Hemskt läkarbesök om snitt...

Alltså Nymne...egentligen borde man inte ens kommentera dina påhopp, men jag kan ändå inte låta bli. Det är helt ok om du inte kan förstå min situation, men man behöver inte förolämpa andra för det. Jag förstår att det är läkarens jobb att försöka övertala mig till en vanlig förlossning och även upplysa mig om riskerna, men det var sättet hon gjorde det på som jag upplevde som kränkande. När det gäller kuratorsamtalen så är jag visst villig att ge det en chans, men i situationen med läkaren blev allt väldigt fel och jag kännde mig bara väldigt kränkt och påhoppad. Inte för att jag vet varför jag försöker förklara det här för dig, du verkar inte vara en särkilt empatisk person så du fattar väl inte alla fall...

Sofia D: Men VARFÖR ska man lida i onödan! Nu tycker ju inte de flesta att det är ett lidande att förlösas, de flesta är ju faktsikt mer rädda för snitt. Varför ska man inte för göra det som passar en själv bäst! Var ska man dra gränsen? Ska man inte åtgärda olika handikapp för att "lite lidande får man räkna med" och för att det kostar samhället pengar? Varför är det så viktigt för dig att man inte ska lida så lite som möjligt?

Nymne, då borde man inte heller ge vård åt folk som lider av hjärt och kärlsjukdommar om de rökt eller varit överviktiga för de borde få skylla sig själva, eller alkholister som har leverskador. Det går ju inte resonera på det sättet.

TS jag hoppas det löser sig för dig. Taskig läkare med dålig förståelse och empati.

Det hela är lätt.
Vi som arbetar i vården ska inte göra ont, dvs vi ska inte behandla pat på ett sätt som är vetenskapligt förenat med komplikationer.

Det är ljusårs skillnad mellan riskerna med snitt och vaginal förlossning, om man har otur. Vilket vissa har.

Tyvärr tar många emot informationen som om vi vill skrämmas.

Många gånger har jag funderat på hur den mamma känner sej som någonstans vet att hon orsakat sitt barn en skada pga att hon ej vågat/velat föda.

Och ett lidande, känner jag är fel ord, i onödan är det inte. Om allt är normalt får man ju ett barn. Tänker man längre än på sej själv?

Ta emot den hjälp ni kan få istället, samtala, plocka fram era rädslor, låt personalen hjälpa er med dessa. Kräv full support under förlossningen, en plan att följa....om inte allt går som det ska frammåt=snitt.

Fast det där kan man vända pa ocksa. En del har otur nâr de föder vaginalt.

Kan den mamman leva med vetskapen att hennes barn är allvarligt skadat bara för att hon ville prova pa hur det var att föda vaginalt, eller bara för att samhâllet kryllar av andra som sâger att man "maste" föda vaginalt för annars är man en fegis.

*nickar* Ja, jag valde att föda min äldsta vaginalt och jag har mått väldigt dåligt över att det valet orsakade oss, och givetvis framförallt henne stor skada.
Och när min läkare starkt rekomenderade mig snitt med min yngsta pratade jag med flera läkare, och en specialist på Neonatalvårdsavdelningen om riskerna för framförallt barnet. Ja, det är vanligare med komplikationer för barnet vid ett planerat snitt, men det är vanligast med lätta komplikationer. Svåra komplikationer för barnet blir det nästan aldrig. Vid en vaginal förlossning är det inte lika vanligt med komplikationer som vid ett planerat snitt, men det är större risk för allvarligare komplikationer. Jag var mycket, mycket tveksam till att följa min läkares råd att gå med på ett planerat snitt, och hade absolut inte gjort det om inte alla läkare jag talat med varit ense om att det inte var större risk för allvarliga komplikationer för barnet vid ett planerat snitt.

Jo men vad är det som är mest vanligt..snitt eller vaginal.

Jag har insett att i samband med graviditet och förlossning kan vissa härinne på fl bli helt galna när man pratar om att försöka komma till rätta med sin oro.

Finnns inga argument i världen som kan hjälpa...och det är väl böättre att bevilja snitt i de omöjliga fall som uppkommer.

fashinerande att så många lekmän vet så mycket bättre än de med erfarenhet.
good lck i vilket fall....

Caro Lin e skrev 2007-05-01 19:25:54 följande:

Min läkare sa ungefär detsamma som din.

Mamma mio- jag är inte förlossningsrädd men jag haller med om att samtal nog inte skulle skada. Dock tror jag de finns de som blockerar sig för att ga och att det är en del av deras rädsla.

Vad har det med något att göra, vilket som är vanligast? Det görs givetvis tillräckligt många planerade kejsarsnitt för att räkna ut statistik.
Din mening "Det är ljusårs skillnad mellan riskerna med snitt och vaginal förlossning, om man har otur. Vilket vissa har." kan man lika gärna tolka på motsatt håll, från hur jag antar att du avser...

Självklart har de med utbildning i ämnet mest kunskap och därför måste var och en själv försöka ta reda på fakta genom dem som har kunskap, t ex läkare. (I verkligheten, inte på FL.) Men ibland måste man få ifrågasätta enskilda läkare och få möjlighet att prata även med någon annan som kanske är mer insatt i det specifika ämnet, få en second opinion.
Att man ska komma tillrätta med sin oro är det väl ändå ingen som ifrågasätter? Det tycker jag är självklart att man ska försöka göra! MEN det är inte alltid det hjälper, och jag tror att de med mycket svår rädsla för att föda vaginalt kan känna sig tryggare och på ett mer effektivt sätt försöka bearbeta sin rädsla om de vet att de kommer kunna få ett snitt om de inte lyckas. Att stressa och pressa någon som redan är mycket rädd ger antagligen inte något gott resultat.

Aktris
För att kvinnan kanske är skapt att föda vaginalt (i de allra flesta fallen!)? Ser man KS som ett alternativ enbart för att minska lidandet då det gäller smärtan, tycker jag man är fel ute. Det handlar inte om att jag vill att man ska lida så mycket som möjligt. Det finns bra smärtlindring idag. Sen skriver du att det kostar samhäller pengar med snitt, och ja det drabbar oss alla i slutändan. Tycker inte man kan jämföra KS med att åtgärda ett handikapp heller för den delen. MEN, som sagt, om man har en "riktig" förlossningsrädsla tycker jag det är helt ok att få snitt beviljat.

Jag undrar en sak, vad exakt är det man är rädd för med vaginal förlossning om man aldrig genomgått en tidigare och därmed fått dåliga erfarenheter?