• Anonym (Kvävs långsamt)

    Står inte ut längre

    Jag dör långsamt inombords 


     


    Hur många känner igen sig och hur tar ni er genom dagarna?


    Vår relation sedan 10 år tillbaka har blivit en inrättning som närmast liknar en skola. Vi har fyra barn och två bonus som min fru hade med sig in från förra relationen. Hela dagarna går åt till att jobba och sen jobba lite till hemma. Min fru lägger sig kl 20 på kvällarna och är ganska osocial. Hon lägger hellre 2h på insta än att umgås. Vi slutade nästan helt ha sex för 5 år sedan utom när min frus längtan efter den stora familjen tog över och fokus var att bli gravid. Efter att vårt sista barn föddes för  fyra år sedan har hon ingen lust alls. Om vi har sex så blir det en gång varannan var tredje månad. Då ska det gå fort och det ska ske under täcket. Hon har inte ens fyllt 40 men sitter på otroligt höga hästar och har åsikter om allt. Jag spyr på hennes moralkakor. Jag tog upp bdsm-sex efter några glas vin och hon blev fullständigt galen över hur jag ens kunde tända på något sådant som bara var sjukt och inte skulle ge henne något. Sen var samtalet stendött och hon gick från bordet. Jag sa att vi behöver kompromissa men det var hon inte intresserad av att göra. Nu är alla möjligheter till sex helt borta. Problemet är att hon inte lider av att inte ha sex. Jag tror hon myser lite av tanken på att jag vill ha sex men hon sitter på makten att avgöra om det blir något eller inte. Föreslog att vi skulle öppna upp relationen men det ville hon inte heller för då skulle hon känna sig utanför. Så i princip har hon stängt alla dörrar och gjort det omöjligt att komma någonstans. Jag har tappat all tilltro till mig själv och känner mig så otroligt oattraktiv, sjukt ledsen och ensammast i världen. Jag är ju fast med den här kvinnan och jag kan inte göra eller säga något förrän hon är på mig med sin höga moral. Det är en mardröm som aldrig tar slut. Vill inte skilja mig, biter ihop men inser att jag snart inte pallar en enda dag till med min fru. Tiden går och inget händer. Det blir bara sämre och sämre. Vi slutade sova i samma säng för två år sedan eftersom hon vill ha barnen i sängen. Kan verkligen inte sova med barn i sängen som rör sig hela tiden. Jag överväger att skilja mig för hon tar verkligen kol på mig. Behövde skriva av mig. Om någon orkar läsa så skriv några rader.

  • Svar på tråden Står inte ut längre
  • Anonym (Sandra)

    Du har en ètt liv för helvete skilj dig. Du kommer bli så mycket lyckligare med varnnan vecka och slippa en sugga till fru.

  • Anonym (K)
    molly50 skrev 2024-09-11 12:23:54 följande:
    Lika lite som man kan tvinga någon till att leva i celibat,lika lite kan man tvinga någon till sex mot sin vilja. Än mindre till extrema former som bdsm.
    Det hoppas jag att du förstår.
    Japp. Ts, bdsm har man bara med dom man litar på till 100% och där attraktionen är mycket hög. Låter inte som du uppfyller något av det. Utanför det säger jag att det skulle röra sig om ett självskadebeteende.

    Lämna.
  • Anonym (Göran)

    Det är inte så ovanligt det som nu händer i er relation. Vardagens plikter tar det mesta av er energi. 


    har själv levt det livet du beskriver. Det blev skilsmässa. 


    vi var ett par i ca 11 år fick tre barn. Vi träffades tidigt fick barn som 20 och 23 åringar. 


