en tråd för oss medberoende!!!

HAn flyr inte bara från dig/er, han flyr mest från sig själv. Vad är det som gör att han mår så dåligt att han måste dricka.? JAg tycker du verkar j-vligt redig (om jag får svära.) Du är förnuftig och resonerar helt rätt och DU HAR INTE FEL och jag tycker heller inte du överreagerar angående tjejen. Du är en typisk bedragen tjej som inte har glömt hans tidigare svek. Och ibland kan jag känna att de (Våra partners) gånger de muttrar "du är så kontrollerande" så kanske de rent av har nått att dölja men de lägger över det på oss. Det är alltid lättare att skylla på andra än att se sin egen del i saker.
Barnen... vet ej hur gamla de är men ALLA människor avskyr separationer men i detta läge är det nog nödvändigt för din och deras skull. Det verkar som att du är på god väg!!!
HA inte dåligt samvete för det du troligvis kommer att göra. Det ör INTE DITT FEL! DU har inte satt en pistol mot huvet på han och sagt år han å dricka, eller hur? JAg har hört samma beskyllningar och lite till och då har jag svarat just detta om pistolen och det är ju faktiskt så att ingen kan skylla på nån annan för att de dricker eller att de blev för fulla (mitt ex problem) Det är dom som tar glaset, fyller det och sätter det mot munnen och sväljer, helt av egen fri vilja, eller hur?!!! Lik väl kan jag inte skylla på någon då jag gör tokiga saker (om det nu inte är våld och hot förståss)
Nä du verkar klar över vad du ska göra, gör det!!!!

Tack för alla svar. De värmer. Känner mig starkare idag, för nu har vi faktiskt pratat, kors i taket :). Vi kom fram till att gå isär och Just nu känns det faktiskt bara skönt. Han ville det samma, så jag behövde inte trösta någon, som om jag väntat mig det :/.

Ja ja, det känns bra iallafall, nu är det bara den praktiska biten kvar. Båda vill ha huset, men tror jag får igenom det. Det är ju jag som kommer ha barnen mest, ska de behöva flytta på sig till en 3 rummare, nej det känns inte rätt, men vi är rätt sams ändå. Han har tillomed kollat lägenheter, tydligen redan för några dagar sen.

Konstig känsla. Borde jag inte vara jätteledsen. Just nu känner jag mig fri, undra om det bara är chockfasen. Shit, kommer säkert må skit om en stund när det hela har smällt. :(

Ha det så bra

Kram

Undrar en sak..

Nu har jag brytit med min sambo.. Men han har fortfarande sina grejer här och det är så strulit alltihop..
Och eftersom att han har missbrukat nu så vill jag ha ensam vårdnad om våran dotter..

Han har ju en dotter sedan tidigare som han förlorat. Och har dokumenterat att han tog droger dagen före nyårsafton -07 också..

Nu det jag vill komma till är att om jag nu säger att jag vill ha ensam vårdnad och han börjar pissa för att han vill ha henne och han pissar rent.. Kommer det stå ord mot ord då och kommer han få ha henne trots det som finns i papper att han missbrukade i julas och så? Han har tagit droger nu i helgen och veckan också.. men bara tabletter så det komemr nog gå ur kroppen innan soc ber honom pissa..
Någon som vart med om liknande? Jag är livrädd över att han ska få ha henne varannan vecka eller helg.. Jag har ju folk som kan vittna på att han är olämplig som förälder, till och med hans mamma skulle nog gå med på det. Han har ingen nu. Bara sina knarkar kompisar..
Vet inte hur jag ska göra...

Och nu i morse så tog jag hans nyckel och då tog han säkerhetsnyckeln så om jag inte släpper in honom sen så hotar han med att låsa in mig så jag inte kommer ut... Borde byta lås.. vad kostar det??
Fan vad det här är jobbigt och tar på krafterna.. vet inte vad jag ska ta mig till!

MTG: Ring till socialtjänsten och prata med dem. De ska ju göra en utredning och då prata med alla som finns närmast omkring er. Förhoppningsvis kommer informationen fram om hans missbruk även om han pissar rent.

Vad gäller låsbyte tror jag det kostar kring 500 kr, men jag kan vara helt snett ute. Ring ditt hyresbolag och fråga.

Nillajoh: Jag flyttade för snart två år sedan och kände en sån otrolig lättnad. När jag satt mig i bilen med lillan och mamma körde flyttlasset bakom mig så blev jag fysiskt sjuk, trött något så otroligt och illamående och diarré - kändes magsjuk. Bara för att jag första gången på 3 år kunde slappna av.
Märkte ju snabbt att jag var beroende av den smärta han gav mig, kunde inte låta bli att svara i telefonen fast jag visste jag skulle må dåligt av det han skulle berätta m.m. Nu med ny FRISK karl, bytt nummer och adress som exet inte fått, ställt krav på exet som lett till att han gett upp oss helt, så lever jag ett ganska bra liv. Men fick sjukskriva mig en månad och börja prata m kurator för det tar tid att komma över allt man varit med om och kunna börja lita på någon igen.

