• Banzai

    Problem med sköldkörteln? Del 10

    Tiden går fort & det är dags för en ny tråd.

    Den gamla tråden
    www.familjeliv.se/Forum-11-238/m32180343.html

    www.thyroid.se

    Många undrar vad som är rätt värden så jag skriver in det jag har fått reda på

    TSH = 0,2-4,0
    T4 = 9-19
    Trak = mindre än 1

    Mycket matnytigt även här
    www.karolinska.se/templates/DivisionStart____72887.aspx

    Del 1 www.familjeliv.se/Forum-1-61/m9133340.html
    Del 2 www.familjeliv.se/Forum-1-61/m11317459.html
    Del 3 www.familjeliv.se/Forum-11-238/m14129027.html
    Del 4 www.familjeliv.se/Forum-11-238/m17111361.html
    Del 5 www.familjeliv.se/Forum-11-238/m20302895.html
    Del 6 www.familjeliv.se/Forum-11-238/m23642893.html
    Del 7 www.familjeliv.se/Forum-11-241/m26671239.html
    Del 8 www.familjeliv.se/Forum-11-238/m29313871.html
    Del 9 www.familjeliv.se/Forum-11-238/m29313871.html

  • Svar på tråden Problem med sköldkörteln? Del 10
  • 3barnsmor35
    3fraimsdotter skrev 2008-08-10 22:52:42 följande:
    Åh! Andra sköldpaddor! Va kul! Eller inte egentligen men det är så skönt att prata med andra som begriper hur det är! Jag har förmodligen varit sjuk i åratal men varit en sådan som pendlat mellan hyper och hypo innan sköldkörteln till slut lade ner arbetet. Ingen trodde på mig när jag försökte förklara att jag inte hade bulimi och omväxlande hetsåt och svalt, utan att jag pendlade kraftigt i vikt utan att jag själv ändrade något. Jag visste inget om thyroideasjukdomar då heller och uppfattade inte de andra symptomen som jag vet om idag. Man tror ju bara att man är sån. Alla har det väl som jag, eller?Jag har inte gått upp några 60 kilo men väl 25. Gick totalt in i väggen i höstas efter två år av viktuppgång och extrem trötthet utan att veta varför men fick till slut veta att jag hade hypo. Jag bara sov och tappade håret (i tussar!!! och halva mina ögonbryn försvann), frös så jag skakade tänderna och vikten ramlade iväg 8 kg på nolltid trots att jag knappt åt något. Fick också en rejäl bulle på halsen. Har börjat få ordning på mina värden och börjat orka med livet igen och motionera. Jag hoppas att jag ska kunna få tillbaka mitt liv (och något som liknar min gamla kropp) allt eftersom.Det var så länge sedan jag orkade med något alls utan att uppbåda all viljekraft jag hade så nu när värdena gått ner och kroppen börjat vänja sig vid att börja fungera mer normalt känns det helt konstigt att ORKA! Jag blir tom rastlös emellanåt! Och tänk så magiskt att vakna pigg!Fast jag måste vara försiktig. Det funkar inte att slarva med sömnen och jag måste säga nej till mycket ännu, annars går jag i däck igen och bara sover i ett dygn eller så.Men dock! Ljuset i tunneln var inget tåg!
    Välkommen hit!
    Just det med tröttheten är jättejobbigt tycker jag, känns som man kan sova bort hela livet, tuppa av rakt upp o ner.
    Världens bästa mamma till mina barn - Tösen 0403 och Lillan 0604
  • Mizza

    Någon frågade om hur de upplevde sin op...
    Min op var skit-jobbig men jag är mycket piggare än innan op vilket ju är toppen! Ärret på halsen är fortfarande ganska så fult (efter 9 månader) vilket inte är så kul .

    Någon mer som äter kalktabletter efter op? Läste idag på aftonbladet.se att det är farligt att äta kalktabletter - kan ge stroke och plötslig död... Hua! Hur går det då om man är tvungen att äta dessa då bisköldkörtlarna opererades bort???

  • Solskensbullen

    Ush vad hemskt med kalktabletterba Mizza, inget man vill vara med om känner jag. Nu blev jag ju skitnervös infor OP. Vill inte att körtlarna ska skadas.....

  • Banzai

    Tror nog inte det är någon fara om man äter kalktabletter för att kompletera något som saknas det är nog värre om man äter och redan har bra produktion alltså får en över dos, Inget preparat är ju bra i förhöga doser.


