• Anonym (Orolig)

    Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?

    Hej alla på familjeliv!

    Det är såhär. Jag har haft kontakt med en kille under ca 2 års tid (lite fram och tillbaka). Vi har aldrig haft en relation eller vänskap, utan bara träffats på efterfester eller träffats för sex. Han är en jättetrevlig kille och har det ordnat för sig med jobb och bostad. Men vi har aldrig haft någon riktigt bra personkemi eller funkat ihop så mer än sex har det inte blivit, vi har tjaffsat/bråkat och sagt upp kontakten ett x antal gånger under dessa två år. Bråken har varit onödiga men vi har missförstått varandra och gräl har uppstått.
    Senast vi hade sex, så misstänkte jag att han kom i mig (han har gjort det förut och ljugit om det nämligen), och eftersom han vet om att jag inte går på preventivmedel så har han inte vågat erkänna innan utan jag har fått "tvinga det" ur honom.. Så sist misstänkte jag samma sak men han sa att han verkligen inte kom i mig. Så jag tog inget dagen-efter-piller.. Dumt av mig, för jag misstänkte  innerst inne att han ljög.
    Nu är jag iallafall gravid och jag är jätteglad även om det har vart väldigt tufft med tanke på att jag och pappan inte känner varandra så bra. Men jag är väldigt glad att han vill finnas i barnets liv, så barnet kommer aldrig vara utan pappa! Vi har tjaffsat om saker med det kommande barnet redan och det har inte alls vart kul, men saker kanske faller naturligt när bebisen kommer hoppas jag.
    Jag har fått tips från anhöriga och nära och en familjeadvokat att inte ta delad vårdnad, för att vi inte kan ta beslut tillsammans och konflikter kan uppstå som barnet kommer lida av. Alltså - barnet ska fortfarande umgås med både mamma och pappa, men vi ska inte besluta juridiska saker som vårdcentral och skola tillsammans för vi har så svårt att kommunicera. Men han blev så upprörd när jag sa detta, och jag mår superdåligt över detta nu. Vad ska jag göra? Tänkte ringa familjerätten imorgon. Jag föreslog till pappan att vi går dit och pratar med dem så slipper vi tjaffsa om det. Men det känns så tungt, alltihop! Är redan sjukskriven pga stress och detta är så himla jobbigt att oroa sig för hela tiden. Vill inte att vi ska diskutera om allt hela tiden, men nu är det som det är och jag kan inte ta mig från denna situationen. Behöver hjälp!
    Har någon av er erfarenhet? Blivit gravid med någon ni inte känner osv?
    Snälla hjälp! <3

  • Svar på tråden Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?
  • Cecilialia
    elmadumle skrev 2013-08-10 00:46:13 följande:
    Och om två föräldrar inte kan komma överrens kan pappan ha ensam vårdnad likaväl som mamman, det måste komma nya lagar som ger föräldrar gemensam vårdnad från start vare sig man är gift eller inte. Den förälder som har problem med gemensam vårdnad-oftast mamman- får väl då söka enskild vårdnad och ha jäkligt bra skäl till att pappan ska uteslutas.
    Absolut, många fall så utnyttjas detta. Men i de fall där pappan inte tar så sunda beslut och inte verkar förstå vad det handlar om så anser jag absolut att mamman gör rätt i att börja starten så bra som möjligt för barnet och se till att inga konflikter kan komma upp. Och se om de faktiskt lär sig av varandra och kan de komma överens bättre efter något år är det en namnteckning bort. Det funkar ju superbra, vet många som gjort så. Och då har mamman alltid inkluderat pappan i olika beslut också.
  • Anonym ((?))
    elmadumle skrev 2013-08-10 00:51:03 följande:
    Eftersom mamman inte vill ha gemensam vårdnad borde hon anses olämplig och vårdnaden ges till pappan istället, inget problem alls. Det är heller inte rimligt att hennes nya sambo får mer kontakt med hennes barn än pappan.



    Hon vill helst ha gem vårdnad. Men kan inte tänka sig vv boende för baby när den är 6 mån. Tycker du det skulle va ok?

