• Anonym (Förvirrad)

    Ex hört av sig från kåken

    För 15 år sedan hade jag en pojkvän. Världens mest försiktiga person, han var typ rädd för tjejer bokstavligen. Han var otroligt blyg. Sa någon typ att han hade en fin jacka sprang han iväg för han blev röd i hela ansiktet. Det mesta gjorde honom generad. 


    Han var absolut inte drivande i vår relation, han va blyg.

    I veckan fick jag hem ett brev från honom, han hade skrivit ett brev för hand och fick med en blankett om jag ville godkänna att komma och hälsa på och om han fick ringa. 


    Jag kollade upp hans dom, 3 år för våldtäkt mot sin sambo. Jag förstår ingenting. Domen beskriver honom som försiktig, flickvännen beskriver att han aldrig gjort något liknande utan hur lugn han alltid är. 


    Nu står jag här och är jätte förvirrad. Jag är riktigt ambivalent. Jag får inte inte ihop varför han gjort detta? Sedan vet jag inte om jag orkar vara personen som finns där för honom. Jag har inte haft kontakt med honom på över 10 år. 

    Samtidigt tycker jag inte att man ska överge människor som har gjort fel av ren princip för att då finns det ju ingen anledning för dessa att förändras. Frågan är om jag ska vara den där personen.

    Vad hade ni gjort? 

  • Svar på tråden Ex hört av sig från kåken
  • Anonym (Emilie)

    Svara inte på hans brev. 

    Han tillhör din historia och verkar inte ha utvecklats i någon positiv riktning. 

    Jag skulle aldrig någonsin ta kontakt med en sådan person. En jävla kåkfarare. Nä fy. 

    Du behöver inte döma, du behöver bara ta hand om dig själv och låta honom göra detsamma. 

  • Anonym (Emilie)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2024-12-21 18:02:53 följande:

    Det är inte min uppgift att i den här stunden sitta och tänka på hur hon har det. Om jag ska vara helt krass, om jag är med och deltar i uteslutningen av honom, jag ser till att han blir totalt avskärmad från allt och alla. Vad gör jag med flera då? 

    Det enda som händer på sikt är ju att dessa personer inte har en anledning att förändras. Dom kommer att ses som monster av alla och varför skulle dom då göra en enda sak för att förändras? Då pratar vi inte längre bara om henne som brottsoffer utan då kan vi prata om 10-20 kvinnor till. Ingenting blir bättre av att mammor och pappor struntar i sina barn som döms för brott. Bara att titta på kungafamiljen i Norge. Prinsessans son är misstänkt för brott och hennes uppgift är att vara mamma. Tycker du att det är konstigt att hon tar på sig mammarollen? Att hon skickar sin son på rehab. 


    Vissa föräldrar tar inte på sig den här rollen utan ignorerar sina barn som misstänks för motsvarande brott. Då står dessa helt själv. Är det bättre? 


     


    Du är inte hans mamma. Det är stor skillnad! 
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2024-12-22 10:31:15 följande:
    Nej jag har en tolkning av vad medberoende är. Det är min tolkning. Det finns ingen diagnos på medberoende eller en tydlig definition vad det är. Varför hävdar du detta gång på gång, anklagar du folk för att ha elallergi också? 
    En definition är inte en tolkningsfråga. Här har du några länkar att läsa:

    (Se faktarutan) www.fralsningsarmen.se/socialt-arbete/for-manniskor-i-utsatthet/medberoende/vad-karaktariserar-ett-medberoende/&gclid=CjwKCAiAjp-7BhBZEiwAmh9rBRsut0UL1Bk6yIXRlzY0rX9rx3tZ7pE0rYJX-CYXeUBlAz5yDRT-wxoC8AQQAvD_BwE

    www.namndemansgarden.se/anhorig/om-medberoende

    www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/

    www.sveakbt.se/medberoende

    Med tanke på hur du resonerar i tråden kring det här så skulle jag säga att du är solklart medberoende. Du känner orimligt stort ansvar i hans situation, vill fixa vårdkontakter, finnas där för honom, inte vända ryggen bara för att andra gör det, du påstår att du inte står bakom handlingen samtidigt som du viftar bort allvaret i situationen, pratar om återapassning som om du själv skulle kunna göra minsta skillnad i hans sjuka tankevärld när det egentligen är terapi han behöver, om han vill, och det är inte alls säkert att han fattar hur sjukt det han gjort är, du försöker skapa undanflykter för din egen inställning inte bara genom att påpeka att andra inte villha med honom att göra utan även genom att jämföra med att ställa upp för människor som förlorat sin livskamrat pga självmord. Du verkar som sagt ganska fixerad vid den här mannen av högst oklara orsaker annat än att detta verkar trigga något slags omhändertagande behov inom dig.