    Det går att rätta till men det krävs verklig vilka och engagemang. 


    skulle ni skilja er blir livet inte enklare. Det blir bara nya problem att hantera. 


    din fru har gett upp och har slutar att bry sig. Hon funderar inte på att förändra er situation. Hon är trött uppgiven. Även bekväm. Hon har förmodligen analyserat situationen och väljer det minst jobbiga. 


    som ensamstående med så många barn kommer vardagen och ekonomin att försämras och boendesituation blir besvärlig. 


    det bästa ni kan göra är att ta tag i situationen och börja om med nya rutiner och fördelning av sysslor. 


    om även det misslyckas eller motarbetas av din fru så återstår tyvärr bara att separera. 


    många gånger blir det inte bättre vid separationer. 


     

  • Anonym (K)
    Anonym (Göran) skrev 2024-09-11 13:45:23 följande:

    Det är inte så ovanligt det som nu händer i er relation. Vardagens plikter tar det mesta av er energi. 


    har själv levt det livet du beskriver. Det blev skilsmässa. 


    vi var ett par i ca 11 år fick tre barn. Vi träffades tidigt fick barn som 20 och 23 åringar. 


    Det går att rätta till men det krävs verklig vilka och engagemang. 


    skulle ni skilja er blir livet inte enklare. Det blir bara nya problem att hantera. 


    din fru har gett upp och har slutar att bry sig. Hon funderar inte på att förändra er situation. Hon är trött uppgiven. Även bekväm. Hon har förmodligen analyserat situationen och väljer det minst jobbiga. 


    som ensamstående med så många barn kommer vardagen och ekonomin att försämras och boendesituation blir besvärlig. 


    det bästa ni kan göra är att ta tag i situationen och börja om med nya rutiner och fördelning av sysslor. 


    om även det misslyckas eller motarbetas av din fru så återstår tyvärr bara att separera. 


    många gånger blir det inte bättre vid separationer. 


     


    Håller inte med om att det behöver bli nya problem att hantera vid ett avslut av ett förhållande som inte fungerar. Det som eventuellt blir kan vara en sämre ekonomi men en del drar pengar som man själv inte gör, en hel del får bättre ekonomi motsägelsefullt nog. Mitt liv blev väldigt mkt bättre av separationen från barnens pappa, fördelarna övervägde med råge. Min nuvarande partner passar mig väldigt mkt bättre, man har bara ett liv.

    Så för ts kan sinnesron bara av att inte vilja saker som inte sker vara en stor lättnad. Han kan t ex söka allt bdsm-sex han vill på sina barnlösa veckor haha.
  • Anonym (va)
    Anonym (K) skrev 2024-09-09 23:26:13 följande:
    Det kan bero rätt mkt på hur hans frustration och ledsenhet yttrar sig, en grinig sur man är liksom inte attraktiv. Nån som går runt med putande underläpp för att hon inte vill ha sex som inte är lockande för henne, den sträcker man sig inte långt för. Låter kärlekslöst åt båda håll för mig.
    Det är sant att sura människor sällan är attraktiva. Men nu är de i en situation där de inte har sex oavsett, och den situationen har gjort honom missnöjd över sitt liv. Jag håller med dig om att det låter helt kärlekslöst, och jag har svårt att se hur det är värt för någon av dem att stanna kvar i förhållandet, men särskilt för den som vill ha sex och skulle kunna gå vidare och söka nytt förhållande där hen får sina behov tillfredsställda med någon som passar hen bättre.

    Jag har även svårt att förstå hur många tycks vilja ha sex med någon som de inte inte ens verkar vara kära i (inklusive TS). Är det verkligen värt att gå omkring och ständigt vara olycklig "för barnens skull"? Att stanna i ett kärlekslöst förhållande kan för övrigt vara lika traumatiskt eller värre för barnen än en skilsmässa.

    Han putar förmodligen inte med underläppen dock, jag vet inte varför du gör en karikatyr av honom. Han är ju en människa med verkliga känslor.
  • Anonym (va)
    Anonym (lol) skrev 2024-09-10 03:05:43 följande:
    Men herregud människa, det handlar inte om preferenser.
    Har man inte ett sexliv överhuvudtaget så är det inte så smidigt att föreslå BdSM-sex och att ligga med andra. Begriper du verkligen inte det? 

