• Anonym (Orolig)

    Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?

    Hej alla på familjeliv!

    Det är såhär. Jag har haft kontakt med en kille under ca 2 års tid (lite fram och tillbaka). Vi har aldrig haft en relation eller vänskap, utan bara träffats på efterfester eller träffats för sex. Han är en jättetrevlig kille och har det ordnat för sig med jobb och bostad. Men vi har aldrig haft någon riktigt bra personkemi eller funkat ihop så mer än sex har det inte blivit, vi har tjaffsat/bråkat och sagt upp kontakten ett x antal gånger under dessa två år. Bråken har varit onödiga men vi har missförstått varandra och gräl har uppstått.
    Senast vi hade sex, så misstänkte jag att han kom i mig (han har gjort det förut och ljugit om det nämligen), och eftersom han vet om att jag inte går på preventivmedel så har han inte vågat erkänna innan utan jag har fått "tvinga det" ur honom.. Så sist misstänkte jag samma sak men han sa att han verkligen inte kom i mig. Så jag tog inget dagen-efter-piller.. Dumt av mig, för jag misstänkte  innerst inne att han ljög.
    Nu är jag iallafall gravid och jag är jätteglad även om det har vart väldigt tufft med tanke på att jag och pappan inte känner varandra så bra. Men jag är väldigt glad att han vill finnas i barnets liv, så barnet kommer aldrig vara utan pappa! Vi har tjaffsat om saker med det kommande barnet redan och det har inte alls vart kul, men saker kanske faller naturligt när bebisen kommer hoppas jag.
    Jag har fått tips från anhöriga och nära och en familjeadvokat att inte ta delad vårdnad, för att vi inte kan ta beslut tillsammans och konflikter kan uppstå som barnet kommer lida av. Alltså - barnet ska fortfarande umgås med både mamma och pappa, men vi ska inte besluta juridiska saker som vårdcentral och skola tillsammans för vi har så svårt att kommunicera. Men han blev så upprörd när jag sa detta, och jag mår superdåligt över detta nu. Vad ska jag göra? Tänkte ringa familjerätten imorgon. Jag föreslog till pappan att vi går dit och pratar med dem så slipper vi tjaffsa om det. Men det känns så tungt, alltihop! Är redan sjukskriven pga stress och detta är så himla jobbigt att oroa sig för hela tiden. Vill inte att vi ska diskutera om allt hela tiden, men nu är det som det är och jag kan inte ta mig från denna situationen. Behöver hjälp!
    Har någon av er erfarenhet? Blivit gravid med någon ni inte känner osv?
    Snälla hjälp! <3

  • Svar på tråden Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?
  • Anonym (...)
    hymafr skrev 2013-06-12 17:39:37 följande:

    Vad roligt det skulle varit för mig och min dotter om jag suttit i en stad och ammat henne, medan pappan jobbat och bott i en annan stad samtidigt som han hade ensam vårdnad.

    Men visst - sluta amma och räck över barnet till pappan omedelbart efter förlossningen. Det blir ju mest rättvist. Vad är väl 9 månaders plåga och en smärtfylld förlossning - bara pappan får barnet med sig hem till sitt och flaskmatar.
    Det blir ju mindre jobbigt för mamman också med tanke på hennes trasiga underliv. Det läker ju snabbare när hon inte har något barn att ta hand om. Att man har mens i 6 månader i sträck kanske pappan kan hjälpa till att bekosta -  "bindorbidrag".
    Det är klart att det finns situationer som skapar problem. Men om han vill ha gemensam vårdnad och vill ha så mycket tid med barnet som möjligt så kan jag tycka att man bör underlätta det istället för att säga att man ska ha enskild vårdnad och skita i pappan för att det är lättare så.

    Det resonemanget drabbar ju alla pappor, bra som dåliga.

