• Anonym (Åldrar)

    Vid vilken ålder är det inte längre tragiskt att någon dör?

    Alltså konstig fråga men jag har funderat på detta. Det är ju alltid ledsamt för anhöriga att förlora någon, förstås. En person blir saknad. Men vid en viss ålder så kan man ju liksom inte känna att det är så himla sorgligt att någon dör. Det blir mer att jaha, xx har dött, jag förstår, det var ju ganska väntat utifrån ålder. Man känner att engagemanget för någon som förlorat en förälder som är 90 år är ju inte lika stort som för någon som förlorat en förälder som var 60 år, tex. 


    vid vilken ålder tycker ni detta är? 

  • Svar på tråden Vid vilken ålder är det inte längre tragiskt att någon dör?
  • EpicF
    EpicF skrev 2024-09-30 16:45:14 följande:
    Personligen så hade jag tyckt det var mina tragiskt pchsorligt, men jag hade haft det lättare att acceptera och komma till ro med 85-åringens död.
    Personligen så hade jag tyckt att båda var lika tragiska och somliga..." Ska det stå
  • EpicF
    Anonym (Åldrar) skrev 2024-09-30 17:44:39 följande:

    Klart att det är supertragiskt med personer som dör på Estonia eller av våld eller sånt, oavsett ålder. 

    Men jag kan ibland reagera lite på folk som i det offentliga ältar bortgång hos någon äldre (80+) som om det verkligen är tragiskt. Det är inte tragiskt i min värld, det är en del av livet. Sorgligt, javisst men inte tragiskt. 

    För med ordet tragiskt upplever jag betydelsen som något som inte borde ha hänt. Som något orimligt, av ödet jättetaskigt osv. Och det är det ju inte med någon som passerat medellivslängden så att säga.


    För de är det tragiskt. Och det får du acceptera. Alla känner olika vad som är tragiskt. 
  • Anonym (Nej)
    Anonym (Åldrar) skrev 2024-09-30 17:44:39 följande:

    Klart att det är supertragiskt med personer som dör på Estonia eller av våld eller sånt, oavsett ålder. 

    Men jag kan ibland reagera lite på folk som i det offentliga ältar bortgång hos någon äldre (80+) som om det verkligen är tragiskt. Det är inte tragiskt i min värld, det är en del av livet. Sorgligt, javisst men inte tragiskt. 

    För med ordet tragiskt upplever jag betydelsen som något som inte borde ha hänt. Som något orimligt, av ödet jättetaskigt osv. Och det är det ju inte med någon som passerat medellivslängden så att säga.


    Fast det här är ju två olika saker. Du skriver "som om det är" tragiskt. För den som kanske mist en äldre person som betyder extremt mycket för den så är det ju en enorm sorg - menar du att du kan särskilja den sorgen från någon som upplever något tragiskt i livet?
  • Anonym (hej)
    Anonym (Åldrar) skrev 2024-09-29 19:25:45 följande:
    Vid vilken ålder är det inte längre tragiskt att någon dör?

    Alltså konstig fråga men jag har funderat på detta. Det är ju alltid ledsamt för anhöriga att förlora någon, förstås. En person blir saknad. Men vid en viss ålder så kan man ju liksom inte känna att det är så himla sorgligt att någon dör. Det blir mer att jaha, xx har dött, jag förstår, det var ju ganska väntat utifrån ålder. Man känner att engagemanget för någon som förlorat en förälder som är 90 år är ju inte lika stort som för någon som förlorat en förälder som var 60 år, tex. 


    vid vilken ålder tycker ni detta är? 


    15 och uppåt kanske. 
  • Anonym (Ja)
    Anonym (Nej) skrev 2024-09-30 19:56:16 följande:
    Fast det här är ju två olika saker. Du skriver "som om det är" tragiskt. För den som kanske mist en äldre person som betyder extremt mycket för den så är det ju en enorm sorg - menar du att du kan särskilja den sorgen från någon som upplever något tragiskt i livet?
    Förstår inte riktigt varför du tror att sorgen är mindre för att något inte beskrivs som tragiskt? Jag tycker också att det generellt är betydligt mer tragiskt när en yngre person dör än någon som är 90+.
  • Anonym (H)

    Även om det såklart är sorgligt när människor dör, tycker inte jag det är någon tragik att dö av ålder typ 85+

  • Anonym (Nej)
    Anonym (Ja) skrev 2024-09-30 20:55:47 följande:
    Förstår inte riktigt varför du tror att sorgen är mindre för att något inte beskrivs som tragiskt? Jag tycker också att det generellt är betydligt mer tragiskt när en yngre person dör än någon som är 90+.
    Förstår inte hur du kan tolka in det i hur jag skriver. 
  • Anonym (Morfars död)

    Min morfar dog 102 år gammal. 
    Visst saknar jag honom ibland, men då hur han var som frisk. Sista åren sov han mest och hade smärtor.
    Att ta farväl av honom kändes mer som en lättnad, vi alla släktingar älskade honom men önskade honom något bättre än att ligga med smärtor och vänta in döden. Vilket han gjorde sista åren.
    Döden var det absolut bästa som kunde hända honom och hade känts egoistiskt att tycka att han borde ligga kvar i sängen och ha ont lite till för vår skull.
    Det kändes enbart naturligt att han lämnade. 

  • Anonym (Kände ingen sorg)

    Hur man upplever en persons bortgång är ytterst individuellt. 
    Min mamma var lite 55 när hon gick bort och då var jag 35. Jag kände ingen sorg, enbart lättnad. Jag hade ingen bra relation till henne. 
    Min pappa sörjde sin fru i många många år innan han gick vidare. 

    Min mormor var närmare 90 när hon gick bort. Där kände jag att hon äntligen slapp lida för de sista åren var mest en pina för henne som var kraftigt dement och hade ont i kroppen och knappt kunde röra sig. Hon hade fått genomlida bortgång av både make och båda sina barn innan hon själv gick bort. Så för hennes skull kändes det som att hon äntligen fick frid. 

    Så sorg kan man aldrig bestämma hur det upplevs och vem man sörjer mer eller mindre. 

  • Anonym (xxx)
    Anonym (Åldrar) skrev 2024-09-30 17:44:39 följande:

    Klart att det är supertragiskt med personer som dör på Estonia eller av våld eller sånt, oavsett ålder. 

    Men jag kan ibland reagera lite på folk som i det offentliga ältar bortgång hos någon äldre (80+) som om det verkligen är tragiskt. Det är inte tragiskt i min värld, det är en del av livet. Sorgligt, javisst men inte tragiskt. 

    För med ordet tragiskt upplever jag betydelsen som något som inte borde ha hänt. Som något orimligt, av ödet jättetaskigt osv. Och det är det ju inte med någon som passerat medellivslängden så att säga.


    Med tanke på vad tragisk betyder:
    Synonymer till tragedi
    så är det inte konstigt att folk använder ordet även om äldre som går bort. 

    Det är inte du som har ensamrätt på din tolkning av ordet. Det är så förmätet att tro att din betydelse är allmängiltig, speciellt i dessa sammanhang. Låt folk använda ordet när det passar dom, det är inget som påverkar dig.
Svar på tråden Vid vilken ålder är det inte längre tragiskt att någon dör?