Hej!
Hur många av er har flyttat och blivit särbo pga bonusbarnslivet med allt vad det innebär?
Har ni då haft gemensamma barn ihop?
Hur gick det?
Faller tillbaka i dessa tankar av och till. Känner att jag vänt på varenda sten, kommer ej att ske någon större förändring, mest en tidsfråga innan man blir utbränd, typ.
Tacksam för svar!
Tells: har du bott med någons barn i några år, varannan vecka? Du låter så tvärsäker! Hur har du gjort i så fall, för att kunna strunta i bonusbarnets alla irriterande grejer?
Att strunta i att plocka upp efter bonusbarnet kräver en hel del energi från mig. Det kräver viljestyrka att stå emot mitt dagliga automatiska plockande. Eftersom jag städar och plockar mycket efter mitt eget barn blir det ett val varje gång, att avstå från att göra detsamma för bonusbarnet. Det är som att motstå en godisskål som står framme på bordet varje gång - fast tvärtom. Det gör mig mer irriterad än lättad. Visst har jag prövat att helt lämna städandet för båda barnen åt min man i perioder. Men efter några dagar är det ändå jag som stör mig mest på kaoset av skor i hallen, det kladdiga köksbordet, den tomma toarullen som ligger framme och skräpar och leksakerna överallt. Det är som om min man inte ens ser dom små sakerna, det som gör ett hem hemtrevligt.
Du berättar för dottern att du vill bli särbo igen men att hennes pappa vägrar. Och sen frågar du henne vad hon vill. Vill hon också att du ska flytta så ber du henne att berätta det för sin pappa. Vill hon inte att du flyttar så ber du henne att det enda du önskar är att hon hälsar på dig för minsta möjliga drägliga tillvaro. (Bra om du i så fall specificerar när du vill att hon hälsar, typ räcker på bytesdagen eller varje gång hon kommer hem.)
Men låt barnen vara och håll era bråk emellan er. Det ska inte ligga på barnets samvete hur det går för er relation.
Nu har vi nästa problem! Jag är ju som sagt ?städerskan? i huset och plockar undan allt, städar, tvättar etc. 16 åriga flickan tar inte ens ut ut diskmaskinen el städar på sitt rum el sitt eget vardagsrum. Den veckan hon inte är Hr så tar jag bort hennes ca 5 par skot från hallen (honnörs en egen ingång) men ställer alla sina skor i huvud hallen. Så jag tar skorna och ställer dem i hennes gall. Den barnfri veckan kommer hon hur hon vill o när hon vill ostörtar rakt in från huvudgatan trots att vi sagt att hon ska meddela innan hon kommer. Tänk om vi skulle ha sex el vadsomhelst?! Då säger hon bara ?detta är MIT hus och jag kommer o går hur jag vill!!!? Pappan säger åt henne att hon måste meddela innan o då blir hon galen. Likaså så ställer hon demonstrativt tillbaks skorna i hallen igen o säger att hon vill ha sina skor där. Hon hänger sina kläder, byxor. Trosor i badrummet och jag lägger alltid ut del i hennes rum. Då åker de tillbaka ingen dagen efter. Det är riktigt demonstrativt!!! Jag har aldrig sagt till henne själv utan säger åt pappan så tar han det med henne! Känns som att hon bara vill jävlas ärligt talat !!
Välj dina strider. Hon är barnslig, demonstrerar är aggressiv. Låt hennes skor stå i er hall. Hur gör hon mamman? Svängdörrar där också? Kan ni samarbeta med mamman för att få tjejen att fatta att hon ska smsa först?
Nu har vi nästa problem! Jag är ju som sagt ?städerskan? i huset och plockar undan allt, städar, tvättar etc. 16 åriga flickan tar inte ens ut ut diskmaskinen el städar på sitt rum el sitt eget vardagsrum. Den veckan hon inte är Hr så tar jag bort hennes ca 5 par skot från hallen (honnörs en egen ingång) men ställer alla sina skor i huvud hallen. Så jag tar skorna och ställer dem i hennes gall. Den barnfri veckan kommer hon hur hon vill o när hon vill ostörtar rakt in från huvudgatan trots att vi sagt att hon ska meddela innan hon kommer. Tänk om vi skulle ha sex el vadsomhelst?! Då säger hon bara ?detta är MIT hus och jag kommer o går hur jag vill!!!? Pappan säger åt henne att hon måste meddela innan o då blir hon galen. Likaså så ställer hon demonstrativt tillbaks skorna i hallen igen o säger att hon vill ha sina skor där. Hon hänger sina kläder, byxor. Trosor i badrummet och jag lägger alltid ut del i hennes rum. Då åker de tillbaka ingen dagen efter. Det är riktigt demonstrativt!!! Jag har aldrig sagt till henne själv utan säger åt pappan så tar han det med henne! Känns som att hon bara vill jävlas ärligt talat !!
