Svårt att få till syskon andra tråden

Hej alla!

Kommer in här. Har försökt att få till ett syskon till vår 6-åriga dotter nu i snart 3 år!! Har varit på gyn, hade då ä-lossning enligt den månaden. Allt var bra enligt privat läkaren....men varför händer inget? Börjat att fundera om jag har PCO?! Hur yttrar sig dessa symtomer.?? Har nu satt igång med ny kostonläggning=viktnedgång, tänkte att det kanske påverkar till ett positivt resultat?!

Kramar till alla ni tappra som kämpar på!

Hej alla!
Hoppas att ni har en trevlig helg. Själv har jag just nu paus från Pergotime, vilket faktiskt är riktigt skönt.

Jane77: Har själv en dotter på 6 år och försöker få till ett syskon, men det är svårt. Min man är väldigt barnkär men har väl tyckt som så att ett syskon kommer när det kommer och jag måste erkänna att jag har retat mig på (och varit avundsjuk på) hans obekymrade inställning. Själv känner man den biologiska klockan ticka samtidigt som man tycker att dottern har blivit så stor, och hon har tyvärr inga kusiner som hon umgås med. Jag har dock varit på en del utredningar själv på gyn då sannolikheten är stor för att våra problem med att bli med barn beror på mina sällsynt förekommande ägglossningar. Hoppas att det löser sig för er. Som du skriver är man ju lyckligt lottad som åtminstone har ett barn, har en äldre syster som aldrig fick några barn.

Det verkar visst vara vanligt att männen har en mer avslappanad inställning till det hela, typ att det kommer när det kommer om det kommer. Men jag vill NU!!! tur man kan smy gallan här istället, bland folk som VEKLIGEN förstå känslan också.

Puffar upp vår tråd.
Inget nytt att rapportera... Jag väntar på tanten

Här e en till som väntar på tanten, är på dag 40 idag....

Var hos läkaren sista gången nu på dag 22 och då hade jag en äggblåsa
på ca 14 mm, som han trodde inte skulle bli ÄL av.

Så hoppet e väl i stort sett ute för oss även denna månaden...

Det e sååå trist att vänta, ska börja med pergo igen när mensen kommit,
så snälla snälla DYK UPP!!!

Hur går det för er andra???

Nettisen

Inte bra, är i början av cykeln så.... men jag fortsätter att minska på pergotimet, nu tar jag en halv tablett och så får jag se om ÄL kommer ändå.

hej igen...
För ett tag sedan så skrev jag här och berättade min historia... nu måste jag fortsätta för ca 2 ½ vecka sedan fick jag reda på att jag var gravid i ca 6 veckan bara några dagar senare börjar jag blöda och fick läggas in... missfall eller utomkvedshavandeskap.... missfall var det och jag skrapades... först en chock att vara gravid efter att de sagt att jag inte kunde bli och sedan en chock och sorg att det blev missfall...
Men läkaren sa att det är bara att tuta och köra på!!!!
Så mitt i allt kom det något bra... jag kan bli gravid!!!!
Antagligen har det med min viktminskning att göra... så nu övas det igen hemma i säng halmen....
Ville bara berätta....
Kram Malin

McLinn, visst är det så, att man blir överlycklig bara av vetskapen att man blir gravid! Hindren är ur vägen liksom. Jag blev gravid efter 15 månaders försök, fick missfall i vecka 6.... tråkigt men efter chocken kom nån slags lugn - jag kan bli gravid. Efter en mens så är jag nu gravid igen. Kan säga att allt är underligt. Det finns ingen logik.

Jag borde inte gnälla, men gör det ändå!

Har en son på 3 år och 1 månad, vill så gärna ha ett syskon, försökt i 9 månader, men det blir ju ingen bebis!

Känner mig så dum, men jag är så avis på alla som fått +, o redan är gravida osv.

Jag är SÅ ledsen vissa dagar! Och ändå finns det de som. har det mycket värre. Blir så arg på alla som säger : Du borde vara tacksam över den son du har. Såklart är jag det, men dte gör inte smärtan mindre.

Jaja ska sluta klaga, lycka till alla!

kram

Tesie:
Här är en till som känner precis som du... och idag är en SÅN dag som känns tung.
Ibland får man ångest över att man är så lessen och känner sig deppig... för som du säjer så finns de dem som har det värre... men man måste få vara lessen för sin egen skull också....det är TUNGT fast man har ett barn redan.

Kram