Hej!
Hur många av er har flyttat och blivit särbo pga bonusbarnslivet med allt vad det innebär?
Har ni då haft gemensamma barn ihop?
Hur gick det?
Faller tillbaka i dessa tankar av och till. Känner att jag vänt på varenda sten, kommer ej att ske någon större förändring, mest en tidsfråga innan man blir utbränd, typ.
Tacksam för svar!
Vad gör man om ens man vägrar bli särbo igen, trots att han ser hur mycket bråk vi har pga barnen och att de aldrig plockar undan efter sig trots att hon är 16 år. Hon är alltid hemma både vardagar och helger, bortskämd, hälsar knappt och säger rakt ut att hon saknar kemi med mig. Jag ljuger inte när jag säger att jag har ångest inför måndagen då hon kommer, eftersom stämingen och spänningen är enorm i hemmet. Jag mår så dåligt. Hon och pappan har ett starkt band och hon gillar inte att jag kommit in och tar honom ifrån henne.
Vad gör man om ens man vägrar bli särbo igen, trots att han ser hur mycket bråk vi har pga barnen och att de aldrig plockar undan efter sig trots att hon är 16 år. Hon är alltid hemma både vardagar och helger, bortskämd, hälsar knappt och säger rakt ut att hon saknar kemi med mig. Jag ljuger inte när jag säger att jag har ångest inför måndagen då hon kommer, eftersom stämingen och spänningen är enorm i hemmet. Jag mår så dåligt. Hon och pappan har ett starkt band och hon gillar inte att jag kommit in och tar honom ifrån henne.
Maus: nej, det är inte normalt det du beskriver. Du ska inte behöva stå ut med att bli behandlad som luft i ditt eget hem. Det blir ju som en terror för dig, att bo kvar under sådana omständigheter. Jag föreslår att du tar ett snack enskilt med din man och berättar hur du uppfattar situationen med 16-åringen. Att du mår dåligt och har ångest pga hur hon beter sig. Säg att du flyttar ut om inte barnet börjar bete sig hövligt. Sedan tar du ett snack direkt med flickan och förklarar hur du upplever situationen. Försök komma överens om hur ni ska uppträda mot varandra, det räcker med vanlig artighet och respekt som att hälsa, svara på tilltal etc. Stå upp för dig själv och markera dina gränser om din styvdotter kliver över dom igen, markera inför din man och det andra styvbarnet, visa att dig sätter sig ingen på.
Även när det gäller bytardagar har du lika stor rätt att bestämma som övriga familjemedlemmar, det är ditt hem och du påverkas av vilken dag dom byter. Det är bara för din man att acceptera. Som sagt, stå på dig! Ge det sex månader, ser du ingen förändring så flytta.
Vad gör man om ens man vägrar bli särbo igen, trots att han ser hur mycket bråk vi har pga barnen och att de aldrig plockar undan efter sig trots att hon är 16 år. Hon är alltid hemma både vardagar och helger, bortskämd, hälsar knappt och säger rakt ut att hon saknar kemi med mig. Jag ljuger inte när jag säger att jag har ångest inför måndagen då hon kommer, eftersom stämingen och spänningen är enorm i hemmet. Jag mår så dåligt. Hon och pappan har ett starkt band och hon gillar inte att jag kommit in och tar honom ifrån henne.
Vad bra för dig! Härligt att höra! Jag skulle inte heller säga att jag är olycklig i min bonusfamilj, även om jag ofta tänker att det vore lättare om vi bodde isär. Vi vuxna skulle ju inte göra slut, bara för att vi bodde isär. Jag skulle ju fortfarande ha en bonusfamilj. Bara det att vi inte skulle slita så mycket på varandra i vardagen.
Det positiva med bonusfamiljen är ju att man är en stor härlig flock, att vi gillar varann trots att vi inte är släkt, att jag får ett extra barn utan att behöva ta föräldraansvar för det, att vårt gemensamma barn har ett syskon, att det är mysigt, och i perioder känns som familj. Men det ÄR ju också mycket som skaver, i alla fall för mig. Speciellt det här som du nämner, att styvbarnet stökar ner och lämnar kladdiga ytor och skor och jackor i hallen jämt, och min partner inte ens ser det utan att det är jag som plockar och plockar.
