Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

i måndags opererades jag. Jag kan ju inte säga så mycket om slutresultatet ännu men operationen gick bra. Jag kände mig väldigt väl omhändertagen på strandkliniken och kände mig trygg i deras händer. Jag gjorde op med lokalbedövning och lugnande i armen.

Efter op, fick jag med mig kodein (som är morfin liknande) för ett par (2-3) dagar och skulle ta det tillsammans med alvedon. Men jag tog det bara i 1.5 dag, sen räckte alvedon för mig. Jag hade jätte ont dag 1 och två sedan tyckte jag det blev betydligt bättre. Det är fortfarande jobbigt att sitta upp och det svider och skaver en del inne i snippan och nr 2 är inte direkt njutningsfullt, jag käkar katrinplommon och dricker ett pulver som gör bajset mjukt för att slippa trycka.

Innan operationen hade jag ett bra samtal med gynekologen också och fick lite mer svar på exakt hur läget var med snippan och vad hon skulle göra. (Jag undrade ju lite över huruvida jag haft framfall eller inte).

Hon beskrev det som att jag hade en stor ärrbildning i slidan ner mot anus som hon skulle skära bor och sy ihop finare. (Det är alltså den långa sprickan som jag haft i slidöppningen som gett mig den obehagliga öppna känslan). Och så sa hon att min slidvägg var slapp och hängde in i slidan och den skulle hon skära ut en trekant i så att den stramas upp så att diametern blev mindre, (det är ju som en slidförsnävning). Jag frågade om det inte var ett framfall då men hon sa att det isåfall måste det vara tarmen som buktar in och det gjorde den tydligen inte på mig utan det var bara själva slidväggen som hängde. (Jag har iof läst att det finns något som heter slidväggsframfall, men jag förstår hennes förklaring på skillnaderna iaf).

På något sätt tycker jag att det var så skönt att få en exakt förklaring på vad som har hänt och varför det kännts som det har gjort de här åren istället för det vanliga "det är helt normalt" ...

Så fort jag kan se resultatet så kan jag ju även recensera det :) ....

Jag gjorde tillslut TVT-n som varit på gång rätt länge, från att jag gjorde klart miktionslistor osv tog det 1 månad till op. Gjorde den i torsdag förra veckan. Har dock fortfarande ont, har ni haft det? Hur har ni gjort med sjukskrivning? Jag jobbar natt som sjuksköterska, i par med en undersköterska, tagit 1 vecka fast det är mycket tunga lyft, smärtan har blivit värre efter jag burit matkassar. Har inte vågat känna efter, antar ett framfallet från blåsan är som det var innan men hoppas slippa kissa ner mig åtminstone.

Har op av rectocele kvar, vet inte när det ska bli av då jag är förstoppad och har varit länge, upplever att framfallet har blivit värre. Gjorde en defekografi förra sommaren som bekräftade framfallet. 

Oj ja såpass långt efter! Skönt höra du tyckte det kändes okej efter en vecka. De flesta lyften nattetid är sidvärtes så hoppas det går bra. Tror jag ansträngt det lite extra då jag blev hemskt förkyld dagen till op och sen dess nyst och harklat mig hela tiden. Ska höra med kk för säkerhets skull för jag vaknar av ont på natten och får hugg på dagen. Vill verkligen inte förstöra fixen.

Nån av er som haft stressinkontinens efter? Jag kan inte knipa av strålen när jag väl blir tillräckligt nödig. Är lite rädd jag läcker med men vet inte helt säkert.

Jag har haft enbart ansträngningsinkontinens förut, kk sa att vi skulle låta tiden gå och är jag inte kontinent om ett tag kanske man får göra nåt mer. Blev sjukskriven en vecka till och order inte kånka matkassar, lite svårt när man är ensamstående men men. Gjorde du tvt där de fäste framåt blygdben? Kanske därför det gör ont för dig. För mig gör det mest ont i ljumskarna.

Ni som har gjort bakre plastik och eller fixat mellangården, hur kändes det under läktiden?

Jag har tyckt att det känts nästan helt bra när det gått två veckor, i måndags. Då började jag också jobba ( men tar det lugnt och så). Men nu tycker jag att det börjat svida och strama rätt mycket. Speciellt i mellangården där det är sytt och på insidan där jag vet att jag hade en spricka innan, känns det lite obehagligt också.

