Inlägg från: Anonym (Kvävs långsamt) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Kvävs långsamt)

    Står inte ut längre

    Jag dör långsamt inombords 


     


    Hur många känner igen sig och hur tar ni er genom dagarna?


    Vår relation sedan 10 år tillbaka har blivit en inrättning som närmast liknar en skola. Vi har fyra barn och två bonus som min fru hade med sig in från förra relationen. Hela dagarna går åt till att jobba och sen jobba lite till hemma. Min fru lägger sig kl 20 på kvällarna och är ganska osocial. Hon lägger hellre 2h på insta än att umgås. Vi slutade nästan helt ha sex för 5 år sedan utom när min frus längtan efter den stora familjen tog över och fokus var att bli gravid. Efter att vårt sista barn föddes för  fyra år sedan har hon ingen lust alls. Om vi har sex så blir det en gång varannan var tredje månad. Då ska det gå fort och det ska ske under täcket. Hon har inte ens fyllt 40 men sitter på otroligt höga hästar och har åsikter om allt. Jag spyr på hennes moralkakor. Jag tog upp bdsm-sex efter några glas vin och hon blev fullständigt galen över hur jag ens kunde tända på något sådant som bara var sjukt och inte skulle ge henne något. Sen var samtalet stendött och hon gick från bordet. Jag sa att vi behöver kompromissa men det var hon inte intresserad av att göra. Nu är alla möjligheter till sex helt borta. Problemet är att hon inte lider av att inte ha sex. Jag tror hon myser lite av tanken på att jag vill ha sex men hon sitter på makten att avgöra om det blir något eller inte. Föreslog att vi skulle öppna upp relationen men det ville hon inte heller för då skulle hon känna sig utanför. Så i princip har hon stängt alla dörrar och gjort det omöjligt att komma någonstans. Jag har tappat all tilltro till mig själv och känner mig så otroligt oattraktiv, sjukt ledsen och ensammast i världen. Jag är ju fast med den här kvinnan och jag kan inte göra eller säga något förrän hon är på mig med sin höga moral. Det är en mardröm som aldrig tar slut. Vill inte skilja mig, biter ihop men inser att jag snart inte pallar en enda dag till med min fru. Tiden går och inget händer. Det blir bara sämre och sämre. Vi slutade sova i samma säng för två år sedan eftersom hon vill ha barnen i sängen. Kan verkligen inte sova med barn i sängen som rör sig hela tiden. Jag överväger att skilja mig för hon tar verkligen kol på mig. Behövde skriva av mig. Om någon orkar läsa så skriv några rader.

  • Svar på tråden Står inte ut längre
  • Anonym (Kvävs långsamt)

    Kan bara konstatera att det finns många med hög moral och ?korrekta? åsikter om vad som är rätt eller fel. Som sagt. Hon är nog bara asexuell. Har man gått i åratal mer eller mindre utan sex, varit i terapi och vänt ut och in på sig själv för att inte röra upp hennes känslor, dvs trippat på tå omkring henne kring sex så tycker jag att frågan om att öppna upp relationen är högst befogad. Man kan inte tvinga in någon i celibat och tro att problemen bara försvinner av sig själva bara man tystar partnerns alla försök till att kommunicera. Tycker synd om alla som lever tillsammans med en oflexibel och oförstående partner. Verkar finnas väldigt många själviska människor som anser sig vara välsignade godhetsapostlar.

Svar på tråden Står inte ut längre