Hur ser man om han tagit amfetamin?

Catzi, du skrev:

"Och du, Halvnorskan, jag blir verkligen ledsen när människor som jobbar med missbrukare har så dålig inställning som du verkar ha. Jag känner en hel del f.d. narkomaner som INTE är personlighetsstörda. Dessutom att påstå att de är obotbara. Byt jobb och gör missbrukarna en tjänst! "
.......
Nu førstår jag inte..."dålig instællning"??? Jag upprepade bara det som vår mkt erfarna psykolog sæger, dvs att tunga narkomaner inte ær helt normala/friska psykiskt. Vem som helst blir inte missbrukare, utan det ær framførallt mænniskor som har en personlighetsstørning i botten. Personlighetsstørning ær en psykiatrisk diagnos och inget nedsættande i sig.

Sjælvklart finns det ingen regel utan undantag hær. Det finns sækert en del missbrukare utan personlighetsstørning.

Många personlighetsstørningar kan man inte bota. Tex psykopati, de blir t o m værre av terapi. Det ær inte heller något som JAG har hittat på, utan det kan du læsa om i vilken psykologibok som helst.

Før øvrigt førstør en person som anvænder heroin sina receptorer i hjærnan før livet. Det blir ett livslångt fysiskt beroende, som kan triggas igång av olika stimuli. Det enda som funkar under en tid ær att sætta heroinisten på behandlingshem ute på landet långt ifrån heroinet. Just før att man har før alltid førstørt hjærnans receptorer så ær det vanligt med återfall just før heroinister. Amfetamin ger inte direkt något sådant beroende men det førstør också hjærnan snabbt.

Efter att ha træffat tusentals missbrukare så kan jag med gott samvete INTE REKOMMENDERA en gravid kvinna att satsa på ett førhållande med en narkoman.

Før øvrigt, ni som menar att ni kænner minsann narkomaner som inte ær personlighetsstørda....hur vet ni det? Jobbar ni inom psykiatrin och har læst deras journaler eller? Alltså... før en person som inte har lång erfarenhet att jobba med personlighetsstørda individer ær det MYCKET SVÅRT att førstå eller veta om en person har personlighetsstørning.

Och du Zikoriat...bara før att man jobbar inom vården betyder INTE att man inte har personliga erfarenheter av missbruk. Inte nødvændigtvis har man lært sig allt via bøcker...i min vilda ungdom testade jag i stort sett allt utom heroin, om nu det skulle vara en merit eller krav før att få uttala sig om droger hær...

zikoriat & 1978nettan :

"kan aldrig veta hur det är" - vad menas med det? ingen form av missbruk, oavsett vad det är för missbruk - är personligt. det är ju som en sjukdom - det finns inte olika individuella varianter utan är du sjuk så är du. nej jag säger inte att din pojkvän eller vem det nu är precis som alla andra missbrukare på alla plan - men när det gäller missbruket så är han det! och går det tillräckligt långt så finns inget kvar av den här personen förutom missbrukaren. när man inte kan se den här missbrukarpersonligheten objektivt (vilket är otroligt svårt när man har känt personen länge och har känslor för honom/henne) så är man medberoende - och för sitt eget välmåendes skull så borde man därför gå och prata med någon.

jag har växt upp med en missbrukande förälder, morförälder och haft två missbrukande pojkvänner så jag har levt mitt i det kan man säga, och själv varit medberoende. sen har jag läst en himla massa då min mamma pluggar till socionom - och har då börjat förstå saker som jag inte förstått innan, känna igen saker och se allt ur en annorlunda vinkel.

jag håller med Halvnorskan: hur vet ni att just de missbrukare som ni känner inte har någon personlighetsstörning? sånt visste minsann inte jag något om förräns jag läst böcker om det.

En missbrukare vet hur mkt han ska ta för att inte hans omgivning skall märska. Av egen erfarenhet vad det gäller missbrukare så vet jag att det är så.
Man känner oftast personen så bra att man kan läsa av direkt om det är så eller inte. Strunta i vad som skrivs i böcker och dant, det är bara fortskning och vad "man tror". Du lever med honom, se på honom och lita på din första känsla.

Hoppas det ordnar sig.

Halvnorskan

Jag har inte påstått att du inte skulle ha personliga erfarenheter av missbruk.

Jag håller dock inte med dig bara för att du jobbar inom psykiatrin. Jag tror inte blint på folk bara för att de jobbar inom vården, och står fast vid min ståndpunkt att jag inte tror alla missbrukare lider av ngn personlighetsstörning.

*******************************************************************
tres

Jag har aldrig sagt att du "aldrig kan veta hur det är". Jag undrade vilka erfarenheter du har av drogmissbruk, av ren nyfikenhet.

********************************************

Men jag antar att jag bara är ett medberoende offer som har läst alldeles för lite böcker i ämnet (för det är ju det som räknas) och som känner min pojkvän, pappan till vårt barn i magen, alldeles för dåligt (jag vet ju inte om att han i själva verket är personlighetsstörd).
Ja, fast vänta... Min kille missbrukar ju inte längre, och det kan ju inte stämma. För enligt de belästa så kan en missbrukare aldrig bli hjälpt...

