man ser hur han är nu

Ja det är vad man alltid har sagt till mig också och jag har trott på det och tänkt att ja men adhd kan det ju iaf inte vara... Men det är fel, man kan visst koncentrera sig på det som man tycker är roligt eller som omedelbart fångar ens intresse. Och då blir min son också, som mammaflickan säger, okontaktbar när han är inne i nåt.
En sak som han tycker är väldigt rolig är psykologtest, som när han gjorde WPPSI och så är han tävlingsmänniska och vill gärna vinna över testet så då tyckte psykologen att han uppvisade god koncentration när de satt ensamma i ett rum och gjorde testet. Men i förskolegruppen och sen i skolan och hemma och i affären så kan han ju för det mesta inte koncentrera sig för fem öre så hmmmm vet inte. Nu har han gjort WISC men har inte fått återgivning på det än, men han jobbade på bra i 1,5 timme! Och tyckte att det var jättekul sa han. Men oj vad trött han var efter helt hes och ögonen gick i kors
Jag vet inte vad de kollar efter på WISC, är det om arbetsminnet är dåligt? Han hade klart under medel på arbetsminne när han gjorde WPPSI, men psykologen tyckte inte testet var tillförlitligt då han knappt kunde prata.

Nej nu skrev jag fel, det var inte för att han inte kunde prata som det blev otillförlitligt. Det var för att han knappt hade någon språkförståelse så hon visste inte om han egentligen hade förstått vad han skulle göra i de olika deltesten.

JA så sa de till mig också, även barnpsykologen sa att alla problem beror (nog) på att han är frustrerad pga språkproblem och det kommer gå över när han lär sig prata. Här är ingenting som gått över även fast han pratar på som bara den nu Logopeden trodde snarare att det var andra problem som han haft så fullt upp med att hantera (intryck och sånt) så att han inte hade någon tid över att lära sig prata. Språkutvecklingen kom igång när han fick byta till en mindre förskolegrupp. Är det bara uttal din son har problem med?
Nej jag har inte tagit upp någon utredningsfråga, det har vart bvc och skolhälsovård. Mitt första barn och jag trodde faktiskt bara att han var lite sen men normal, är väl ganska bra på att förtränga jobbiga saker och om jag hade fått göra om så hade jag gjort helt annorlunda. Alltså sett till att försöka få en ordentlig utredning så tidigt som möjligt. Jag trodde bvc skulle säga ifrån (på skarpen) om han var för avvikande, men bvc tänkte att ja om mamman inte är så orolig så är det kanske ingen större fara :-S

Kan du inte ringa nån på BUP och fråga om ni kan gå igenom frågorna, hur de menar och så? Nu har jag aldrig vart på BUP, eller jo med mig själv när jag var 13 men då behövde jag inte fylla i nåt, men med alla andra formulär som sånt man får hos försäkringskassan eller hos doktorn så frågar jag alltid vad som menas med varje fråga. Sen får de tycka jag är hur jobbig som helst men jag måste ju veta vad jag svarar på.

Jo hoppas det att hon inte lägger all vikt på bara wisc testet, men så tyckte jag det var mer med den andra psykologen att allt handlade om resultatet på wppsi (som inte ens var tillförlitligt) och vad jag eller förskolelärarna berättade var inte så viktigt och inte ville hon komma och observera hur han var i en grupp heller. Det kan ju vara ganska skiftande kvalitet på bvc- och skolpsykologer har jag fått för mig. Jag vill ju helst få höra att han bara är lite sen och att han kommer växa ikapp, men samtidigt om det är hennes bedömning och det sen visar sig att det inte är så, så känns det ju hemskt.

Jaha jag tänkte på om han inte har adhd utan bara är sen i utvecklingen eller så, växer inte det bort då? Intressant att du jobbar med såna utredningar, på vuxna eller barn?

Vi bor i lägenhet. Det är en stor lägenhet, annars hade jag blivit galen. Tar 18 minuter att åka till jobbet med buss, det är inte så dyrt. Om nåt går sönder är bara att ringa fastighetsskötaren. Finns också likadana lägenheter med uteplats i samma hus som jag bor ska försöka få byta till en sån sen för det är det enda jag saknar. Jag har många kompisar som flyttade ut till hus när de fick barn, men efter några år har de flesta sålt huset och flyttat tillbaks till lägenhet igen. Dumt att göra något bara för att det är så man "ska" göra.
Vet du vart ni har tänkt skaffa lägenheten då? Finns ju områden som är mer barnvänliga än andra. När jag kollade efter lägenhet tyckte jag det var viktigt att det bodde många barn i området och att det finns skog nära och mycket cykelvägar och bilfri innergård. Allt det finns här så jag är jättenöjd. Och alla hyresrättsområden är inte dåliga områden, här bor vanliga normala människor i alla fall.