en tråd för oss medberoende!!!

Hej! Vill bara skriva av mig lite här om det går bra..

Min kära pappa har varit beroende av alkohol enda sedan jag var bebis,21år snart. Han och min mamma separerade just för att han inte klarar av att dricka med måtta. Jag har två yngre bröder som fortfande bor hemma hos mina föräldrar, varannan vecka hos pappa. Det bästa beslutet jag har tagit i mitt liv är att flytta hemifrån, då var jag 16år och jag trodde att jag skulle slippa bli "mamma" åt min pappa. Men nej då.. Min yngsta bror kan fortfarande ringa till mig, helg som veckodag, och berätta att pappa är för full. Självklart får han då sova hos mig och min sambo eftersom min mamma bara jobbar nätter. Jag har försökt att prata med min pappa och han bara gråter och ber om ursäkt och säger att det aldrig mer ska upprepas, men så går det några veckor och sen är vi där igen..

Vad säger man? Vad gör man?
Jag älskar verkligen min pappa, han är världens underbaraste när han är nykter. Och jag vill inte säga att han är alkoholist, utan mer periodare, fast jag vet att det inte finns sådana.. Är man beroende så är man det jämt..