Jag har själv ADHD, men jag skulle aldrig komma på tanken att använda det som ursäkt för att såra någon.
Visst kan jag få lust att vräka ur mig liknande saker också, både till min sambo, mina vänner, lärare osv. Men nånstans sitter ändå en moralisk spärr.
Och dom gånger det har råkat slinka ut en förolämpning, oavsett om det är sant eller ej, så är jag snabb med att be om ursäkt. Samt förklara att jag inte vet varför jag sa så.
Jag har gått i terapi nu i flera år, hos en jättebra psykolog. Och det har hjälpt mig otroligt mycket. Både jag och omgivningen har märkt skillnad. Jag behandlar människor bättre nu, än vad jag gjorde förut.
Visst finns det hjälp att få. Det finns även mediciner, som kan hjälpa en att kontrollera ADHD:n. Men man kan även lära sig att kontrollera det på egen hand.
Börja i ett hörn, och arbeta vidare därifrån. Det tar tid, men du kan inte begära ett mirakel. Och vill du verkligen ändra på dig, så får du anstränga dig. Visa din pojkvän att du vill, och att du är medveten om att du sårar honom. Att du tänker göra allt för att ändra på ditt beteende.
Jag kan relatera till vad du skriver, och jag känner igen mig delvis. Det är ett väldigt destruktivt beteende, att inte kunna uppskatta det man har.