Fortsättningstråd Framfall/slid eller livmoder

Finns det inga urogynekologer i Sverige? Vart finns dom isåfall??

Så ledsen. .ikväll är det värre än vanligt. .det trycker mycket nedåt o skaver mot bindan o jag vågade knappt titta med spegel efter duschen. .det ser ut som att det kommit ut mer nu av framfallet. .usch snart hänger det ju ut från blygdläpparna! ?

Detta är ju inte ett värdigt liv????

Svårt att göra nr 2 sista dagarna. .känner mig nödig men det är svårt att få ut det..panik..men är förmodligen hemorrojder. .ser ut som det är sånt nu också.

Har haft mens (för 3 e gången sen amningsstopp) nu precis o blev illamående o fick feber första dagen?!. .aldrig varit med om det tidigare. .förr hade jag mensvärk. .men inte nu, bara illamående o riklig blödning.

När har menscykeln stabiliserats efter FL för er andra?

Jag tror faktiskt att jag fått svamp just nu som gör det hela ännu värre.
Men annars är det ju vid rörelse, inte när jag ligger ner.
Jag tog en Diflucan (mot svamp) igår kväll o hoppas att det ska hjälpa.
kram

Jag har en fråga. Hur känns det för er om ni står upp och för in ett finger i slidan?

Innan fl så var det för mig bara in med fingret sen väggarna rakt upp har aldrig känt "taket" alltså livmodertappen.

Nu är det först trycka undan fränre slidväggen som liksom blockerar hålet, sen är det en stor knöl eller bulle på främre slidväggen precis innanför, sen högre upp i slidan buktar framförallt främre men även bakre väggen så mycket att det knappt går att komma upp med finget så vetvinte riktigt vart tappen befinner sig. Vet inte hur det ska kännas i slidan efter man fött barn för alla läkare mm säger ju att det så klart blir förändrat

Hej!

En annan fråga, har ni alla blivit diagnosticerade med framfall av nåt slag? Jag har träffat flera olika gyn och läkare, bara fått höra att allt ser bra och normalt ut. Ändå sitter jag här med kraftiga smärtor i och runt bäckenbotten, ljumskar, ändtarm. Känsla av uvi mellan varven.

När läkare säger att allt ser bra och normalt ut kan jag inte hjälpa att jag blir orolig, tror att det är nåt allvarligt, livshotande (cancer).

Har haft dessa smärtor i snart ett år (sen dottern var tio månader). Ett riktigt skitår. Det borde ju varit ett bra år med vår lilla dotter som vi fick göra 8(!) ivf-återföringar för att få, men icke... :(

Tack, ja, jag hade hoppats att jag kanske skylla på magsjuka eller käkat indiskt, men tyvärr.

Ja, jag har gjort ett rectocele-op. Det kvarstår dock en del, det har två läkare konstaterat, förutom jag själv då. Det var ju jättestor skillnad när jag gjorde operationen, och jag har liksom inte riktigt känt av det.

Men nu med normal livsföring så har jag läckt varje dag på jobbet. Vi snackar inga små mängder här heller 

Är det någon mer som har framfall av sorten där livmodern inte sjunkit ner så mycket, men livmodertappen trillat ner och INTE hänger ner i/ut ur slidan och alltså sitter 'fastkilad' nere i bäckenet och trycker mot ändtarmen?

Jag har inte 'äggkänslan' utan känner mig snarare lätt bajsnödigt, inte hela tiden men ibland, och slidan är vinklad bakåt/neråt och det tar stopp ca en fingerlängd in eftersom tappen hänger ner där och sitter fast i utrymmet där min ändtarm borde vara. Vet inte om jag kan ha samlag då jag är ensamstående och har fått framfallet efter att jag separerade från barnens pappa. Är rädd att det skulle göra ont eftersom det då skulle stöta i nedre delen av livmodern och 'framsidan' av tappen...

Jag var hos gynläkaren igår igen, för att be om remiss till operation.
Det är nu över 7 månader sen FL o över 3 månader sen jag helt slutade amma.
Jag har haft mens 4 gånger redan (mycket oregelbundet) o det har inte blivit bättre.
Jag kan hålla mig o det är jag tacksam för, men "äggkänslan" o skavet o oron över lyft av bebis o att vi inte haft sex än gör att jag inte kan ha det så här.
Så samme läkare som för 3½ månad sen undersökte mig o konstaterade främre slidväggsframfall o nedsjunken livmoder sa nu att det såg fint ut?!
Men jag sa att jag själv tittar med spegel mellan benen o ser en bula (ibland som 2) plus en liten nytillkommen flik ovanför mellangården som inte fanns i somras.
Han tyckte inte att det skulle behöva opereras. Att det inte syntes framfallet längre.
Men jag brukar ju se det själv hemma..kanske bara syns i stående?!
Han sa själv förra gången att framfall inte kan försvinna utan operation, att knipövningar inte hjälper..o på min fråga förra gången, om jag kunde få komma till specialist sjukgymnast för att lära mig att knipa rätt, sa han i somras att det hade han aldrig hört talas om.
Nu skrev han remiss till Bäckenbottencentrum o talade själv om teamet som kan hjälpa mig med rätt övningar (efter att jag frågat mycket om det)
Allt är så konstigt. Just igår var en ovanligt bra dag "framfallsmässigt" inte så mycket äggkänsla, trots långpromenad innan undersökningen. Alla andra dagar har det känts mer...även skav när jag sätter mig ibland.
Jag  fick Vagifem på recept också, ifall det är torra slemhinnor som ger dessa problem...men skulle det ge "äggkänslan"? Nu vågar jag knappt titta med spegel...
han tyckte plötsligt inte att det var framfall att tala om trots mina besvär.
Jag hoppas förstås att han har rätt o att Vagifem ska hjälpa.
Men mest glad är jag att få komma till Bäckenbottencentrum, så de som kan ska titta o hjälpa mig.
Han medgav att det förmodligen är förlossningen med sugklocka som orsakat detta.
(men han frågade flera gånger hur många barn jag fött o hur gammal bebis är?!
1 barn för 7 månader sen bara (plus 6 missfall innan dess)...tankspridd?! )

Tyvärr kan man ju inte "tvinga sig till ett snitt".
Jag var ju förlossningsrädd o gick i samtal innan, först BM o sen läkare) o ville ha snitt men fick det ej beviljat, trots förlossningsrädsla sen tonåren (så pass att jag inte vågat vilja försöka "skaffa" barn i många år trots att jag egentligen ville ha barn) o 6 missfall o flera års försök o svårigheter att få barn o så på det extra oro för komplikationer o att barnet skull dö i magen eller vid förlossningen pga att jag var äldre förstföderska...samt den "gamla" rädslan att skadas i underlivet o få men för livet.
Så du kan tro att jag är ledsen att de inte lyssnade på mig, o att de väntade o var tvungna att använda sugklocka, trots att det var min mardröm.
Om jag bara fått snitt beviljat.
usch ja som vi har det...o att de bara säger att allt är så fint o normalt.
Mitt framfall var ju dessutom konstaterat av samme läkare (o en barnmorksa innan honom) o nu pratar han bara bort det.