    Argumentet är helt galet och återkommer ständigt i tråden. Det blir lättare om en förälder har enskild vårdnad för då kan man bara fatta besluten istället för att bråka om dem. Men utgångspunkten är att det är mamman som ska ha den och bestämma. Det hade inte varit lika roligt för er om papporna hade haft enskild vårdnad och kört över er.
  • SVBk4rr1ng
    Anonym (gv) skrev 2013-06-11 06:18:38 följande:
    Så att ligga med han är okej att behålla ungen är okej men juridiskt ansvar får han inte ha? Varför skall inte han få vara pappaledig om han vill och framförallt om det är okej för dig att du ska ha ensamvårdnad då är det inget som hindrar att han får det heller eller hur? Inget säger att du är bäst lämpad för det. Du Ian inte förutsätta att det blir problem och du kan inte utgå från att du ska bestämma allt och pappan dansa efter din pipa så jag hoppas för ungens skull han söker gemensamvårdnad om du vidhåller annat för är han okej kommer han få det mot din vilja ändå

    Sämsta råder någonsin. Alla experter är ense om att gemensam vårdnad förutsätter samarbetsförmåga hos föräldrarna för att fungera. I det här specifika fallet har du två blivande föräldrar med just samarbetsproblem.. Och vad gör du?? Jo, du rekommenderar gemensam vårdnad och klankar ner ts för att hon ens har tvivel. Det absolut mest korkade och ogenomtänkta man kan lyckas med.
  • h8him
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 10:13:40 följande:

    Sämsta råder någonsin. Alla experter är ense om att gemensam vårdnad förutsätter samarbetsförmåga hos föräldrarna för att fungera. I det här specifika fallet har du två blivande föräldrar med just samarbetsproblem.. Och vad gör du?? Jo, du rekommenderar gemensam vårdnad och klankar ner ts för att hon ens har tvivel. Det absolut mest korkade och ogenomtänkta man kan lyckas med.
    Fast barnet är inte fött än. Inte kan Ts veta redan om de kan samarbeta kring barnet eller inte. Och samarbetsproblem är inte alltid vad man själv tror att samarbetsproblem är.

    Men ett umgänge som är utformat efter barnets behov har han rätt till, oavsett vårdnadsform. Så visst kan Ts behålla enskild vårdnad och avvakta att pappan ev. stämmer henne om gemensam vårdnad osv.
  • Anonym (...)

    Att inte kunna samarbeta brukar många gånger bestå i att pappan inte går med på mammans krav.

    Mamma: Jag vill ha enskild vårdnad 
    Pappa: Jag vill ha gemensam vårdnad 
    Mamma: Vi kan inte samarbeta kring vårdnaden så jag tror jag måste behålla enskild vårdnad

    Mamma: Kalle ska gå på dagis X
    Pappa: Jag skulle vilja att han gick på dagis Y
    Mamma: Vi kan inte samarbeta så jag tror det är bäst med enskild vårdnad

    Den här typen av resonemang ser man gång på gång i trådar på FL och i verkligheten. Att ha gemensam vårdnad innebär att man samarbetar och kommer överens inte att man ställer ultimatum på den andre att gå med på det som man själv bestämt.

    Man har inte samarbetsproblem för att man inte är överens om dagis. Då får man diskutera genom saken och se vad man kan göra för att lösa det och ja det innebär uppoffringar och eftergifter ibland, för båda parter.

  • LinneaJosie

    Alltså, rätten brukar väl endast tilldöma enskild vårdnad vid allvarliga samarbetsproblem, eller? I mina ögon är det inte samma sak som att inte vara överens om allt. Det är ju dessutom inte bara en förälder som ska vara flexibel, utan båda. Pappan kan ju alltid stämma för vårdnad, och kan då få gemensam vårdnad om samarbetsproblemen inte bedöms som allvarliga. Tänk lite till, skulle inte du själv bli både arg och ledsen om pappan kunde göra samma sak mot dig?

  • Furstinna
    Anonym (mm) skrev 2013-06-12 17:46:43 följande:
    Självklart är det lika mycket hans som hennes, men vårdnaden har ju inget med umgänget att göra.

