Tror det är vävnad här också. Har liksom svårt att dra ut en tampong för urinrörsvävnad lägger sig under och blockerar mynningen. Men jag ska ändå prova knipkulorna för då vet jag ju vilket.
UP: Trist med dina tankar. Jag brukar titta på sonen ibland och tänka på hur mitt liv förändrades under de timmarna jag krystade ut honom. Inga roliga tankar. Men samtidigt lägger jag inte skulden på honom. Det var mitt beslut att försöka bli gravid och mitt att tacka nej till snittsamtalet. MEN jag skuldbelägget sjukvården att de inte gjorde ett TUL innan igångsättningen då de visste att han uppskattades till 4000 g vid BF samt lite arg på mig själv att jag inte var mer påstridig till det. Om jag bara "krävt"ett TUL då så kanske jag skulle ha snittats istället och varit frisk idag. Tror inte heller att jag kommer bli helt bra någongång. Frågan är hur man lever med det?