Nu vaknar anarkisten hos mig, men varför inte gå naken hemma (eller en morgonrock och naken under). Är sambon och du hemma när hon kommer farande fel veckor, snabbt av med kläderna, rufsa till håret och se heta ut.
Jag garanterar, hon bli generad. Tonåringar avskyr att få svart på vitt att föräldern ha sex.
När det gäller hennes kommentar om hennes hem, så kan man använda mantrat, ju mer ansvar ju mer inflytande. Och ser man det som sitt hem, tar man sitt ansvar för att hemmet ska vara trevligt för alla som delar hemmet.
Nu har vi nästa problem! Jag är ju som sagt ?städerskan? i huset och plockar undan allt, städar, tvättar etc. 16 åriga flickan tar inte ens ut ut diskmaskinen el städar på sitt rum el sitt eget vardagsrum. Den veckan hon inte är Hr så tar jag bort hennes ca 5 par skot från hallen (honnörs en egen ingång) men ställer alla sina skor i huvud hallen. Så jag tar skorna och ställer dem i hennes gall. Den barnfri veckan kommer hon hur hon vill o när hon vill ostörtar rakt in från huvudgatan trots att vi sagt att hon ska meddela innan hon kommer. Tänk om vi skulle ha sex el vadsomhelst?! Då säger hon bara ?detta är MIT hus och jag kommer o går hur jag vill!!!? Pappan säger åt henne att hon måste meddela innan o då blir hon galen. Likaså så ställer hon demonstrativt tillbaks skorna i hallen igen o säger att hon vill ha sina skor där. Hon hänger sina kläder, byxor. Trosor i badrummet och jag lägger alltid ut del i hennes rum. Då åker de tillbaka ingen dagen efter. Det är riktigt demonstrativt!!! Jag har aldrig sagt till henne själv utan säger åt pappan så tar han det med henne! Känns som att hon bara vill jävlas ärligt talat !!
Jag hör vad ni säger, men i detta fallet så verkar hans dotter alltid ?ha rätt? enligt pappan (min sambo). Han tror att jag är avundsjuk på henne och att ?jag? är den vuxna häri bör anstränga mig mer. Därför kommer vi ingenstans!! Nycklar skulle han aldrig ta ifrån henne eftersom hon enligt honom är såå duktig, aldrig gör några fel och detta är ju hennes hus! Han har alla jämna veckor vilket alltid infaller på loven. Mamman till barnen är singel sedan 8 år och borde eg inte ha några problem med att byta varken veckor eller dagar, men han vägrar inse att vissa små justeringar behövs för att en ny sambo också ska trivas! Han säger bara ?du visste att du fick mig med 2 barn!? Jag känner mig så fruktansvärt värdelös och oälskad o maktlös! Det är de 3 mot mig. Jag fick lämna min lght, min stad, vänner för att flytta in hos honom o hans barn. Han tycker inte jag har gjort någon större uppoffring alls!!
Nu har han börjat säga att ?passar det inte så stick då! Jag är i mitt hus!?
Mamman till barnen vill inte alls diskutera hur och vad de gör när barnen är hos henne, vi vet inte ens om hon har ett jobb! Otroligt! Han är rädd för allt vad gäller barnen o exet.
Jag kommer inte att klara detta eftersom jag inte får något gehör för mina känslor o vilja! Som när det är lov o mamman är hemma o pappan jobbar. Då är ändå flickan hellre här trots att jag just nu går hemma? Vill man inte hellre vara med sin mamma?! Plus hon vill resa med mig och pappan som 16 åring nu i sommar. Hur ska det gå med oss 3?!?
Jag hör vad ni säger, men i detta fallet så verkar hans dotter alltid ?ha rätt? enligt pappan (min sambo). Han tror att jag är avundsjuk på henne och att ?jag? är den vuxna häri bör anstränga mig mer. Därför kommer vi ingenstans!! Nycklar skulle han aldrig ta ifrån henne eftersom hon enligt honom är såå duktig, aldrig gör några fel och detta är ju hennes hus! Han har alla jämna veckor vilket alltid infaller på loven. Mamman till barnen är singel sedan 8 år och borde eg inte ha några problem med att byta varken veckor eller dagar, men han vägrar inse att vissa små justeringar behövs för att en ny sambo också ska trivas! Han säger bara ?du visste att du fick mig med 2 barn!? Jag känner mig så fruktansvärt värdelös och oälskad o maktlös! Det är de 3 mot mig. Jag fick lämna min lght, min stad, vänner för att flytta in hos honom o hans barn. Han tycker inte jag har gjort någon större uppoffring alls!!