    Mizza skrev 2008-08-11 11:03:16 följande:
    Någon frågade om hur de upplevde sin op...Min op var skit-jobbig men jag är mycket piggare än innan op vilket ju är toppen! Ärret på halsen är fortfarande ganska så fult (efter 9 månader) vilket inte är så kul .Någon mer som äter kalktabletter efter op? Läste idag på aftonbladet.se att det är farligt att äta kalktabletter - kan ge stroke och plötslig död... Hua! Hur går det då om man är tvungen att äta dessa då bisköldkörtlarna opererades bort???
  • Banzai

    Det brukar oftst gå väldigt bra med bikörtlarna i bland kan det vara så att läkaren måste vara där o flyta på dem lite å då kan det bli lite underpruduktion men den brukar åtehämta sig väldigt fort. Men vist fins risken att även någon av de måste tas bort för att de siter dumt men läkarna är riktigt duktiga så oroadig inte i onödan.


    Solskensbullen skrev 2008-08-11 11:09:23 följande:
    Ush vad hemskt med kalktabletterba Mizza, inget man vill vara med om känner jag. Nu blev jag ju skitnervös infor OP. Vill inte att körtlarna ska skadas.....
  • Pucko Buffy

    3fraimsdotter: välkommen hit säger jag oxå. Du låter som mig när jag var som sjukast, kanske till och med lite värre. Vad var ditt TSH och T4 värde när du fick diagnosen? Och vilka mer symptom hade du än trötthetn och bullen på halsen?

    Smultron smulan: du må tro jag var trött igår efter kalaset. Jag ville ju oxå kunna ta en öl, så jag fick vara så snäll och inte ta några citadon på dagen och kvällen. Drack inga mängder, men jag ville ju inte riskera min lever, så jag gick o la mig utan tabletter. På söndag morgon kl 07.20 stod jag inte ut längre utan stoppade i mig en pilla. Det var så grymt skönt att känna att smärtan "rann" av mig så jag somnade och sov till 9.30. Efter frukosten blev det inte många knop gjorda och jag landade i bingen runt 20.00 trött som en bäver Idag på förmiddagen har jag gjort mina gympa övningar och nu sitter jag och har ont i ländryggen. Jag ska föra dagbok över hur det går och jag hoppas verkligen att det ger resultat. Jag verkligen längtar tills den dagen jag kan ta en långpromenad i normal gångtakt

    Mizza: Du ska nog ta aftonbladets larmrapport med en nypa salt. Om du är ordinerad kalktabletter så ska du ta dem. Aftonbladet skriver om personer som har en normalproduktion och är friska. Om du har underproduktion och inte äter tillskottet så kan du få urkalkat skelett och massa andra sjukdomssymptom ex kramper. Min mamma äter dagligen vätskedrivande tabletter för hon har Menieres sjukdom, skulle hon inte äta sina kalktabletter så skulle hon bli jättesjuk. Är du orolig så be läkarna kolla dina calcium värden nästa gång du lämnar ett blodprov.

    kram på er/PB

  • Kana och Kickorna

    Hej
    Det jobbigaste med min hyperthyreos (Graves) tycker jag också är tröttheten. Det värsta är att inte orka leka med barnen som de önskar. Min treåring är så full av energi och jag försöker kämpa på med till slut känner jag mig bara apatisk. Hon har fått vara hemma med mig mycket då jag också är föräldraledig med en åttamånaders. Men nu har jag ringt till dagis och sagt att hon kommer 4.5 timmar tisd, onsd och torss och det har jag så dåligt samvete för. Varför ska hon måsta gå på dagis då jag ändå bara är hemma?

    Ser henne dessutom bara varannan vecka för jag och hennes pappa lever inte i hop så jag är rädd om tiden jag har henne men jag orkar inte med hennes tempo helt enkelt! Tänker att om hon är på dagis några timmar kanske jag har mer energi till henne då hon kommer hem...

    Är också liksom många andra så leds på att må så här...väntar på op men är osäker på om allt verkligen blir bra efteråt. Tvärt emot många andra har jag tyvärr inte gått ned i vikt massa kilon då jag har hyper utan tvärtom..

  • världens bästa mamma

    Här är en ny.
    Jag har haft struma sen -97 då jag op. mig.
    Äter 200microgram/dag Levaxin men har inte tatt prover på länge.
    Är trött, men när jag gått ner några kilo mår jag bättre.
    När jag jobbar mycket och är aktivare sover jag nu nästan hela nätter.
    Bra tråd som jag kommer följa. My

  • världens bästa mamma

    Ja är oxå trött, skule kunna sova en hel dag ibland och ibland är jag hyperaktiv...känner oxå att jag inte har orken med familjen ibland.