    Jag har själv haft ensam vårdnad och slapp då tjafs om namn (han ville ändra de namn vi gemensamt bestämt för han kom helt plötsligt på att han ville att flickan skulle ha hans mammas namn också). Han vägrade skriva på dagisplacering, skolplacering, pass, bankkonto, etc. Det roliga är att jag haft ensam vårdnad hela tiden men han har inte fattat att han inte haft rätt att bestämma över varje detalj. 

    Han klagade t o m på att jag flyttade med dottern. Vi flyttade 2 km bort - från trång lägenhet till stort hus med barnvänlig trädgård - men eftersom han under ett par år som liten bott i lägenhet så skulle hans barn också bo i lägenhet. Det var bara pga hans underhåll vi hade råd att flytta till hus - enligt honom...visst - 1173 kronor (som det var på den tiden) räckte till att köpa hus   Kan tillägga att dagisavgiften på den tiden, före maxtaxan, låg på 3500 i månaden för mig - något som han inte betalade ett öre av.

    Det finns alltså gott om folk som har så svårt att samarbeta att det helt enkelt blir mycket enklare när det är EN förälder som bestämmer. Mindre bråk brukar det också bli, vilket gagnar barnen.  



    Så kanske pappan ska ha ensam vårdnad för att det finns samarbetasvårigheter. Varför är det kvinnan som ha den?
  • SVBk4rr1ng
    h8him skrev 2013-06-13 10:17:05 följande:
    Fast barnet är inte fött än. Inte kan Ts veta redan om de kan samarbeta kring barnet eller inte. Och samarbetsproblem är inte alltid vad man själv tror att samarbetsproblem är. Men ett umgänge som är utformat efter barnets behov har han rätt till, oavsett vårdnadsform. Så visst kan Ts behålla enskild vårdnad och avvakta att pappan ev. stämmer henne om gemensam vårdnad osv.

    Jag tycker absolut inte att ts ska ställa sig på tvären och vägra gemensam vårdnad. MEN med tanke på vad hon beskriver i ts förstår jag ändå hennes tvivel. Mitt råd skulle vara att avvakta tills barnet är fött och de hunnit testa på hur de klarar av att samarbeta kring barnet ett tag först. Sedan skulle jag också rekommendera dem att vända sig till familjerätten för samarbetssamtal. Och om det inte ger nåt vända sig till kommunens familjeterapi. Även om de aldrig varit ett par i dess vanliga bemärkelse så har de ändå haft och verkar ha en pågående relation av något slag. Där kan de få hjälp med sin egen relation och reda ut sånt som eventuellt kan ligga som bromskloss på samarbetet kring barnet. Även om de aldrig mer kommer att ha sex med varann igen kan det ändå vara värt ett försök om de har grava samarbetsproblem.
  • FlamingRed
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 11:19:51 följande:

    Jag tycker absolut inte att ts ska ställa sig på tvären och vägra gemensam vårdnad. MEN med tanke på vad hon beskriver i ts förstår jag ändå hennes tvivel. Mitt råd skulle vara att avvakta tills barnet är fött och de hunnit testa på hur de klarar av att samarbeta kring barnet ett tag först.
    Så vad säger du? Först ska hon inte vägra, och sen ska hon vägra ett tag bara? Hur ska du ha det?
  • SVBk4rr1ng
    Furstinna skrev 2013-06-13 11:12:25 följande:
    Så kanske pappan ska ha ensam vårdnad för att det finns samarbetasvårigheter. Varför är det kvinnan som ha den?

    Ja, varför inte egentligen. Förutom att jag förmodar att det blir lite märkligt med tanke på att barnet allra sannolikast kommer att bo med mamman.
  • SVBk4rr1ng
    FlamingRed skrev 2013-06-13 11:24:35 följande:
    Så vad säger du? Först ska hon inte vägra, och sen ska hon vägra ett tag bara? Hur ska du ha det?

    Hon bör väl i rimlighetens namn frivilligt gå med på gemensam vårdnad först när hon ser att deras samarbetsproblem löst sig.
Svar på tråden Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?