    Sen svara gärna på hur hans föräldraledighet ska ha till när baby är 6 månader. Ska barnet bo hos pappan då tills den åt slut?
  • Anonym ((?))
    Cecilialia skrev 2013-08-10 00:52:10 följande:
    Absolut, många fall så utnyttjas detta. Men i de fall där pappan inte tar så sunda beslut och inte verkar förstå vad det handlar om så anser jag absolut att mamman gör rätt i att börja starten så bra som möjligt för barnet och se till att inga konflikter kan komma upp. Och se om de faktiskt lär sig av varandra och kan de komma överens bättre efter något år är det en namnteckning bort. Det funkar ju superbra, vet många som gjort så. Och då har mamman alltid inkluderat pappan i olika beslut också.



    Precis!

    I detta fall tror jag det är det bästa. Läs gärna mitt tidigare inlägg.#67
  • Anonym (!)
    Anonym ((?)) skrev 2013-08-09 21:08:51 följande:
    Om vi nu säger att pappan vill ha gemensam vårdnad och de inte bor ihop och han dessutom absolut vill ha halva föräldraledigheten hur ska det rent praktiskt gå till under hans ledighet? Ska 6-månaders baby flytta till honom då, för att stanna där tills hans ledighet går ut och då flytta tillbaka till mamman?
    Eller ska han komma hem till mamman och hennes nuvarande sambo och alla tre vistas under samma tak i 6 månader? Eller ska han komma dit under dagarna och åka hem på kvällen?? 

    Ska han få sin vilja igenom och ha vv boende efter att barnet är 6 månader??
    Eller ska baby flytta till pappan helt och hållet efter 6 månader när mamman slutat amma för att mamman inte kan tänka sig att hennes barn ska behöva stå ut med vv boende redan som 6.manaders baby?

    Eller ska hon välja ensam vårdnad och vänta tills hon och pappan kan diskutera detta med barnets bästa för ögonen? När de dessutom har vant sig vid att vara föräldrar lite och vet hur ömtåligt och trygghetstörstande ett litet barn faktiskt är...

    Eftersom jag känner till detta fallet så vet jag att det här är några av anledningarna till att mamman tycker det är jobbigt att diskutera delad vårdnad med pappan... 
    Och att spä på en redan orolig ung blivande mamma ännu mer oro är inte bra under en graviditet. Det är mycket som är skrämmande och nytt första gången man är oplanerat gravid!

     ?
    Mammans dagar räcker i 8 månader. De kan ta halva dagar var från 6 månader, eller så kan mamman lämna barnet hos pappan när hennes ledighet är slut, så får han vara föräldraledig med barnet, medan hon jobbar, så hämtar hon när hon slutar arbetet.

    Varför skulle barnets bästa vara att INTE vara hemma med sin pappa?
  • Anonym ((?))
    Anonym (!) skrev 2013-08-10 10:09:04 följande:
    Mammans dagar räcker i 8 månader. De kan ta halva dagar var från 6 månader, eller så kan mamman lämna barnet hos pappan när hennes ledighet är slut, så får han vara föräldraledig med barnet, medan hon jobbar, så hämtar hon när hon slutar arbetet.

    Varför skulle barnets bästa vara att INTE vara hemma med sin pappa?



    Står ingenstans i mitt inlägg att barnet inte skulle kunna vara hemma med sin pappa. Det handla om att pappa kräver vv boende efter 6 månader. Som jag skrev.

    Att dela på föräldraledigheten är ju jattefint tänkt.. frågan är bara hur det ska lösas rent praktiskt. Vet att hon tänker amma så länge som möjligt. När de bor på skilda platser er det inte jättelätt.
  • Anonym (!)
    Anonym ((?)) skrev 2013-08-10 10:19:36 följande:


    Står ingenstans i mitt inlägg att barnet inte skulle kunna vara hemma med sin pappa. Det handla om att pappa kräver vv boende efter 6 månader. Som jag skrev.
    Att dela på föräldraledigheten är ju jattefint tänkt.. frågan är bara hur det ska lösas rent praktiskt. Vet att hon tänker amma så länge som möjligt. När de bor på skilda platser er det inte jättelätt.
    Det gör det indirekt eftersom du anser att antingen måste barnet bo hos pappa efter 6 månader eller så kan han inte ha gemensam vårdnad och få vara föräldraledig med sitt barn.

