Skulle ni säga att världen aldrig har varit så kaotisk som den är nu?
Skulle säga med hoten från Ryssland, Mellanöstern, pandemier, klimatförändringar, AI, gängvåldet etc. så har världen och Sverige aldrig sett mörkare ut. Jag känner att det i princip inte ens är någon idé att hoppas på en framtid. Men jag är ju bara 25 år så vad vet jag.
Ni som har varit med ett tag, är det här botten eller har den här oron för framtiden alltid funnits?
Och inte att förglömma, kulturrevolutionen och massvälten i Kina som tog kål på åtskilliga millioner människor sammanlagt. 20m? Finns nog inga korrekta siffror på det.
Om man ser till tiden efter Andra världskriget, ja det har aldrig varit värre än nu om man ser till krigsrisken sedan dess. Det enda som kan jämföras med är Kubakrisen. Skillnaden mot nu är att då var det två sansade ledare som kunde förhandla och som inte ville dra igång ett krig. Idag har vi galningen Putin som bara vill ha krig. Skillnaden mot förr är också att det är likadant på andra håll i världen samtidigt. Israels ledare vill ha krig, Iran vill ha krig, Kina har i princip lovat att starta krig mot Taiwan. Diplomatin är död, allt ska lösas med våld vilket aldrig har lyckats. Förr låg USA och Sovjet bakom i princip alla konflikter, idag finns det en rad aktörer med kärnvapen och andra avancerade system.
När det gäller det andra du nämner, klimathot, gängvåld, pandemier osv är det inte värre än förr. Det är stora problem och faror, men de går att hantera. Krigen verkar leva sina egna liv och kan eskalera utom kontroll.
Jag är född på tidiga nittiotalet och det jag kan sakna är att man inte var ständigt uppkopplad och därför inte behövde upplysas om alla världens tragedier hela sin vakna tid. Man hade nyheter på teve och radio, samt dagstidningen, och internet användes sparsamt. Sedan 10-15 år sedan blir man ständigt överöst med information från många håll och det blir överväldigande.
Att vi blivit mer vaksamma och mer uppmärksamma är en fördel. Och jag kanske inte vet så mycket om hur världen var innan millenieskiftet med tanke på att jag gick i lågstadiet då. Jag minns ju tiden innan 9/11, innan tsunamin 2004, innan börskraschen 2008 som trygg och fri, men det beror nog mycket på att jag bara var ett barn då, född och uppvuxen i en trygg småstad i Sverige och aldrig hade upplevt riktiga oroligheter.
Fearmongering via tex trollfabriker fanns inte på samma sätt. Polariserande politik
Det närmaste man kan komma är att under kalla kriget så kablades det medvetet ut bilder från Sovjetunionen med ruggigt väder.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Fearmongering
Fearmongering, or scaremongering, is a form of manipulation that causes fear by using exaggerated rumors of impending danger.[1]
......
Fearmongering can produce a rally around the flag effect by increasing support for the incumbent political leaders. For example, official warnings about the risk of terrorist attacks have led to increased support for the proposed policies of US Presidents.[8][9]
Collective fear is likely to produce an authoritarian mentality, desire for a strong leader, strict discipline, punitiveness, intolerance, xenophobia, and less democracy, according to regality theory. Historically, the effect has been exploited by political entrepreneurs in many countries for purposes such as increasing support for an authoritarian government, avoiding democratization, or preparing the population for war.[10]
"Det var bättre förr, inte för att det var bättre utan för att det var förr".
Det är lätt att tro att det var bättre förr men det är nog för att man helst minns de bra bitarna.
Jag är uppvuxen på 70-talet och minns det ju genom ett barns ögon. Det är lätt att så här i efterhand fokusera på de bra bitarna. Att jag älskade att gå på lekis, att jag hade kompisar som jag lekte med hela dagarna, att vi fick mjölk och bullar till mellanmål, att vi tältade på sommarlovet.....
Men om jag tar med de andra minnena så blir det inte lika trevligt. Jag led av svår åksjuka för att de vuxna rökte i bilen, "fula gubbar" var bara en del av samhället och inget att bry sig om, mobbing sågs som en naturlig del av skolans värld och något man fick acceptera.
Vi barn/tonåringar följde väl inte nyheterna så noga men det jag snappade upp skrämde livet ur mig. Jag råkade höra de vuxna prata om Ayatollah Khomeini och vad som skedde i Iran och jag kunde knappt sova.
Aids-paniken var inte rolig och vi vågade knappt ta varandra i hand. Det gick rykten om att folk fått aids och dött efter tandläkarbesök eller av vaccinationer. Covid-rädslan var ingenting i jämförelse.
Sedan hade vi ju Satanist-paniken på 80/90-talet när en stor del av både den vanliga befolkningen och myndigheter på fullt allvar trodde att Sverige var fullt av Satanister som avlade bebisar i det enda syftet att under tortyrliknande former offra dem till djävulen.
Att dessa sekter bedrev pedofili i industriell skala och det gjordes stora polisiära insatser åt att finkamma skogar i landet för att hitta begravda barnlik. Inget hittades någonsin.
Vår stadsminister mördades. Tjernobyl havererade och vi kunde inte äta svamp, bär eller viltkött från svenska skogar.
Sexism var en normal del av livet både på jobbet och privat. Att en man klappade sin kvinnliga medarbetare på rumpan var inget man ens höjde på ögonbrynen åt. Inte förrän 1965 blev "våldtäkt inom äktenskapet" en term. Innan det hade mannen självklar rätt till sin hustrus kropp oavsett om hon ville eller ej.
Världen idag lämnar mycket att önska men jag är ändå tacksam att jag lever nu och inte för 80 år sedan.
https://en.m.wikipedia.org/wiki/Mean_world_syndrome
Mean world syndrome is a proposed cognitive bias wherein people may perceive the world to be more dangerous than it is. This is due to long-term moderate to heavy exposure to violence-related content in mass media.[2] In the early stages of research, mean world syndrome was only discussed as an effect of watching television. However, it became clear that social media platforms also play a major role in the spread of mean world syndrome.
Det var såklart lugnare och bättre på 70-80talet till viss del, men vi har det ändå väldigt bra nu. Bättre i vissa avseenden.
Det som verkligen har ändrats är hur media når fram till gemene man. Både i frekvens och med vilket budskap. Senstations-nyheterna når helt enkelt bisarra nivåer.
Collective fear is likely to produce an authoritarian mentality, desire for a strong leader, strict discipline, punitiveness, intolerance, xenophobia, and less democracy, according to regality theory.