    Vi vet inte anledningen till varför hon inte vill ha sex. Kanske hon är så trött om kvällarna efter att ha fått ta allt ansvar hemma och inte orkar? Kanske hon önskar att han vore romantisk och uppvaktade henne? Som kvinna så skulle jag också blivit arg om min man föreslog bdsm istället för att föreslå tex en mysig hotellövernattning om vi inte hade ett existerande sexliv.

    Man är inte pryd bara för att man inte gillar bdsm eller att öppna upp förhållandet och ligga med andra. 
    Ojdå, så starka känslor. Om vi nu ska tala om att begripa vad som hänt. Vi (inte jag, inte heller du) vet inte hur samtalet gick, bara att han under samtalet kände sig bekväm nog att ta upp det. Förmodligen en kombination av att han känt sin fru i många år och alkoholens uppluckrande av gränser. Det är mycket vanligt att våga visa sig mer sårbar efter några glas vin än som nykter.

    Nej, vi vet inte anledningen till att hon inte vill ha sex, så det är inte fruktbart att spekulera i möjliga ursäktande orsaker. Särskilt om man inte ens bemödar sig att titta på dem kritiskt. För att illustrera det presenterar jag en motsatt tes: det skulle lika gärna kunna vara så att hon helt enkelt inte tänder på honom. Ett mycket vanligt förekommande problem är att attraktionen ebbar ut efter några år, åtminstone för ena partnern - och med attraktionen ryker sexlivet. Skulle det vara så det ligger till så tror jag knappast frun skulle gå igång på förslaget om en hotellnatt, utan den skulle bara uppfattas som extra press, och hon skulle känna hans förväntningar ligga som en tät dimma över kvällen. Men nu vet ju som sagt vare sig du eller jag hur det ligger till, och då får vi gå på TS berättelse, för det är han som är missnöjd och hans handlingspotential är den enda vi har tillgång till här.

    Jo, det handlar om preferenser. Hennes preferens verkar vara att inte ha sex i förhållandet de är i nu, hans verkar att ha ett sexliv, med eller utan inslag av BDSM. (Att ligga med andra verkar inte vara en preferens för honom om han är med en partner som också vill ha sex, utan ett - visst, dåligt - försök till lösning på problemet med ett dött sexliv.) Personligen tror jag inte han kommer få ut det han vill av att stanna. Jag tycker även att det var bra att han tog upp detta på fyllan, för det belyste ett problem de har som kanske hade gått benämnt i många år annars. Nu får han ju iallafall en chans att göra något åt det.
  • Anonym (va)
    Cathariiina skrev 2024-09-10 12:28:10 följande:
    Fast detta är ju inga normala saker. Jag anser att människor som har sådana perversioner - eller "preferenser" då - får lov att skaffa sig en partner som från början har samma preferens. Man kan inte flytta ihop, gifta sig, skaffa barn, sätta fast personen på alla tänkbara sätt - och SEDAN komma med sådana krav. Jag t.ex. skulle aldrig gå med på något sådant, det är uteslutet. Samtidigt skulle jag bli rädd för att skilja mig också, för vem vet vad han skulle göra med barnen när han fick dem för sig själv..?

    Jag förstår om TS' fru blev illa berörd, och det kanske är därför hon inte vill ha sex med TS överhuvudtaget nu, för att hon blev äcklad och kanske till och med rädd?
    Herregud, vet inte var jag ska börja... Perversioner? Äcklad och rädd? Du drar paralleller till att han skulle vara pedofil, snacka om reach Förvånad Hela resonemanget låter otroligt gammalmodigt, ungefär som man pratade om homosexuella för något halvsekel sedan. Men du låter lite äldre i många inlägg så det kanske du är.

    Kan preferenser inte ändras på tio år menar du? Ska man vara statisk i precis allt hela livet? För så fungerar inte människor generellt. Han har dessutom inte ställt några krav. Han funderar på att lämna, vilket är fullt förståeligt, så omaka som de är.

