Hemskt läkarbesök om snitt...

Jag har så väldigt svårt att förstå varför det oftast är kvinnor som är de hårdaste motståndarna till att andra kvinnor ska beviljas snitt utan stora medicinska skäl. Jag har faktiskt aldrig vare sig hört eller mött en man som har uttalat sig negativt om det. Varför stöttar vi inte varandras önskemål och val istället så att var och en kan få den förlossning som hon känner sig tryggast med?!?!

för att kvinnor spelar så mycket på avundsjuka och konkurrans i mångt och mycket.. tyvärr.

Hope:
www.kbt-centrum.se/syndrom/fobi.htm
tex.
Första som kommer upp om du googlar på "kbt fobi"
Kan säkert hjälpa dig att hitta studier om du inte klarar av att lete fakta själv. Intressant nog så finns det ett försök i Lkp då det plockat in just kvinnor med förlossningsfobi och lyckades i de alra flesta fall bota den. Men, man hittar vad man letar efter, Hope. Fast det är klart, det är ju alltid lättare att låta andra fixa det åt en, eller hur!

Siamusen, fantasy beskrev sig i inlägg 71 som förlossningsrädd ("oss som vet vad det innebär att vara förlossningrädd") och inte förlossningsfobiker. Ska man få snitt då? Tror inte det, då får de få snitta hälften av alla gravida.

fantasy:
känns det bättre med lite personangrepp Tog arguenten slut?

Elin och Wilma:
Vården ska ge behandlingar som botar (i detta fall förlossningsfobi) när det finns sådana behandlingar. Skillnaden mellan en vanlig förlossning ligger på nästan 40 000, och då är komplikationer med både vaginal förlossning och snitt inräknade. Ett snitt botar inte förlossningsfobi. Lägg de 40 000 på att bota istället; 80-90% är en mycket högre andel än vad de flesta andra behandlingar botar.

Nymne - det står inte ett dugg om förlossningsrädsla på den sidan!!! Dessutom är det svårt att jämföra förlossningsrädsla med andra fobier. Vid KBT utsätter sig personen gradvis för det som skrämmer henne, ex spindlar eller öppna platser. Vid förlossningsfobi är det inte möjligt på samma sätt. Därför brukar förlossningsrädsla inte räknas in bland övrig fobier eller behandlas på samma sätt. Det är ungefär samma sak med tex emetofobi.
Jag måste åxå säga att jag tycker att du har en väldigt tråkig attityd och jag uppskattar definitivt inte din ironi. I min fråga där jag undrade över vilken studie du hänvisar till så är jag inte intresserad av KBT generellt sett. För det kan jag redan tillräckligt mycket om. Jag är intresserad av den studie som visar att kvinnor inte vill bli av med sin rädsla och istället väljer snitt. Men den studien har du fortfarande inte hänvisat till.

Dessutom behöver det inte röra sig om en specifik förlossningsfobi utan rädslan kan vara sekundär och grunda sig i tidigare erfarenheter och upplevelser eller andra psykiska trauman. I de flesta fall kanske inget som går att "bota" på 9 månader och framförallt kanske inget man ska försöka "bota" under en period i ditt liv när många redan är extra sårbara. Studier visar däremot att förlossningrädsla oftare kan vara kopplad till PTS än till fobi. Och PTS är inget som går att bota på en si sådär 9 mån.