    Om man vill kan man lösa det mesta med kompromisser, men alla vill inte kompromissa utan vissa anser sig ha ensam rätt att bestämma om barnets bästa, utifrån sin egen syn på saker och ting....

    Även om hon tänker amma så räcker det med att hon är hemma i max 8 månader, sen behöver barnet MAT. Då kan hon amma före och efter arbetet.... Men det VILL hon kanske INTE....
  • Anonym ((?))
    Anonym (!) skrev 2013-08-10 10:24:28 följande:
    Det gör det indirekt eftersom du anser att antingen måste barnet bo hos pappa efter 6 månader eller så kan han inte ha gemensam vårdnad och få vara föräldraledig med sitt barn.

    Om man vill kan man lösa det mesta med kompromisser, men alla vill inte kompromissa utan vissa anser sig ha ensam rätt att bestämma om barnets bästa, utifrån sin egen syn på saker och ting....

    Även om hon tänker amma så räcker det med att hon är hemma i max 8 månader, sen behöver barnet MAT. Då kan hon amma före och efter arbetet.... Men det VILL hon kanske INTE....



    Va? Är det din slutsats? Hon vill ju ha gemensam vårdnad helst! Och har försökt att prata med pappan om att det inte är bra för en baby att ha vv boende före 3 års ålder. Han vill inte ge sig utan smsar hela tiden. Hon mår inte bra av detta.

    Var du har fått dina slutsatser ifrån vet jag inte.

    Nu vill jag inte lämna ut mer om detta fall. Känns som om man måste det för att vissa ska fatta var oron ligger.
  • Anonym (!)
    Anonym ((?)) skrev 2013-08-09 21:08:51 följande:
    Om vi nu säger att pappan vill ha gemensam vårdnad och de inte bor ihop och han dessutom absolut vill ha halva föräldraledigheten hur ska det rent praktiskt gå till under hans ledighet? Ska 6-månaders baby flytta till honom då, för att stanna där tills hans ledighet går ut och då flytta tillbaka till mamman?
    Eller ska han komma hem till mamman och hennes nuvarande sambo och alla tre vistas under samma tak i 6 månader? Eller ska han komma dit under dagarna och åka hem på kvällen?? 

    Ska han få sin vilja igenom och ha vv boende efter att barnet är 6 månader??
    Eller ska baby flytta till pappan helt och hållet efter 6 månader när mamman slutat amma för att mamman inte kan tänka sig att hennes barn ska behöva stå ut med vv boende redan som 6.manaders baby?

    Eller ska hon välja ensam vårdnad och vänta tills hon och pappan kan diskutera detta med barnets bästa för ögonen? När de dessutom har vant sig vid att vara föräldrar lite och vet hur ömtåligt och trygghetstörstande ett litet barn faktiskt är...


    Eftersom jag känner till detta fallet så vet jag att det här är några av anledningarna till att mamman tycker det är jobbigt att diskutera delad vårdnad med pappan... 
    Och att spä på en redan orolig ung blivande mamma ännu mer oro är inte bra under en graviditet. Det är mycket som är skrämmande och nytt första gången man är oplanerat gravid!

     ?
    Ja, det är min slutsats och jag kan lova att både jurister och Tingsrätten kommer att se det hela ungefär som jag.

    Enligt vad du skriver vill pappan bara få vara föräldraledig, inget om att barnet ska BO hos honom, men mamman vägrar för hon "SER BARNETS BÄSTA"....
  • Anonym ((?))

    #78

    Men om du läser TS en gång till ska du se att hon har haft kontakt med familjejurist.

    Och om du läser mitt inlägg igen kanske du ser att jag skrivit Im vv boende.

