• Anonym (Orolig)

    Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?

    Hej alla på familjeliv!

    Det är såhär. Jag har haft kontakt med en kille under ca 2 års tid (lite fram och tillbaka). Vi har aldrig haft en relation eller vänskap, utan bara träffats på efterfester eller träffats för sex. Han är en jättetrevlig kille och har det ordnat för sig med jobb och bostad. Men vi har aldrig haft någon riktigt bra personkemi eller funkat ihop så mer än sex har det inte blivit, vi har tjaffsat/bråkat och sagt upp kontakten ett x antal gånger under dessa två år. Bråken har varit onödiga men vi har missförstått varandra och gräl har uppstått.
    Senast vi hade sex, så misstänkte jag att han kom i mig (han har gjort det förut och ljugit om det nämligen), och eftersom han vet om att jag inte går på preventivmedel så har han inte vågat erkänna innan utan jag har fått "tvinga det" ur honom.. Så sist misstänkte jag samma sak men han sa att han verkligen inte kom i mig. Så jag tog inget dagen-efter-piller.. Dumt av mig, för jag misstänkte  innerst inne att han ljög.
    Nu är jag iallafall gravid och jag är jätteglad även om det har vart väldigt tufft med tanke på att jag och pappan inte känner varandra så bra. Men jag är väldigt glad att han vill finnas i barnets liv, så barnet kommer aldrig vara utan pappa! Vi har tjaffsat om saker med det kommande barnet redan och det har inte alls vart kul, men saker kanske faller naturligt när bebisen kommer hoppas jag.
    Jag har fått tips från anhöriga och nära och en familjeadvokat att inte ta delad vårdnad, för att vi inte kan ta beslut tillsammans och konflikter kan uppstå som barnet kommer lida av. Alltså - barnet ska fortfarande umgås med både mamma och pappa, men vi ska inte besluta juridiska saker som vårdcentral och skola tillsammans för vi har så svårt att kommunicera. Men han blev så upprörd när jag sa detta, och jag mår superdåligt över detta nu. Vad ska jag göra? Tänkte ringa familjerätten imorgon. Jag föreslog till pappan att vi går dit och pratar med dem så slipper vi tjaffsa om det. Men det känns så tungt, alltihop! Är redan sjukskriven pga stress och detta är så himla jobbigt att oroa sig för hela tiden. Vill inte att vi ska diskutera om allt hela tiden, men nu är det som det är och jag kan inte ta mig från denna situationen. Behöver hjälp!
    Har någon av er erfarenhet? Blivit gravid med någon ni inte känner osv?
    Snälla hjälp! <3

  • Svar på tråden Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?
  • FlamingRed
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 11:35:32 följande:

    Hon bör väl i rimlighetens namn frivilligt gå med på gemensam vårdnad först när hon ser att deras samarbetsproblem löst sig.
    Men säg då inte att hon inte ska vägra, för det måste hon ju göra då. Hon måste i sådana fall vägra fadern vårdnad då han vill ha den från början...
  • SVBk4rr1ng
    Furstinna skrev 2013-06-13 11:12:25 följande:
    Så kanske pappan ska ha ensam vårdnad för att det finns samarbetasvårigheter. Varför är det kvinnan som ha den?

    Det är inget som säger att det är just en mamma som ska eller bör ha enskild vårdnad. Om två föräldrar inte kommer överens så att enskild vårdnad är att föredra så bör den som är bäst lämpad för uppdraget få vårdnaden. I fall som ts får man väl utgå från att mamman är den mest lämpade vårdnadshavaren om det inte uppenbart är nåt allvarligt fel på henne eftersom barnet förmodligen kommer att bo med henne. I de fall det nyfödda barnet hos pappan är det med samma resonemang mest lämpligt att det istället också är han som har enskild vårdnad om gemensam vårdnad inte funkar.
  • SVBk4rr1ng
    FlamingRed skrev 2013-06-13 11:39:40 följande:
    Men säg då inte att hon inte ska vägra, för det måste hon ju göra då. Hon måste i sådana fall vägra fadern vårdnad då han vill ha den från början...

    Om du vill märka ord så.. Ja.
  • Anonym (...)
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 11:46:00 följande:

    Det är inget som säger att det är just en mamma som ska eller bör ha enskild vårdnad. Om två föräldrar inte kommer överens så att enskild vårdnad är att föredra så bör den som är bäst lämpad för uppdraget få vårdnaden. I fall som ts får man väl utgå från att mamman är den mest lämpade vårdnadshavaren om det inte uppenbart är nåt allvarligt fel på henne eftersom barnet förmodligen kommer att bo med henne. I de fall det nyfödda barnet hos pappan är det med samma resonemang mest lämpligt att det istället också är han som har enskild vårdnad om gemensam vårdnad inte funkar.
    Problemet är att det blir ett moment 22. Kvinnan kan och vill inte samarbeta och då ska man inte ha gemensam vårdnad och då ska den enskilda vårdnaden tillfalla mamman trots att det är hon som inte kan och vill samarbeta.

    Det behöver inte vara så i det här fallet. Men det är vanligt med den typen av situation. Man belönas med ensam vårdnad genom att trilskas alltså trilskas man. 
  • FlamingRed
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 11:48:56 följande:

    Om du vill märka ord så.. Ja.
    Är bara trött på snack om att kvinnor "samarbetar", eller inte aaaaalls sätter sig på tvären. När det är EXAKT det dom gör.