MTG: Jag hade tur och fick exet att skriva på om ensam vårdnad. Skulle bli enklare eftersom jag bodde så långt bort och vissa dagis/skol-papper skulle behöva skrivas på ibland osv... Men antingen kan du kontakta soc direkt eller så lämnar du in papper till tingsrätten att du vill ha ensam vårdnad, då kommer soc bli inkopplade direkt. Skriv ner allt du vet/varit med om och allt som händer framöver så du är säker på dina uppgifter när det är dax. Här har oxå soc en plats där tex pappan får träffa barnet tillsammans med personal, känns tryggt att veta att barnet är bevakat och så behöver man inte vara med själv.
Och lås, speciellt sånt, kostar nog lite mer än 500 är jag rädd. Men din säkerhet och ro i själen är värd hur mycket som helst -BYT LÅS!!!
Lycka till allihop!!

ja men soc är redan indragna som jag skrev i ett tidigare inlägg så ringde jag dom då jag fick reda på att han missbrukat denna helgen som var.. så dom ringer mig ca 3 ggr om dagen för att kolla hur jag mår och så.. kan jag säga till dom då att jag vill ha ensam vårdnad så hjälper dom mig?

MTG: Om de inte kan hjälpa dig rent praktiskt, så vet de med all sannolikhet var du ska vända dig.

MTG: det jag fick reda på kanske inte fungerar lika i alla kommuner. Men till mig sa dom att jag antingen kunde gå genom tingsrätt eller genom soc för vårdnaden (innan jag fick exet att skriva på). Om du nu har kontakt med soc redan så prata med dom, de kan absolut hjälpa dig i rätt riktning. När jag hade mer "juridiska" frågor ringde jag direkt till familjerätten, var noga med att göra allt rätt från början så jag inte riskerade att förlora något i slutändan. Skriv ner allt du undrar och sätt dig och ring. Risken är ändå att ni hamnar i tingsrätt till slut och då är det bra att vara påläst och ha full koll på både ditt och hans liv .
Kommer ordna sig!!!!

MTG: En sak till... Kanske kan vara bra att ge dom något som får dig att se omtänksam ut och inte helt omöjlig (missförstå mig rätt), kanske att om han skriver in sig på behandling så kan ett umgänge till barnet vara aktuellt -ifall det ger goda resultat. Jag har avslutat kontakt med exet helt nu, men han vet att om han skärper sig och verkligen vill och vill kämpa så finns hans dotter här. Han har oxå en dotter sen innan som han förlorat kontakten med i omgångar.
Man får faktiskt vara liiite ful för att se till att barnen har det bra!

läste tid även i annan tråd o nu undrar jag om det är nån mer som gör skillnad på beroende av alkohol och alkoholist?? o isa fall vad för skillnad????

Enligt min tolkning är man alkoholist om man är beroende av alkohol. Finns säkert nån med en annan åsikt.

Jag har läst en jättebra bok ... VAd hette den nu, "att leva med elkler utan alkohol" tror jag. Där beskrev dem olika stadier
1, missbruk: du super dig stupfull flera gånger under en kort period
2.riskbruk: du överkonsumerar under en längre period så att du riskerar att utveckla beroende
3.beroende:du är nu kemiskt och prykiskt beroende

Jag tror det var så, rätta mig någon om jag har fel.
Man kan ju också vara "helgalkis" Då fetar du hårt från fredagkväll till söndagkväll, men du sköter ändå ditt jobb.

Den viktigaste fråga man ska ställa sig i alla fall är ju :VARFÖR JAG DRICKER? och va brutalt ärlig!

Vad ska jag göra och hur ska jag göra???? Vet med säkerhet att min son drogar för fullt igen. Misstänker att han injecerar subetex och använder Tramadol. Han har gått ner sig totalt på en månad. Är undernärd, arg, labil, i ett dåligt skick helt och hållet.
Har anmält till soc och polisen. Inte för att sätta dit han utan för att de måste försöka "ta" han innan han dör. För så illa är det. Tro mig, jag har sett det förrut. Är så maktlös, han är ju vuxen. Vill inte att han ska dö.
Får så mycket tankar i huvudet, tankar som jag inte vill ha.
Känner arr jag vill inte leva detta liv, för det är inget liv.

