"Om de bli olagligt att omskära pojkar, TROR ni då inte att de kommer att förekomma ändå`Är de då inte BÄTTRE att det sker under en läkares händer med bedövning?"
Ja det citatet visar ju med all önskvärd tydlighet att vitalar om föräldrar som bryr sig... Är det det som är alternativet? Att "jag får inte göra som jag vill med mitt barn, så då gör jag det ändå, fast utan bedövning?"
det låter ju extremt sunt...
"Jag har ALDRIG hört talas om att man omskär någon i denna ålder..Det förekommer inte äns. det görs när man e barn.
så nu har ja svarat på din fråga..."
Jag tackar för svaret, men du förstod nog tyvärr inte vad jag syftade på... Det intressanta i det här är ju just det du skriver. Man könsstympar pojkarna medan de är för små för att protestera eller värja sig. Man passar på när de inte har en chans att ens säga sin åsikt. Så frågan är var ni sätter gränsen för föräldrarnas frihet? Ska föräldrarna få göra som de vill även OM det handlade om en tonåring som INTE var omskuren (jag vet att det generellt är bebisar som omskärs, men det finns trots allt de som slipper undan.)
Så låt oss leka med tanken:
OM er släkting på 14 år flyttar in till er på grund av familjeskäl, och dennes föräldrar inte omskurit honom. Nu är det NI som har ansvaret för honom och era barn är omskurna. Ni anser att han ska osmkäras, han vill inte. Vad gör ni?
Och varför är det rätt att skära som man vill i ett barn medan det inte kan protestera? Med er logik så har ju föräldrarna all rätt i värdlen att oskära 15 åringen undertvång. För det viktiga värdet här är enligt er föräldrarnas rätt att leva ut sin religionfrihet!
