Betala för bonusbarn

Du har verkligen haft lite flyt, men det var andra tider, åtminstone vid den första skilsmässan. Så smidigt går det inte alltid. Jag separerade ungefär vid samma tidpunkt som du gjorde första gången och behöll min fyra som då var alldeles för dyr i förhållande till min inkomst. Så småningom bytte jag till en trea, centralt belägen; då såg det bättre ut ekonomiskt. Högre lön fick jag också i den vevan.                                                                                                                                                              Visst är det skönt med lite "space", plats för kommande särbo och övernattande gäster och visst är det skönt att kunna bjuda på middag i en matsalsdel och inte vara tvungen att bjuda folk i köket!  Att vara särbo borde fler praktisera; man delar tillvaron men har ändå sitt eget liv. Finns det barn med i bilden funkar det kanske inte lika bra, men det gör det inte i mitt fall.

Ja, särbo är det bästa. Iallafall i den här fasen av livet, jag är född på 60-talet.)
Mina ungar är vuxna och bor inte hos mig längre.

Så särbon och jag har all plats för oss själva. Ikväll är jag själv, jag njuter ärligt talat lika mycket av det som av samvaron med partnern.
Som tur är så är vi lika där, ingen vill flytta ihop.

Min enda lilla nackdel här är att balkongen inte har direkt söderläge, men å andra sidan så har jag ett naturreservat ett stenkast bort. Dit går jag när jag vill sola lite kortare stunder, annars bor jag också havsnära.

Jag har det bra.

Blir du tillsammans med en människa lär du ju acceptera och ta till dig dennes barn. Eller låta bli att bli tillsammans med människan.

I mina förhållanden har vi fördelat kostnaderna efter inkomst. Så att det blir någorlunda rättvist den vägen. Sen har barnen fått så att det viktar ungefär jämt oavsett vems det är.

Acceptera, tja det är man väl mer eller mindre tvungen. Man behöver dock inte umgås när barnen är med.
Ta till mig? Nix pix, never.

Vilket är helt okej, men då ska du inte träffa någon med barn heller. Bättre att du träffar någon som inte har barn.

Man behöver inte vara doktor i psykologi för att förstå att sådana som du är skadliga för barnen.

Nej, det ska jag inte.
Ett sånt misstag gör man bara en gång.

Min partner är barnfri, passar mig utmärkt.

Jag är inte det minsta barnkär.

jag har två barn sen innan och min kille har inga, vi bor inte ihop men har varit ett par i 7 år. 

han betalar oftast för ett av barnen, dvs hälften av det vi gör eller äter. inget jag kräver men blir väldigt tacksam för :)

Nej, som särbo ska du inte betala för hans barn.

Har man barn är det väl ett halvårs väntetid på skilsmässa? 

Vad trött man blir på människor som vill sko sig på andra, och få det att framstå som att det är den som utnyttjas som är snål om hen tycker att det är orättvist!

Du ska självklart bara betala för din del. Han försörjer och betalar för sina barn - inte du. 

Det hade möjligtvis kunnat vara en annan diskussion om ni bodde ihop och hade gemensam ekonomi. Men nu när ni inte ens bor ihop är det ingen diskussion om vem som ska vara med och betala för barnen.