• rallarrosen

    Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?

    Jag tror inte att det är så många som "fastnar" i IVF-karusellen, och inte heller så många som gör jättejättemånga IVF-försök. Det låter på många här som om det är så. De flesta gör några få försök. En del lyckas tack och lov. Men de som inte lyckas, som bara provat. Och de som väljer bort både IVF och adoption men säger sig ha stark barnlängtan?
    Att så många av dessa inte väljer att adoptera har jag svårt att förstå, har inga såna runtom mig och har inte hört deras skäl. Jag är nyfiken på hur de tänker det tänker jag inte hymla om.

    Jag kan tänka mig;

    Att de inte känner nån adopterad/adopterare och därför känns det främmande.

    Att de inte tror sig klara en utredning. De tror man ska vara helt perfekt för att adoptera.

    Att de inte vill sticka ut, de vill "vara som alla andra".

    De tror på massmedias dåliga bild av hur det går för adopterade.

    De tror att det kostar mer än vad det gör/ eller de har inte råd.

    De tror inte på internationell adoption som sådan. Typ - man ska inte ta barn från deras ursprungskultur.

  • Svar på tråden Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?
  • Carmen80

    Eh, det finns mer än en ivfklinik i sverige kan vi börja med.Och ja, jag genomgår det, så ngn info från dig är inte nödvändig, tack.
    Jag är väldigt insatt i det, mina vänner jobbar med det så mycket mer än vad jag vet om det behöver jag inte veta faktiskt.


    Namaste72 skrev 2008-02-21 22:43:24 följande:
    Carmen: Har du ens varit i kontakt med en IVF-klinik? Har du suttit öga mot öga med överläkare Lars Nilsson på SUs IVF klinik när han visat dig diagram på resultaten. Vad vill du veta mer? Du kan ju googla så får du siffrorna. Precis som Cedrica säger så kan man inte använda statistik i det här fallet, eftersom varje fall är unikt.
  • izi84

    JAG tror att det är mycket av det du skriver där uppe.. men själv så skulle jag aldrig vilja adoptera.. själva grejen med att skaffa ett barn känner jag att det är en del av mig :) o mitt ex då.. nä jag skulle aldrig vilja adoptera..skulle aldrig få hellet. det är inget för mig. Jag vll ha en unge som e mitt kött o blod inge mer el mindre med det.

  • Carmen80

    Tack ska du ha.


    Namaste72 skrev 2008-02-21 22:52:15 följande:
    Carmen: Vad bra. Lycka till då.
  • Manchester
    Carmen80 skrev 2008-02-21 22:07:41 följande:
    Absolut är de olika men de 70% kommer ju från någonstan och läkarna kan ju faktiskt ge en en någerlunda prognos utefter vilka fel man har, ålder osv...Så jo, för många är det lönt att göra detta.Men för er som gjort det men gått vidare till adoption, har det varit ett självklart val för er alla utan några känlsomässiga hinder på vägen, funderingar och tankar?
    För mig var valet inte ett dugg svårt. Vi provade med IVF, det misslyckades, men kunde ha lyckats om vi fortsatt. Vet inte om våra chanser var 10, 20, 30 eller fler procent, men helt omöjligt skulle det inte ha varit, även om jag hade lite problem med hormondoserna inför försöken. Vi visste å andra sidan att adoption inte heller skulle bli helt lätt, men det kändes bättre att chansa på det än att gå vidare med ytterligare IVF-försök.

    Idag har jag ett barn genom adoption och ett som kom till genom en helt överraskande naturlig graviditet. Jag är lika glad åt båda, älskar båda lika mycket. Att ha fått ett biologiskt barn har faktiskt fått mig mer fövånad över att somliga anser att det är bättre med bio-barn än med adopterade. Jag vet ju att båda är lika bra! Däremot är det en annan sak att somliga barnlösa har störst chans att bli föräldrar genom adoption och andra genom IVF och att man nog ofta väljer metod utifrån det.
  • mammatillvictor
    Cerdrica skrev 2008-02-21 22:48:16 följande:
    Jo, eftersom det är skojigare att ha sex än att ansöka om adoption förstår jag helt och hållet att man tumlar runt i sängen för att få barn, det gjorde vi med. Det är ju rätt mycket billigare dessutom. Däremot är ju inte alltid IVF billigare än adoption men det har jag också förståelse för. Om man söker läkare för en fertilitetsutredning blir man uppmuntrad att göra IVF. Man får positiv statistik presenterad och de flesta vill tro den. Få får tips om adoption i det läget och känner man då ingen som adopterat så är det inte så lätt att styra in på det, jag förstår det. Och respekterar det. Alla får göra precis som de vill. Men jag kommer aldrig förstå att man, om man har möjlighet att adoptera, väljer att hellre leva barnlös. Jag är adoptivmamma, självklart kan jag inte förstå det valet. Men jag dömer ingen.
    Håller helt med här. Vi kände att vi hade sex för att vi ville ha sex och det här med att göra barn var lustfyllt och roligt. Nu blev det inga barn och vi kände att vi tyckte inte det var värt att utsätta oss för en massa medicinska prövningar för att få biologiska barn. Själva adoptionsprocessen är inte rolig alls men vi kände att med våra mått mätt så var det värt den jobbiga processen som vi såg som ett mycket säkrare kort att få barn på än att ge sig in i IVF-svängen. Men hade vi känt en sorg över att det inte blev några biobarn sängvägen hemma så hade vi nog provat gratisförsöken. Men det var inget som lockade alls. Jag skiter i statistiken, jag går på känslan, man ska följa sitt hjärta vad som känns rätt, det som känns rätt för mig behöver inte kännas rätt för en annan och det får man självklart respektera! Jag förstår heller inte hur man kan välja att leva barnlös och inte adoptera om man har möjlighet och det står jag för. Men jag dömer inte ut någon för det.
  • Carmen80