    Det finns ingen anledning för dig att ha dåligt samvete eller känna pliktkänsla mot en våldtäktsman bara för att andra närstående inte vill ha med honom att göra. Låt honom sköta sitt liv! Det finns gott om andra, mer lämpade personer, som kan och bör hjälpa honom vidare!
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (Emilie) skrev 2024-12-22 10:40:16 följande:
    Du är inte hans mamma. Det är stor skillnad! 
    Nej men om hans mamma inte bryr sig så blir han ju väldigt ensam. Tycker du att människor ska lämnas ensamma och dom enda som är kvar är personer som är anställda? 
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (Nej) skrev 2024-12-22 10:46:06 följande:
    En definition är inte en tolkningsfråga. Här har du några länkar att läsa:

    (Se faktarutan) www.fralsningsarmen.se/socialt-arbete/for-manniskor-i-utsatthet/medberoende/vad-karaktariserar-ett-medberoende/&gclid=CjwKCAiAjp-7BhBZEiwAmh9rBRsut0UL1Bk6yIXRlzY0rX9rx3tZ7pE0rYJX-CYXeUBlAz5yDRT-wxoC8AQQAvD_BwE

    www.namndemansgarden.se/anhorig/om-medberoende

    www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/

    www.sveakbt.se/medberoende

    Med tanke på hur du resonerar i tråden kring det här så skulle jag säga att du är solklart medberoende. Du känner orimligt stort ansvar i hans situation, vill fixa vårdkontakter, finnas där för honom, inte vända ryggen bara för att andra gör det, du påstår att du inte står bakom handlingen samtidigt som du viftar bort allvaret i situationen, pratar om återapassning som om du själv skulle kunna göra minsta skillnad i hans sjuka tankevärld när det egentligen är terapi han behöver, om han vill, och det är inte alls säkert att han fattar hur sjukt det han gjort är, du försöker skapa undanflykter för din egen inställning inte bara genom att påpeka att andra inte villha med honom att göra utan även genom att jämföra med att ställa upp för människor som förlorat sin livskamrat pga självmord. Du verkar som sagt ganska fixerad vid den här mannen av högst oklara orsaker annat än att detta verkar trigga något slags omhändertagande behov inom dig.

    Det finns ingen anledning för dig att ha dåligt samvete eller känna pliktkänsla mot en våldtäktsman bara för att andra närstående inte vill ha med honom att göra. Låt honom sköta sitt liv! Det finns gott om andra, mer lämpade personer, som kan och bör hjälpa honom vidare!

    Och vad länkade du just nu till, det är ingen forskning? Hur vet du vad jag tänkt göra? Vad detta tar mig i tid? 


    Om jag skickar ett svar och hänvisar till en kontakt, kontaktar verksamheten som kan erbjuda behandling och sedan får dom ta vidare, är det medberoende? 


     

  • Anonym (D)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2024-12-22 10:49:33 följande:

    Och vad länkade du just nu till, det är ingen forskning? Hur vet du vad jag tänkt göra? Vad detta tar mig i tid? 


    Om jag skickar ett svar och hänvisar till en kontakt, kontaktar verksamheten som kan erbjuda behandling och sedan får dom ta vidare, är det medberoende? 


     


    Vad är det här för behandling?
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Förvirrad) skrev 2024-12-22 10:49:33 följande:

    Och vad länkade du just nu till, det är ingen forskning? Hur vet du vad jag tänkt göra? Vad detta tar mig i tid? 


    Om jag skickar ett svar och hänvisar till en kontakt, kontaktar verksamheten som kan erbjuda behandling och sedan får dom ta vidare, är det medberoende? 


     


    Länkarna kommer från sidor med mer kunskap kring detta än vad du själv tycks ha och det finns gott om forskning kring medberoende. Din kommentar är löjeväckande när det är så uppenbart att du inte vill ta till dig fakta.

    Jag vet vad du har tänkt göra utifrån din egen beskrivning i tråden. Läs dina egna kommentarer om det är oklart.

    Ett meddelande är i sig inte ett medberoende, det handlar om din inställning. Dessutom tvivlar jag på att det kommer att stanna vid just bara ett enda meddelande. Du uppmuntrar honom till vidare kontakt genom att svara honom.
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Nej) skrev 2024-12-22 10:55:03 följande:
    Länkarna kommer från sidor med mer kunskap kring detta än vad du själv tycks ha och det finns gott om forskning kring medberoende. Din kommentar är löjeväckande när det är så uppenbart att du inte vill ta till dig fakta.
    Dvs från t ex organisationer som arbetar med detta. Du är ingen expert bara för att du suttit och lyssnat på gråtande kvinnor i åtta år, men du borde definitivt veta om hur den här dynamiken fungerar efter så pass lång tid!
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (D) skrev 2024-12-22 10:52:50 följande:
    Vad är det här för behandling?
    Specialiserad behandling för sexualförbrytare som man kan få finansierat genom frivården som dom sällan lägger fram som alternativ och många inte vet finns men som haft mycket goda resultat. 
  • Anonym (Förvirrad)
    Anonym (Nej) skrev 2024-12-22 10:57:02 följande:
    Dvs från t ex organisationer som arbetar med detta. Du är ingen expert bara för att du suttit och lyssnat på gråtande kvinnor i åtta år, men du borde definitivt veta om hur den här dynamiken fungerar efter så pass lång tid!
    Jag kan jobba med kristaller och att prata med spöken i 20 år. Det betyder inte att det existerar för det?, 

    Jag pratar om forskning. Forskare vill inte ha en diagnos för medberoende. 
Svar på tråden Ex hört av sig från kåken