Jag vet inte om det kanske är dags för stygnen att släppa nu kanske det har ju ändå gått 17 dagar? Jag är lite osäker på om stygnen ska komma ut eller om de bara löses upp och försvinner in i kroppen?

Jag vågar inte kolla riktigt heller eftersom det stramar så vill jag liksom inte sära och kolla efter, jag är lite rädd för att det ska spricka upp.....

Nojig är mitt andra namn så ni som har gjort liknande hur kändes det för er, är det normalt att det stramar och svider så här? Kan det vara stygnen?

Då är det inte konstigt om det stramar och svider nu då med andra ord? Det gör ju inte jätteont men känns mer än tidigare. läkte det bra fast att det lossnade stygn för tidigt?

Hur var det med sde andra tygnen, märkte du när de åkte ut?

Hej
Jag tror jag har drabbats av framfall då det känns som urinblåsan har ramlat ner kan känna den innanför slidmynningen. Har nu börjat läcka väldigt mycket urin och ringde sjukvårdsupplysningen men hon sa att vi kan inte göra något köp skydd (viket maken får göra) och ring vc på måndag. Man måste ha remiss till gyn här (västra götaland) såg att väntetiden längst är 13 veckor och operation 9-13 veckor. Är redan deprimerad. Kan man få dom att skynda på remissen?, för om jag måste vänta i ett halvår med det här urinflödet kommer jag att bli knäckt. Hinner ta två steg från toa så är hela underlivet blött igen, kan ju varken gå ut med hunden eller leka med mitt barnbarn. Gråter redan till och från fast jag bara haft problem en månad trodde att det var UVI först och åt två antibiotika kurer. men googlade och hittade en tråd om framfall och då föll alla bitar på plats. Jag födde ju barn för länge sedan 87, 89 ,92. Ursäkta en lite svamligt inlägg men är så ledsen. Har något haft samma besvär och vad fick ni för hjälp?

Jag kan ju berätta lite bakgrundsfakta. Blev förkyld i februari med hosta. En dag när jag skulle gå och kissa så fick jag en kraftig hostattack så allt urin sprutade ut med våldsam kraft och efter det kom känslan att vara kissnödig hela tiden och läckte urin. Ringde till vårdcentralen efter några dagar som sa UVI fast jag sa att det inte kändes så men fick ett recept över telefon. Efter 4 dagar ringde jag igen då det inte blivit bättre fick lämna ett urinprov som inte visade någon men fick en ny  kur antibiotika. Med två dagar kavar så fick jag mens vilket jag märkte först på toa det kom alltså inte ut något blod bara på pappret när jag torkade mig och det var mycket. Så fortsatte det näst följande dag. på natten använde jag en tampong lite svårt att få in den när jag tog ut den nästa morgon så kunde mensen rinna ut. Men i torsdags så behövde jag springa på toa och göra nummer 2 tre gånger och efter det började niagarafallet.det kommer säkert inte så mycket. Kände efter med ett finger och kände då den där glatta kulan innanför slidmynningen. Nästa morgon var den längre upp för att sedan på eftermiddagen ha fallit ner igen. 

Det känns som om jag inte kan tömma blåsan längre kan läcka upp till två timmar efteråt men sedan känner jag mig inte kissnödig heller längre men tvingar mig att gå med tre till fyra timmars mellanrum för jag läste att det är farligt att inte kunna kissa. Jag kollade upp tiden för remiss till gyn och det är över 13 veckors väntetid (tyvärr finns det ingen privat heller.) Man kanske kan få förtur om man har stora besvär med läckage, känns som jag kommer att få frätskador av allt urin. Igår när vi skulle åka och handla rann det hela tiden och då kändes det väldigt lockande att öppna bildörren och bara trilla ut, sedan väntade jag i bilen under tiden maken handlade. Men jag skulle aldrig skada mig själv men ibland man gråtfärdig. Jag har i alla fall talat om det för min man så han vet om mina problem och även mina vuxna söner som bor hemma för dom har ju sett på mig att det är något och så får jag gråtattacker i bland.