Nu har han börjat säga att ?passar det inte så stick då! Jag är i mitt hus!?
Mamman till barnen vill inte alls diskutera hur och vad de gör när barnen är hos henne, vi vet inte ens om hon har ett jobb! Otroligt! Han är rädd för allt vad gäller barnen o exet.
Jag kommer inte att klara detta eftersom jag inte får något gehör för mina känslor o vilja! Som när det är lov o mamman är hemma o pappan jobbar. Då är ändå flickan hellre här trots att jag just nu går hemma? Vill man inte hellre vara med sin mamma?! Plus hon vill resa med mig och pappan som 16 åring nu i sommar. Hur ska det gå med oss 3?!?
Jag håller med, du har blivit en statist i ditt eget liv och det är dags för dig att välja. Du låter dig köras över sim en dörrmatta. Är det här det liv du tänkt dig? Är du glad när du vaknar på morgonen?
Sätt ner foten och distansera dig från detta kaos. Och sök proffesionell hjälp, men endast från någon som kan problematiken kring styvmammor.
PS. Du är inte ensam ska du veta! Du går igenom helt normala faser som styvmamma. Så här är det. Dom kommer alltid vara tre mot dig. Dun man kommer alltid att skylla allt på dig, för du är den nya som kommer in och vill göra ändringar i deras etablerade system. Kolla upp Blendedfamilys, stepqueen, stepmotherhelp, Familjeträdet. Det finns hjälp att få, ge inte upp.
Jag skulle aldrig kunna det. Vi har det ganska jobbigt just nu, men det är inte min mans barns fel även om det handlar om dom. Jag skulle slippa mycket om jag inte bodde här. Men vi ställer upp för varandra i vått och torrt. Denna stormen ska vi rida ut också.
Jag hör vad ni säger, men i detta fallet så verkar hans dotter alltid ?ha rätt? enligt pappan (min sambo). Han tror att jag är avundsjuk på henne och att ?jag? är den vuxna häri bör anstränga mig mer. Därför kommer vi ingenstans!! Nycklar skulle han aldrig ta ifrån henne eftersom hon enligt honom är såå duktig, aldrig gör några fel och detta är ju hennes hus! Han har alla jämna veckor vilket alltid infaller på loven. Mamman till barnen är singel sedan 8 år och borde eg inte ha några problem med att byta varken veckor eller dagar, men han vägrar inse att vissa små justeringar behövs för att en ny sambo också ska trivas! Han säger bara ?du visste att du fick mig med 2 barn!? Jag känner mig så fruktansvärt värdelös och oälskad o maktlös! Det är de 3 mot mig. Jag fick lämna min lght, min stad, vänner för att flytta in hos honom o hans barn. Han tycker inte jag har gjort någon större uppoffring alls!!
Nu har han börjat säga att ?passar det inte så stick då! Jag är i mitt hus!?
Mamman till barnen vill inte alls diskutera hur och vad de gör när barnen är hos henne, vi vet inte ens om hon har ett jobb! Otroligt! Han är rädd för allt vad gäller barnen o exet.
Jag kommer inte att klara detta eftersom jag inte får något gehör för mina känslor o vilja! Som när det är lov o mamman är hemma o pappan jobbar. Då är ändå flickan hellre här trots att jag just nu går hemma? Vill man inte hellre vara med sin mamma?! Plus hon vill resa med mig och pappan som 16 åring nu i sommar. Hur ska det gå med oss 3?!?
Heja din mamma! Hon tänker helt rätt! Ska din mans dotter ens ha en chans att lära känna din familj så behöver hon sluta klänga på sin pappa. Ni kanske till och med kommer klara av att ha trevligt! Allihop!
Ja, det är faktiskt märkligt hur pappas nya fru har så många "regler" att förhålla sig till men den person som valt att bli tillsammans med en annan person och som bär med sig ett barn in i den relationen, verkar inte ha några "regler" alls att förhålla sig till. De kan bara fortsätta som förut och alla andra ska anpassa sig. Så är det för den som blivit tillsammans med honom, när ni är inom era fyra väggar i hemmet, men du har nästan lite tur att det syns så tydligt när ni är utanför era fyra väggar så att någon annan kan reagera. Annars är det lätt att stå väldigt ensam.
Dottern kanske inte kan förväntas vilja följa några nya regler men pappan behöver ju verkligen tänka om lite för vad som är bäst för er som grupp.
Hoppas ni får en bra sommar! :)