    Hon vill inte ha sex överhuvudtaget nu och det ville hon inte innan heller, det var det enda som stämmer.
  • Anonym (va)
    molly50 skrev 2024-09-10 13:09:25 följande:
    Nej,det håller jag med om.
    Han borde kanske istället ha berättat att det gör honom ledsen och att det får honom att känna sig oattraktiv när hon beter sig så här.
    Visst kan hon fråga hur han mår,men hon verkar vara så uppe i sig själv att hon nog inte ens tänker på det.
    TS kan också föreslå parterapi. Vill hon inte heller det så har han i alla fall gjort det han kan.
    Och då är det kanske bättre att lämna.
    Jag säger inte att allt ansvar ligger på honom. Man är ju två i en relation.
    Men eftersom han är den som lider av situationen så är det ju han som måste ta upp det.
    Inte genom tjat eller att föreslå bdsm eller öppen relation då det kan få motsatt effekt och vara avtändande.
    Men försöka prata som de vuxna människor de är.
    Funkar det inte så lämna.
    Man ska ju inte heller behöva ställa upp på sex,om man inte vill.
    Jag håller med dig om precis allt i det här inlägget.

    En eloge till dig (ännu en) för att du så gott som alltid är balanserad i diskussioner och verkar ta in andra perspektiv och samtidigt får fram ditt eget på ett schysst sätt {#emotions_dlg.flower}
  • Anonym (va)
    Tilolo skrev 2024-09-11 07:15:40 följande:

    Av det du förklarat så förstår jag att du känner att du håller på att dö inombords. Och det är så många i denna stund som går omkring och känner samma men ändå fortsätter stå ut för att smärtan att lämna är värre än att stanna kvar. För att lämnandet känns som precis som att man dör. Men sinnet luras. Egentligen är det en pånyttfödelse där all tidigare död man hela tiden känt släpps fri. 


    Ett försök till sexliv skulle inte lösa era emotionella problem. Hon skulle dessutom tvingas göra något mot sin vilja för att du har en förhoppning att släcka din död. Er fortsatta samvaro skulle bara bli värre och du skulle känna att du dör ännu mer. För att kunna känna liv så behöver du först ha dig själv och det kan du inte få med en person som inte representerar dina behov. Det gäller på alla plan. 

    Du har egentligen bara två alternativ;
    1. Att stanna kvar och fortsätta känna att ditt inre liv holkas ur ännu mer. 
    2. Att lämna. För det går bara att förändra sig själv och det är i det skedet av förändring som ens egna liv så småningom kan komma tillbaka. 


    Önskar dig all kraft i detta! 🌟


    Vilket fint inlägg!
  • New  Dawn
    Tilolo skrev 2024-09-11 07:15:40 följande:

    Av det du förklarat så förstår jag att du känner att du håller på att dö inombords. Och det är så många i denna stund som går omkring och känner samma men ändå fortsätter stå ut för att smärtan att lämna är värre än att stanna kvar. För att lämnandet känns som precis som att man dör. Men sinnet luras. Egentligen är det en pånyttfödelse där all tidigare död man hela tiden känt släpps fri. 


    Ett försök till sexliv skulle inte lösa era emotionella problem. Hon skulle dessutom tvingas göra något mot sin vilja för att du har en förhoppning att släcka din död. Er fortsatta samvaro skulle bara bli värre och du skulle känna att du dör ännu mer. För att kunna känna liv så behöver du först ha dig själv och det kan du inte få med en person som inte representerar dina behov. Det gäller på alla plan. 

    Du har egentligen bara två alternativ;
    1. Att stanna kvar och fortsätta känna att ditt inre liv holkas ur ännu mer. 
    2. Att lämna. För det går bara att förändra sig själv och det är i det skedet av förändring som ens egna liv så småningom kan komma tillbaka. 


    Önskar dig all kraft i detta! 🌟


    Bra skrivet 
    Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.
Svar på tråden Står inte ut längre