Tänk om det verkligen var så som många verkar tro - att man kunde få hjälp för sin rädsla! Tänk vad underbart det vore om alla som varit med om svåra förlossningar fick hjälp, stöd och terapi efteråt.
Tänkt om alla förlossningsrädda, oavsett om de står inför sin första förlossning eller har haft en historia av svåra förlossningar förut, fick hjälp under graviditeten (eller helst innan de ens var gravida) för att om möjligt komma över skräcken.
Tänk om det fanns hjälp att få. Tänk om det fanns psykologer, kuratorer, läkare och BM som faktiskt kunde hjälpa förlossningsrädda ur skräcken. Tänk om det fanns resurser och intresse!
Finns det någon förlossningsrädd som verkligen inte skulle vilja vara utan skräcken? Tänk vad mycket enklare, lättare, skönare och lugnare tillvaron skulle kännas!
Tänk om man kunde slippa må illa varje gång man ser eller hör ordet "förlossning". Tänk om man slapp förbereda sig under dagar och ligga sömnlös under nätter, svettas, skaka, hacka tänder, vara kräkfärdigt - för att man behöver gå på ett vanligt rutinbesök, kanske till och med det efterlängtade rutinultraljudet - eftersom det ligger i samma byggnad som förlossningen.
Tänk om man inte behövde gråta, ha ångest, må illa, känna hela kroppen låsa sig, få panikkänslor bara för att man försöker visualisera en positiv förlossning.
Tänk om man kunde se förlossningar som något fint, något positivt, tänk om man kunde känna glädje under graviditeten, och längtan.
Vilken förlossningsrädd skulle inte vilja det?

Nå, ni andra förlossningsrädda, vilken hjälp har ni erbjudits?
Själv har jag lyckats tjata mig till samtal runt v11/12 i mina två senaste graviditeter (efter min vidriga förlossning som gjorde att jag fick total förlossningsskräck). Många får inte komma på första samtalet förrän runt v30! (Och vill man ha hjälp före graviditeten hänvisas man nästan alltid till att höra av sig när man är gravid, de har inte resurser att hjälpa till innan dess.)
Och vilken hjälp har jag fått? För att bearbeta en förlossning som gav mig en allvarlig förlossningsdepression och PTSS fick jag samtalsterapi för hjälp med anknytningen till min dotter som varit nära att dö, och hjälp att komma upp ur värsta depressionen. Att bearbeta förlossningen? INGEN HJÄLP.
För att förbereda en ny förlossning?
"Du är för rädd, vi kan inte hjälpa dig." "Jag rekomenderar dig ett planerat snitt."
 - Jag skulle gjort nästan vad som helst för att få hjälp. Jag avskyr att vara förlossningsrädd, jag hatar det. Jag vill verkligen inte snittas. Jag vill föda vaginalt - men för det mesta finns det ingen hjälp att få om man är lite mer än normal nervös/rädd inför en förlossning.

Nymne- fobi, râdsla..jag och fantasy är 2 olika personer som förmodligen anvânder olika begrepp för samma kânsla.

Den vanliga frasen som oftast används för att beskriva tillstandetär förlossningsrâdsla.

Jag personligen använder mig av fobi av den simpla anledningen att annars kommer det alltid in nagon oförstaende och trangsynt person och hävdar "ja men alla är ju râdda".

En sadan person som inte kan se skillnad mellan râdsla och râdsla alltsa.

zemiramis
Det finns nog de som tänker så, ja. Upplevde att klickann menade det när hon skrev "Jag har krävt 2 snitt för jag tänker då inte lida i onödan. Och det valet ska alla ha tycker jag."

TS!
Då tillhör vi samma sjukhus och jag väntar också på tid till Felicia gruppen...... *undrar vilken läkare du träffat...*

Caro Lin e >>> hjälp? Vad är det? Jag skulle antingen få våndas igenom vaginal förlossning med följder som ingen kan veta vad dessa skulle bli eller få propsa på ett snitt... det var mina alternativ till hjälp.

Nymne- shit, på krigsstigen eller?

själv ska jag börja hos aurora INNAN jag blir gravid så får vi se vad det ger. är skraj som fan för det mesta när det gäller graviditet och förlossning, men har mycket skit i bagaget och det skulle INTE gå att bota mig på ett kick vill jag lova.*urk*

fy fan att d ska behöva vara så!!
Men ja vart inte förvånad för min BM berättde för mej även fast ja inte ens funderat på snitt,hon ville väl berätta lite allmänt bara kanske.. att om man ville få planerat snitt så lära man gå på samtal hos en läkare å gå till kurator/psykolog innan man får ett snitt. För å typ reda ut va man e rädd för eller va d va..
Men tycker som sagt att d e helt sjukt! Stå på dej å kämpa för ditt snitt!!