  • SVBk4rr1ng
    Anonym (...) skrev 2013-06-13 11:49:27 följande:
    Problemet är att det blir ett moment 22. Kvinnan kan och vill inte samarbeta och då ska man inte ha gemensam vårdnad och då ska den enskilda vårdnaden tillfalla mamman trots att det är hon som inte kan och vill samarbeta. Det behöver inte vara så i det här fallet. Men det är vanligt med den typen av situation. Man belönas med ensam vårdnad genom att trilskas alltså trilskas man. 

    Vad ska man göra? Problemet kommer att existera så länge det finns föräldrar som inte klarar av att samarbeta. Det skulle ju inte lösa några problem att automatiskt bara ge de ogifta papporna enskild vårdnad istället. De skulle säkert vara lika goda kålsupare. Och man kan inte tvinga de värsta samarbetshaveristerna till samarbete hur man än vill utan att det påverkar barnet negativt.
  • SVBk4rr1ng
    FlamingRed skrev 2013-06-13 11:55:36 följande:
    Är bara trött på snack om att kvinnor "samarbetar", eller inte aaaaalls sätter sig på tvären. När det är EXAKT det dom gör.

    Det är väl ingen som påstår att kvinnor i allmänhet är bättre på att samarbeta än män. Men eftersom det är den ogifta mamman som tilldelas enskild vårdnad så är det hon som har makten att definiera vad ett samarbetsproblem är och vem det är som har samarbetsproblemet.
  • FlamingRed
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 12:28:43 följande:

    Det är väl ingen som påstår att kvinnor i allmänhet är bättre på att samarbeta än män. Men eftersom det är den ogifta mamman som tilldelas enskild vårdnad så är det hon som har makten att definiera vad ett samarbetsproblem är och vem det är som har samarbetsproblemet.
    DU påstod att kvinnan inte ska sätta sig på tvären, och samtidigt INTE ge fadern vårdnad.

    Vilket jag tycker är puckat att säga.

    Då sa du att jag märker ord, så då försökte jag belysa hur puckat det faktiskt är att säga så. Behöver vi en runda till?

  • Anonym (...)
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 12:02:45 följande:

    Vad ska man göra? Problemet kommer att existera så länge det finns föräldrar som inte klarar av att samarbeta. Det skulle ju inte lösa några problem att automatiskt bara ge de ogifta papporna enskild vårdnad istället. De skulle säkert vara lika goda kålsupare. Och man kan inte tvinga de värsta samarbetshaveristerna till samarbete hur man än vill utan att det påverkar barnet negativt.
    Ta utgångspunkt i att två föräldrar alltid har gemensam vårdnad från start. Förändring av det kräver att man kan visa på mycket dåligt samarbete eller att man går genom tingsrätten för att få till en ändring.

    Då skulle mammor inte kunna utnyttja vårdnadssituationen till sin fördel och spela ut pappan.

    Bara för att pappor är lika goda kålsupare som mammor innebär det ju inte att mamman ska ha en större rätt till vårdnaden.

    Idag måste fullt normala pappor som älskar sina barn lika mycket som mamman gå igenom tvister för att ens få vara pappalediga eller delta i beslut om dagis och resor om mamman bestämmer sig för det. Jag tycker inte det är ett särskilt bra system. 

    Bättre då att man är oense inom ramen för sin gemensamma vårdnad och får gå på samarbetssamtal kring dessa frågor under de förutsättningarna istället för att ge mamman makt att obstruera så mycket hon kan. Då får den ena föräldern istället påvisa att den andra är omöjlig att ha att göra med rent sakligt för att enskild vårdnad ska komma till stånd. Självklart ska man kunna avsäga sig vårdnaden till förmån för den andre föräldern.
  • Anonym (...)
    SVBk4rr1ng skrev 2013-06-13 12:28:43 följande:

    Det är väl ingen som påstår att kvinnor i allmänhet är bättre på att samarbeta än män. Men eftersom det är den ogifta mamman som tilldelas enskild vårdnad så är det hon som har makten att definiera vad ett samarbetsproblem är och vem det är som har samarbetsproblemet.
    Ja och det är det som är problemet att kvinnan har all makt och mannen ska vara glad för smulorna och rätta sig efter kvinnan i allt som rör barnet. Och sen undrar man varför det finns pappor som har gett upp och inte har kontakt med sina barn längre.

    Vårdnadsfrågan borde verkligen belysas och diskuteras och inte som idag skyfflas åt sidan till förmån för delat barnbidrag och kvoterad föräldraledighet. Kvoterad föräldraledighet kommer endast påverka de som redan är överens och skulle kunnat fatta det beslutet själv. För de som inte ens kan få vårdnad för att kvinnan vägrar så hjälper det föga. Kvoteringen kommer bara leda till än fler kvinnor som behåller ensam vårdnad för att kunna vara hemma längre, det sker redan idag med 60 dagar som belöning får man istället 160 dagar kvoterade kommer det bli än värre.
Svar på tråden Borde vi ha delad vårdnad? Hjälp och tips?