    Vad kul att få et svar på ens egentliga fråga :)
    Grattis till dina två barn, så skoj med ett av var liksom, oavsett att de såklart är lika.
    Måste varit kul att få uppleva båda tillvägagångsätten?


    Manchester skrev 2008-02-21 22:58:44 följande:
    För mig var valet inte ett dugg svårt. Vi provade med IVF, det misslyckades, men kunde ha lyckats om vi fortsatt. Vet inte om våra chanser var 10, 20, 30 eller fler procent, men helt omöjligt skulle det inte ha varit, även om jag hade lite problem med hormondoserna inför försöken. Vi visste å andra sidan att adoption inte heller skulle bli helt lätt, men det kändes bättre att chansa på det än att gå vidare med ytterligare IVF-försök.Idag har jag ett barn genom adoption och ett som kom till genom en helt överraskande naturlig graviditet. Jag är lika glad åt båda, älskar båda lika mycket. Att ha fått ett biologiskt barn har faktiskt fått mig mer fövånad över att somliga anser att det är bättre med bio-barn än med adopterade. Jag vet ju att båda är lika bra! Däremot är det en annan sak att somliga barnlösa har störst chans att bli föräldrar genom adoption och andra genom IVF och att man nog ofta väljer metod utifrån det.
  • mammatillvictor
    izi84 skrev 2008-02-21 22:54:59 följande:
    JAG tror att det är mycket av det du skriver där uppe.. men själv så skulle jag aldrig vilja adoptera.. själva grejen med att skaffa ett barn känner jag att det är en del av mig :) o mitt ex då.. nä jag skulle aldrig vilja adoptera..skulle aldrig få hellet. det är inget för mig. Jag vll ha en unge som e mitt kött o blod inge mer el mindre med det.
    Nä precis, med den inställningen och syn på vad som är viktigt så får man inte adoptera och det är ju bra för båda parter
  • Carmen80

    Som sagt, helt rätt och er inställning till ert tillvägagångsätt var ju helt naturligt för er.
    Jag förstår de som adopteter och de som väljer att inte göra det.Men just nu skulle jag inte kunna tänka mig det faktiskt, vet inte ett dugg om det ens.Skulle jag tillslut tänka om och verkligen känna för det så gör jag det men som sagt ska man verkligen veta vad det innebär.Det är ju inte helt problemfritt för barnen alltid heller...
    Det är det inte för biobarn heller men jag pratade med en kille jag jobbade med.Han är adopterad och varnade folk för det..Han tyckte det var det värsta som hänt honom och mådde väldigt dåligt...


    Vietnammamma skrev 2008-02-21 23:01:14 följande:
    Håller helt med här. Vi kände att vi hade sex för att vi ville ha sex och det här med att göra barn var lustfyllt och roligt. Nu blev det inga barn och vi kände att vi tyckte inte det var värt att utsätta oss för en massa medicinska prövningar för att få biologiska barn. Själva adoptionsprocessen är inte rolig alls men vi kände att med våra mått mätt så var det värt den jobbiga processen som vi såg som ett mycket säkrare kort att få barn på än att ge sig in i IVF-svängen. Men hade vi känt en sorg över att det inte blev några biobarn sängvägen hemma så hade vi nog provat gratisförsöken. Men det var inget som lockade alls. Jag skiter i statistiken, jag går på känslan, man ska följa sitt hjärta vad som känns rätt, det som känns rätt för mig behöver inte kännas rätt för en annan och det får man självklart respektera! Jag förstår heller inte hur man kan välja att leva barnlös och inte adoptera om man har möjlighet och det står jag för. Men jag dömer inte ut någon för det.
Svar på tråden Vilka skäl TROR ni att folk har för att inte välja adoption?