    Sen kan du ju förklara varför TS inte ser till barnets bästa?!

    Hon vill ha gemensam vårdnad, fet har jag ocksa skrivit tidigare. Hon vill definitivt att barnet ska ha mycket kontakt med sin pappa och att han ska vara delaktig. Det står ocksa i TS.

    Var läser du att hon inte ert till barnets bästa?

  • Anonym ((?))

    En del felskrivningar där men antar ett du förstår vad jag skrivit

  • Anonym (!)
    Anonym ((?)) skrev 2013-08-10 11:13:02 följande:
    #78
    Men om du läser TS en gång till ska du se att hon har haft kontakt med familjejurist.
    Och om du läser mitt inlägg igen kanske du ser att jag skrivit Im vv boende.

    Sen kan du ju förklara varför TS inte ser till barnets bästa?!
    Hon vill ha gemensam vårdnad, fet har jag ocksa skrivit tidigare. Hon vill definitivt att barnet ska ha mycket kontakt med sin pappa och att han ska vara delaktig. Det står ocksa i TS.
    Var läser du att hon inte ert till barnets bästa?
    Visst. Hamnar det i tingsrätten så kan hon räkna med gemensam vårdnad.

    Jag ser vad du har skrivit och ingenstans framkommer det att pappan kräver växelvis boende från 6 månaders ålder, utan det är ett antagande av dig.

    Hon vill gärna det, bara hon får alla föräldradagar och bestämma när, var och hur barnet ska få träffa sin pappa, eller hur...

    Hur kom du fram till att pappan inte vill barnets bästa?
  • FruOMor

    Jag har bara läst trådstarten och vill bara säga att om du inte vill ha delad vårdnad som pappan vill och som du anser är bäst att ha ensam vårdnad pga barnet kmr må dåligt av tjafs så kan du ju ge pappan hela vårdnaden!
    Hur skulle du må? Hur skulle du känna? Att han tagit ditt barn?! De är precis vad du gör mot honom! Tänk ett steg längre ni är två om de här och inte fan ska du beröva honom sin fadersroll bara för att du vill och kan.. Hemska tanke!!

  • Anonym (!)
    FruOMor skrev 2013-08-10 11:25:51 följande:
    Jag har bara läst trådstarten och vill bara säga att om du inte vill ha delad vårdnad som pappan vill och som du anser är bäst att ha ensam vårdnad pga barnet kmr må dåligt av tjafs så kan du ju ge pappan hela vårdnaden!
    Hur skulle du må? Hur skulle du känna? Att han tagit ditt barn?! De är precis vad du gör mot honom! Tänk ett steg längre ni är två om de här och inte fan ska du beröva honom sin fadersroll bara för att du vill och kan.. Hemska tanke!!
    Så klokt skrivet!
  • Anonym ((?))
    Anonym (!) skrev 2013-08-10 11:24:24 följande:
    Visst. Hamnar det i tingsrätten så kan hon räkna med gemensam vårdnad.

    Jag ser vad du har skrivit och ingenstans framkommer det att pappan kräver växelvis boende från 6 månaders ålder, utan det är ett antagande av dig.

    Hon vill gärna det, bara hon får alla föräldradagar och bestämma när, var och hur barnet ska få träffa sin pappa, eller hur...

    Hur kom du fram till att pappan inte vill barnets bästa?
    Som jag också skrivit tidigare känner jag till fallet (mycket väl!)
    Pappan smsar  som sagt (igen) hela tiden och tjatar om dessa saker som tex växelvis boende efter några månader. 
    Och precis som det står i trådstarten så är mamman mycket glad att pappan vill finnas i barnets liv. Och det kommer han få.
    Det var hemskt vad man får upprepa allt!

    Ingenstans har jag skrivit att jag tror att pappan inte vill barnets bästa.
    Däremot ifrågasätter jag verkligen växelvis boende när barnet är några månader.
    Och hur det ska lösas med föräldradagarna.

    Din slutsats att hon ska bestämma hur, var och när pappan får träffa barnet har du också hittat i luften.
     
Svar på tråden Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?