  • 3fraimsdotter

    Pucko Buffy skrev 2008-08-11 12:49:02 följande:


    3fraimsdotter: välkommen hit säger jag oxå. Du låter som mig när jag var som sjukast, kanske till och med lite värre. Vad var ditt TSH och T4 värde när du fick diagnosen? Och vilka mer symptom hade du än trötthetn och bullen på halsen?
    Tackar! :)

    TSH 12
    T4 var 16
    T3 4.5
    anti-TPO 1000 (ska vara mindre är 70)
    anti-TG 3000 (ska vara mindre är 70)

    Jag har inte träffat så många andra som har hypo så jag vet inte riktigt hur illa jag låg egentligen. T4 och T3 låg ju inom intervallet medan TSH var klart över gränsen. Flera läkare jag träffat tycker att det typ inte borde gjort mig så dålig som jag var men som sagt, jag mådde piss-skit. Jag har anat mig till att mina antikroppar låg rätt högt (mer än att det bara låg utanför referensvärdet) och att det kan tydligen vara en indikator på att man kan må riktigt jävligt trots att de andra värden inte ser så farliga ut.

    Mina symptom (som min husläkare och jag lyckats isolera):

    # frusenhet - skakade tänder i timmar trots att jag hade täcken och filtar på mig

    # minskad aptit - åt som en mus och orkade ofta inte äta alls

    # viktuppgång - spelade ingen roll att jag jobbade som trädgårdsarbetare fulltid och cyklade 3 mil till och från jobbet, jag gick upp ändå

    # förstoppning - blödde ur ändtarmen. Det gjorde så ont!

    # torr och grov hud - Helosansalva here I come! Och jag som alltid haft fin hy fick grovporig hud i hela ansiktet!

    # hes och djup röst - den blev sig inte lik nej

    # håret blir tunnare - jag tappade tussar! Och ytterdelen av ögonbrynen

    # deprimerad - jag var helt övertygad om att livet var slut för jag orkade inte med längre

    # initiativlös - jag kom mig inte för med att ens ringa läkaren när jag inte kom upp ur sängen

    # minnesförlust - tappade minnet fullständigt. Kunde stå och hacka något i köket och så plötsligt så visste jag inte vad jag höll på med, vad jag gjort och vad jag skulle göra. Tappade ord, kom bort mig mitt i meningar... jag blev som om jag hade Alzheimers.

    # hörselnedsättning - kunde tappa hörseln en dag eller två på ett öra

    # svullnad - ansiktet svullnade upp som om jag gick på kortison. Avtryck från lakan och kuddar som man får när man sover kunde sitta i hela dagen

    # andfåddhet och hjärtrusning - motvind och uppförsbackar gjorde att jag blev så andfådd att jag fick stanna flera gånger långa stunder för att hämta andan. Det var det som verkligen fick mig att fundera vad som var fel eftersom jag borde haft ypperlig kondition men min kropp bar sig åt som om jag legat på sofflocket i 5 år.

    # muskelsvaghet - samma här, jag jobbade ju fysiskt och borde orkat med jobbet eftersom jag var rätt vältränad. Musklerna fanns ju där. På slutet orkade jag inte skyffla ogräs eller räfsa mer än någon minut i taget utan fick ta mikropauser hela tiden

    # ont i musklerna - som fibro ungefär

    # ont i leder - som en släng av reumatism

    # långsamt tal - det gick liksom inte att hänga med i snabba musiktexter längre, munnen hann inte med

    # tryck över halsen - det var som om någon tryckte mig över struphuvudet så det blev jobbigt att andas

    # värmeintolerans - lustigt nog eftersom jag frös även när det var varmt. Tålde inte sol och värme och segnade ner med solsting på jobbet

    # utslag - röda utslag i ansikte, på hals och rygg som inte var finnar

    # missfall och svårighet att bli gravid - jag drabbades av båda delar

    # mensstörningar - mensen kunde komma och gå

    # myror i benen

    # huvudvärk - jag som aldrig haft migrän fick något som helt klart liknade det allt eftersom och det exploderade när min vikt stack iväg upp

    Och så var det den där tröttheten då. Den totalt förlamande som inget kunde rå på. När det slog stopp kunde jag somna med ansiktet i maten i princip. Jag sov 14 till 16 timmar om dygnet när det var som värst.

    Jaaa... nåt sånt. Men som sagt, jag är på väg tillbaka till livet!
Svar på tråden Problem med sköldkörteln? Del 10