Over and out.

zikoriat

nej det var inte du som sa det, men jag svarade både dig och hon under för ingen av er verkade förstå vad jag menade.

och du verkar fortfarande inte förstå. jag har inte sagt att just du är medberoende. jag har bara sagt att väldigt många som lever med missbrukare är medberoende, detta beror på att det kan vara väldigt svårt att bortse från den person som står bakom missbrukaren, den person som missbrukaren egentligen är. ju längre in i missbruket personen kommer, desto mer av hans/hennes "ursprungliga" personlighet är det som försvinner. det gäller att skilja på sjukdomen och personen. sen hur just din pojkvän är har ju inte jag någon aning om men har han blivit fri från sitt missbruk så har han väl antagligen ingen anledning att manipulera och ljuga eller andra beteenden som missbrukare kan hålla på med.

varför är man ett "offer" för att man är medberoende?

du verkar inte riktigt veta vad olika personlighetsstörningar innebär, eller hur vanligt förekommande det faktiskt är. jag har ingen aning om din pojkvän har någon form av det eller inte, och om du vet det eller inte är inte samma sak som att du känner honom i det vardagliga livet. sådana diagnoser kommer man fram till genom att analysera personen i fråga utifrån olika teorier som det har forskats om i hundratals år. inte genom att vara kompis med, eller ha ett förhållande med någon. (såvida du inte har gjort din egen analys om du pluggar i ämnet eller liknande) det finns ingenting som säger att bara för att en person har någon form av personlighetsstörning, så är den missbrukare eller dålig pappa eller helt dum i huvet vilket du verkar tro. sen har jag aldrig hört någon "beläst" påstå att en missbrukare aldrig kan bli hjälpt.

Känns som om det fattas en sak i de flestas diskutioner.... är det ingen som har egen erfarenhet och vet hur det är att ta drogerna??

Enligt mig så hjälper det inte att bara läsa sig till om droger... Jag ska vara ärlig å säga det att jag själv har hållt på med Ectacy, amfetamin, hasch b.la.
Det är verkligen inget att leka me...

Anonym (Fundersam): Jag kan säga det att när jag tog amfetamin så syndes det i ögonen (pupillerna täckte nästan all min gröna färg jag har i ögonen), jag var jättepigg, hade fullt med energi i kroppen, koncentrationsförmågan var på topp... (när jag tex löste korsord så gav jag mig aldrig om det var något jag inte kunde, jag kunde sitta me korsordet i flera timmar i sträck å bara försöka lösa det eller om jag satt å spelade tv spel så var jag som helt beroende av att klara spelet..), inget mataptit alls och så kunde jag vara vaken hela nätter å dagar... men jag kan säga det att alla reagerar olika...

Intag av mindre doser:
Mindre doser av amfetamin framkallar ett rus, som ger känslor av ökad av energi, förstärkt vakenhet och en ökad sinnesmedvetenhet. amfetaminruset varar i flera timmar. mindre doser av amfetamin kan också innebära sämre aptit, ökad andnings- och hjärtverksamhet, förhöjt blodtryck samt utvidgning av pupillerna...

Intag av större doser:
Amfetamin kan medföra torr mun, feber, svettning, huvudvärk, otydlig syn och yrsel.

Intad av mycket höga doser:
man kan få rodnad, blekhet, mycket snabb eller oregelbunden hjärtverksamhet, darrningar, bristande koordination och kollaps.

Efter en kort tids användning kan amfetamin ge upphov till känslor av ökad livlighet och energi, minskad trötthet samt känlslan av välbefinnade.. Dessa känslor ersätts efter några veckors missbruk av utbrändhet och abstinens..

Som sagt jag har själv hållt på med det, men nu har jag slutat.. slutade i november -04..
Hoppas att detta hjälper dig något.. vill du veta mer så kan du bara skriva till mig...
Kram Petra

Tack för alla jättesnälla svar....

Jag vet själv hur JAG blivit dom få gånger jag har testat amfetamin men inget av det har synts på han de gånger jag vetat att han tagit.

Vi hade en diskussion om det här nu i helgen eftersom vi skulle på en fest där vi båda visste att MYCKET droger skulle florera.

Och faktiskt så lovade han att han ska sluta NU på en gång om jag vill det, han har också lovat att gå på kontroller så att jag inte skulle behöva gå omkring och misstänka något.

Självklart vill jag leva med pappan till mina barn. Jag älskar ju honom men jag ger honom inte många chanser om han inte verkligen slutar nu.....

tack för alla svar

TS

Hoppas det löser sig för er !!
Fast jag vill bara göra ett inlägg om att det kanske är smartast att undvika fester där mkt droger är i omlopp, och undvika det umgänget ett tag.
Så gjorde min kille, han har slutat med alkohol också, och har därmed undvikit alla situationer där mkt sprit o knark förekommit. Vi har inte vart på en enda fest sen han lade av. Det har hjälpt honom mkt. Har han bestämt sig så har han det, och då gäller det att lägga om sitt liv ganska radikalt vad gäller fest etc..