Till Jag oxå

Jag lider med dig. Minns känslan. Visst hade du gjort anhörigvecka? Finns det något du kan ta hjälp från där? Tycker du ska anmäla varje dag så då kanske du kan få ett LVM på han. Mitt ex brukade hota med ta livet om han kulle få ett LVM på sig (igen ska jag säga, redan haft en gång). Först blev jag skraj o ville inte ha det ansvaret på mig. Sen tyckte jag att helre att han tar livet av sig då han åker på LVM, då vet jag iaf när det sker. Till slut fick han välja mellan LVM o skriva in sig frivilligt. Han valde frivilligt. I april är det ett år sedan. Så vitt jag vet är han drogfri idag. Ingen lycklig historia för det för han gjorde ju slut sedan. Men du är ju hans mamma så dig kan han inte göra sig av med så att säga det krasst...

Jag har pratat med soc och polisen. Inte gjort en anmälan men sagt att jag tycker och vill att det ska bli LVM igen. Han har haft LVU och på senare år LVM + 3 ggr fivillig behandling på behandlingshem.Ska anmäla dagligen nu.
Kommunen, soc, sa till mig att "han börjar bli väldigt dyr".
Har varit på anhörigvecka, men har så svårt att vända han ryggen, även om jag borde det ibland.
Faan så jobbigt, att se sitt "barn" sakta ta livet av sig. Kan inte tänka mig värre tortyr än detta.
Tänker på han dygnet om, har så svårt att få nått att fungera.
Älskar honom.

jag jobbar fortfsrande för att "inte bry mig". Bry mig mindre, inte låta han ta över. Vi skulle inte bryta kontakten sa vi... men.... vet inte vad som är bäst. Det är svårt, och han är till och med drogfri nu. Så ibland är inte drogfriheten nyckeln till lycka. Han efter behandling låter lika ego o självupptagen som när han drogade. Okej för att han ska tänka på sig själv o prioritera hälsan. Men enbart sig själv?? Han verkar ha tolkat 12-stegn lite hipp som happ...

Hoppas du kan finna ett sätt att finna lite ro i vardagen. Jag har enorma sömnproblem. Kan du kanske hitta nytt fokus? Jag läser en superbra bok Kvinnor som älskar för mycket. Låna den du med.

Tack för din omtanke. Ska läsa boken.
Tack ni alla som bryr er om andra människor.
Kramar till oss som behöver det.

Tack för din omtanke. Ska läsa boken.
Tack ni alla som bryr er om andra människor.
Kramar till oss som behöver det.

Hej! Vill bara skriva av mig lite här om det går bra..

Min kära pappa har varit beroende av alkohol enda sedan jag var bebis,21år snart. Han och min mamma separerade just för att han inte klarar av att dricka med måtta. Jag har två yngre bröder som fortfande bor hemma hos mina föräldrar, varannan vecka hos pappa. Det bästa beslutet jag har tagit i mitt liv är att flytta hemifrån, då var jag 16år och jag trodde att jag skulle slippa bli "mamma" åt min pappa. Men nej då.. Min yngsta bror kan fortfarande ringa till mig, helg som veckodag, och berätta att pappa är för full. Självklart får han då sova hos mig och min sambo eftersom min mamma bara jobbar nätter. Jag har försökt att prata med min pappa och han bara gråter och ber om ursäkt och säger att det aldrig mer ska upprepas, men så går det några veckor och sen är vi där igen..

Vad säger man? Vad gör man?
Jag älskar verkligen min pappa, han är världens underbaraste när han är nykter. Och jag vill inte säga att han är alkoholist, utan mer periodare, fast jag vet att det inte finns sådana.. Är man beroende så är man det jämt..

Jag har gått igenom många svåra perioder i mitt liv, men det har till stor del handlat om mitt eget mående djupa depressioner och ångestproblematik. Men jag har aldrig känt mig så ensam och så vilsen i mig själv som nu.

Jag inser att en stor del är för att jag inser att jag är medberoende, som är en sjukdom i sig, just nu litar jag inte på mina egna tankar om något egentligen. Jag vet inte längre vad som är bra, dåligt, smart, eller dumt i den situation jag lever i. 

Jag söker någon som har erfarenhet av medberoende till någon med substansmissbruk med adhd problematik i grunden. Just nu är han tack och lov inte  suicidal längre men det har varit år jag levt i fullständig panik och konstant rädsla. 

Om du inte levt i det med en nära anhörig betackar jag mig för alla kommentarer.

Jag känner mig så fruktansvärt ensam och vilsen... jag har hållit ihop allt i så många år nu, jag har fått allt att fungera trots allt, utåt sett är vi en vanlig familj...

Det går åt rätt håll nu, det har blivit så mycket bättre, han vill bli bra.

Men jag har kämpat så länge, jag har tappat bort mig själv längs vägen, jag är trasig och trött och vet inte hur länge jag ska orka... känns inte som jag har en hjärna längre, känns som huvudet är fullt med gegga i brist på bättre ord. 

Lämna vill jag inte heller, jag hoppas på att få snusa den här mannen i nacken även när han är en skallig rynkig gubbe med rullator.