Vi på CvL fortsättningen

Jo, vi pratade precis med en sköterska i London vi kommer att vända oss dit för lite djupare utredning framförallt vad gäller immunologiska orsaker till alla våra misslyckanden. Ska bara få hem papprena och skicka iväg dem så kan vi förhoppningsvis få en telkonsultation nästa vecka och så blir provtagning i London förhoppningsvis i början av Feb. Orkar inte bråka mer med svenska läkare som inte vill ta alla prover.

Mensen strular ju som vanligt så förhoppningsvis så blir det ÄP v 13 med korta metoden men det kan nog variera. Så då ska det banne mig bli bebis.

Poussin,
Jag säger som syster jag, det räcker med ett guldägg. Vi hoppas att detta är ditt. Skickar över massa lyckotankar åt ditt håll. Så håller vi tummarna för söndag
Kram

Poussin,
Sååå ledsen
Finns inga ord: Försök ta hand om varandra. Ta en paus och fundera ut hur ni vill fortsätta
Styrkekramar till dig

Cah,
Tänker på dig vännen har själv haft en jobbig kväll
Men vi får hoppas att bakom  det jobbiga så kommer solen snart att komma fram.
Styrkekramar till dig

Myran och Curly,
Håller fortfarande alla tummar för er

Sötaste du, jo jag kämpar på vi åker till london på måndag för att ta immunologiska tester. Dyrt blev det landar på ca 20papp men vad gör man inte för att få en bebis med sin mans gener. Vill så gärna ha en mini H. Tycker att du gör helt rätt som pausar en månad man kan behöva det för att ladda om. Själva har vi haft paus sedan september efter vårt senaste FET men nu verkar det som att vi kan få till en IVF v 13 el 14.

Myran och Curly jag vet att ruvardagarna är hopplösa med symptom som kommer och går men jag håller tummarna så att de är blå för er båda.

Susie, Tack för att du kommer in och delar med dig då och då blir så glad bara av att se din bild på presentationen. Känns nästan som att vi har en egen liten trådbebis.

Kram till er alla

Hej allihop,

Nu väntar vi bara på att sköterskan ska göra klart provtagningsformuläret med doktorn innan vi bokar resan.
Jag tror att alla prover kommer att kunna tas på en gång men han ville visst ta ett spec klamydiaprov direkt från mensblodet då han menade att vanliga prov inte alltid visar rätt och detta får vi ju skicka i så fall men jag tror inte att jag kommer att behöva ta det då jag ätit en DUNDERKUR antibiotika mot min BV för ett år sedan.

Jag tror inte att CVKL kommer att ta hänsyn till dessa prover men min läkare på KI är ganska tillmötesgående så förhoppningsvis så kan han bistå med mediciner, om det behövs LIT så får vi ju så klart åka över och ta det i London men vi går in i detta ganska förutsättningslöst bara för att se vad som händer. Provsvaren kommer att ta ca 3 veckor innan de är klara.

Lovar att uppdatera när jag vet mer.

Myran och Curly det närmar sig väl för er.
Vi behöver lite positiva nyheter här så tumhållningarnafortsätter så nu är de nästan blå.
Vi behöver verkligen lite positiva nyheter i denna tråd.

Cah, jag vet man undrar när det blir ens egen tur, om det någonsin kommer att bli det.
Vet inte hur du känner men själv har jag funderat på att gå till en psykolog, bara det att jag är så upptagen under veckorna så jag vet inte hur jag ska få till det. Här vill jag bara säga att det är en enorm skillnad på leg. psykologer och det samtalsstöd hos kuratorer som erbjuds hos många IVF mottagningar. Det är bara min egen uppfattning kanske inte alls stämmer överens med era.
Hur som helst så håller jag med dig vi har varit i den här karusellen i 4 år och det blir bara jobbigare och jobbigare med tiden.

 Själv har jag just nu slut på tårar men de kommer säkert tillbaka om nästa IVF slutar som de tidigare har gjort. För att orka så tar jag min brors råd jag försöker att inte ta varje IVF så hårt även om det fortfarande känns men jag har bestämt mig för att försöka spara mig själv och sörja ut ordentligt när jag vet att det är kört för oss. Men vi hoppas att jag slipper komma dit

Myran,
Har inte ord för vad jag känner
Läk lite och fundera på hur ni vill gå vidare. Vet inte själv då jag aldrig har plussat men en del säger att så länge mensen inte kommit igång helt så finns det fortfarande hopp.
Mina tankar går helt och hållet till dig idag.

Styrkekramar

Cah,
Jag förstår dig fullkomligt
Undrar oxå vem jag hade varit utan denna barnlöshet. Kanske en gladare mindre bitter människa som vågade tro på att livet hade en mening.
Min man sa härom dagen att det viktigaste vi har i detta liv är varandra och att vi inte får tappa bort det. Och blir det ett adopterat barn så blir det iaf barn. Men om jag ska vara helt ärlig så har jag inga tvivel på att jag skulle kunna älska det barnet men jag tror aldrig att jag kommer att komma över bitterheten över att inte få ett eget barn.

Myran vännen,

Ville bara säga att jag tänker på dig. Hoppas sååå att ett kanske har tagit sig.

Massor av kramar