Vid vilken ålder är det inte längre tragiskt att någon dör?

När man är i 80-års åldern. Tidigare än 75 är tragiskt och lite för tidigt. . 

Klart att det är supertragiskt med personer som dör på Estonia eller av våld eller sånt, oavsett ålder. 

Men jag kan ibland reagera lite på folk som i det offentliga ältar bortgång hos någon äldre (80+) som om det verkligen är tragiskt. Det är inte tragiskt i min värld, det är en del av livet. Sorgligt, javisst men inte tragiskt. 

För med ordet tragiskt upplever jag betydelsen som något som inte borde ha hänt. Som något orimligt, av ödet jättetaskigt osv. Och det är det ju inte med någon som passerat medellivslängden så att säga.

När min mormor gick bort i somras vid en ålder av 89 år och efter att ha varit sjuk i sju års tid så var det självklart bland det sorgligaste som någonsin hänt mig men det kom inte som en chock. När jag sörjer henne är det liksom stillsamt och bara med vackra minnen av henne.

Men tanken på barn som far illa är enbart smärtsam. Barn som är sjuka eller skadas är det värsta jag kan tänka mig.

Visst är det alltid tragiskt att förlora någon man älskar, men man kan sörja på olika sätt beroende på vem man förlorat.