Men som sagt, lycka till - håller tummarna för er !!! :)

Jag kan inte säga egentligen hur han kommer reagera el hur du märker det på honom att han tatt amfetamin. Men jag va tillsammans med en kille i tre år. Han rökte hasch, tog kokain och amfetamin. Jag kan säga att jag beundra dej verkligen som fortfarande är tillsammans med honom när du skaffa barn.
Mitt ex håller fortfarande på med droger, han ha åkt in och ut på behandligshem i 5 år nu.
Amfetamin gjorde han dum i huvudet. Han blev våldsam och misshanlade mig ett antal gånger.
Håller tummarna för dej tjejen.. Och hoppas allt löser sig. Jag hade ställt ett ultimatum till honom att sluta med drogerna.

Jaadu,hur ser man om någon tagit amfetamin?På endel märks det knappt alls...
Endel kan ju t om köra bil precis som vanligt....
Försök o uppmärksamma om han törstar ordentligt.Amfetamin torkar ut kroppen så in i bomben.Sluddrar han på talet och är väldigt torr i munnen....ja,då har han säkert tagit det.Hoppas allt löser sig för dig.Och om han nu fortsätter-ta dig en ordentlig funderare på om det är honom du verkligen ska leva ditt liv med.En människa som brukar narkotika har en tendens att sätta sig själv o sitt missbruk i främsta rummet.

Lycka till!

sover han eller inte...det kan man ju se det på väl...man blir ju pigg..men dom flesta blir ju "pundiga" dom måste pilla på saker göra något skruva isär video eller dylig...det e så olika från person till person...du kan iaf säga till honom att jag hade en kompis han dog 24år gammal pga tjack...det är farligare än vad man tror.

Ville bara skriva ett litet svar angående Halvnorskans inlägg:

Hon skriver att många missbrukare har en psykisk störning redan sen innan. Jag tror inte att zikoriat tex förstår att dessa männsikor oftast SJÄLVMEDECINERAR för att dom kanske inte har fått den hjälp dom behöver av samhället. Dom märker att dom mår bättre när dom missbrukar o fortsätter med det. Det är väl inte så konstigt?

av egna erfarenhet : Jag slutade med droger när jag blev med barn.. jag va inte fast i det så men det var ju för mycket det märkte båfe jag och kroppen.. mina favoriter va amfetamin och E... Om man har tagit amfetamin så syns det ganska väl om man själv har varit med om det medans andra som inte har det kanske itne märker något alls..
Det vanligaste är att pupilerna blir stora. men man kan ju även luras av det.. sätter men en lampa riktigt nära så krymper de lika väl som på vanliga.. en kanske lite mindre beroende på nu längesen man tog det.. Vissa kan bli riktigt snackiga och vissa vill bara va för sig sj.. men det finns en sak som alla får.. (vad jag vet) mun torrhet... amfetamin torkar ut kroppen och man får väldigt torr mun.. ofta håller man även på med munnen (alt tuggumi) eller leka me tungan bita på tänderna eller som jag ofta gjorde bet hål i kinderna. och man kan itne sitta still utan att göra något.. Nu säger jag inte att allt detta är självklart.. alla människor är olika och tar allt annourlunda.. hoppas det kunde ge dej något..

Det kan vara svårt att se om någon är påverkad av amfetamin. Olika från person till person men för de som tagit tjack länge syns det genom att personen fortsätter gå ner i vikt, sover dåligt, har "tics" beteenden så som slicka sig på läpparna, knäcka nacken/fingrarna eller bita på naglarna. Andra saker som är kortsiktigare symptom är att den blir besatt av någonting under flera timmar som att spela, pilla och mecka med saker. Eller att den under avtändningen får väldigt dåligt humör. Stirriga ögon, spända käkar är något man brukar kunna se på ovana användare.

Nja alltså jag har umgåtts med många som har tagit det och testat själv några gånger när jag var yngre (inget jag nånsin skulle göra igen, nu är jag 35+ och väntar mitt fjärde barn). De flesta snortar eller sväljer, ta sprutor är nog inte lika vanligt även om jag har känt några enstaka som har gjort det också. 

Jobbade sena kvällar /natt och det var en del som tog det där (vill inte gå in på vilket jobb) och det var några som levde ett helt normalt liv , åkte hem till mannen och barnen .. det var en tjej i 45-åråldern som det inte märktes på alls. 

Det du beskriver där känns ju mer som supertjackisar som hänger på plattan eller som man kan se på t-banan  , det är ju inte alltid så det ser ut. 

Det som märks tydligast är väl att nån är lite stissig och pratar mycket och snabbt och ibland typ har svårt att sitta stilla , springer runt och tjackstädar och fixar.. men det är inte alltid det märks alls. Tänk på också att ADHD medicin (de flesta) innehåller amfetamin och alla som tar det beter ju sig inte som plattantjackisarna som du beskriver. Tar man bara lite typ som vissa tog på mitt jobb är det inte säkert att det märks så mycket. 

Och det där med stora pupiller stämmer inte alltid heller.
Men ja jag har sett såna som det märks jättemycket på också fast då tar de ofta massa tabletter också.