Be karln välja mellan dig och barnen. Så gjorde jag och karl har inte pratat med sin ungar på 6 år. Jätteskönt
Tack för jättebra inputs! Då hans son (13år) valt att bo mer hos mamman sedan ett halvår och bara varannan helg hos oss, så är sambon livrädd för att dottern ska göra samma sak. Därför vägrar han ändra på något. Han hade ringt familjerätten och frågade dem vad de tyckte om att byta från måndag till söndags byte och enligt honom har de svarat att det inte alls är en bra idé, eftersom det bryter helgen och det har visat sig att barn mår bättre av byte på måndagar!! Suck!! Då bad jag honom att iaf försöka ta reda på hur dags hon kommer hit på måndagarna, eftersom det nu är så att hon kommer ibland efter skolan o ibland senare. Då är han rädd för att om han frågar henne så kommer hon säga ?varför vill du veta det? Det är väl mitt hus o jag kommer väl när jag vill!!? För så brukar hon svara annars. I varje rum i huset hänger 3-5 bilder på barnen när de var små. Har frågat om vi inte kan ha någon bild på honom o mig med. Det sa han ok till.
Ber jag honom välja mellan mig o barnen så väljer han 100% barnen, så inte lönt att fråga ! Han lever för barnen och är olycklig utan dem. Dilemma!
Tack för jättebra inputs! Då hans son (13år) valt att bo mer hos mamman sedan ett halvår och bara varannan helg hos oss, så är sambon livrädd för att dottern ska göra samma sak. Därför vägrar han ändra på något. Han hade ringt familjerätten och frågade dem vad de tyckte om att byta från måndag till söndags byte och enligt honom har de svarat att det inte alls är en bra idé, eftersom det bryter helgen och det har visat sig att barn mår bättre av byte på måndagar!! Suck!! Då bad jag honom att iaf försöka ta reda på hur dags hon kommer hit på måndagarna, eftersom det nu är så att hon kommer ibland efter skolan o ibland senare. Då är han rädd för att om han frågar henne så kommer hon säga ?varför vill du veta det? Det är väl mitt hus o jag kommer väl när jag vill!!? För så brukar hon svara annars. I varje rum i huset hänger 3-5 bilder på barnen när de var små. Har frågat om vi inte kan ha någon bild på honom o mig med. Det sa han ok till.
Ber jag honom välja mellan mig o barnen så väljer han 100% barnen, så inte lönt att fråga ! Han lever för barnen och är olycklig utan dem. Dilemma!
Tells: har du bott med någons barn i några år, varannan vecka? Du låter så tvärsäker! Hur har du gjort i så fall, för att kunna strunta i bonusbarnets alla irriterande grejer?
Att strunta i att plocka upp efter bonusbarnet kräver en hel del energi från mig. Det kräver viljestyrka att stå emot mitt dagliga automatiska plockande. Eftersom jag städar och plockar mycket efter mitt eget barn blir det ett val varje gång, att avstå från att göra detsamma för bonusbarnet. Det är som att motstå en godisskål som står framme på bordet varje gång - fast tvärtom. Det gör mig mer irriterad än lättad. Visst har jag prövat att helt lämna städandet för båda barnen åt min man i perioder. Men efter några dagar är det ändå jag som stör mig mest på kaoset av skor i hallen, det kladdiga köksbordet, den tomma toarullen som ligger framme och skräpar och leksakerna överallt. Det är som om min man inte ens ser dom små sakerna, det som gör ett hem hemtrevligt.
Maus: Förklara för din man att du mår dåligt av att hans barn inte hälsar och att hon bör hälsa på dig varje gång hon kommer hem till er, annars tänker du inte bo kvar. Snacka med flickan också. Det är ett minimum-krav för att kunna bo under samma tak. Stå på dig när det gäller bytesdag. Skit i vad din mes till man säger. Stå på dig! Bli ingen dörrmatta, det är en så typisk roll för en ny kvinna i en styvfamilj! Då blir du förr eller senare förbannad på riktigt och börjar skälla och är genast elaka styvmodern...
Skit i vad han säger om familjerätten, det är inte ditt problem. Ditt (och hans) problem är att du inte trivs med att bo ihop. Det behöver ni vuxna lösa och kräva ett minimum av artighet från barnen. Punkt.
Sätt upp lite bilder på dig och dina vänner och släkt i alla rum. Bred ut dig! Han verkar ärligt talat inte redo för att släppa in en ny kvinna i sitt liv, så som han beter sig. Och du ska inte behöva leva ett halvliv och bli behandlad som luft i ditt eget hem, bara för att din man har issues och är en toffla.