Lämna en jättefin man eller försöka skärpa sig?

Det verkar vara lite för mycket med honom, er familj och ert förhållande som är positivt och starkt, för att bara kasta bort utan att kämpa.

Men samtidigt behöver man ju kunna kommunicera bra för att få relationen hållbar och där ingår såklart även känslorna.

Jag tycker att du ska ta ett rejält snack med din man om detta, förklara att detta är viktigt för att vårda er relation, där han delar ansvaret med dig. Risken är överhängande att förhållandet annars kraschar.

Sedan tycker jag att du även ska fundera över det sk "livspusslet".
Blir det verkligen lättare av att vara ensamstående? Min erfarenhet är att det blir svårare och mer komplicverat.
Lyssna med vänner som har separerat och där barn finns med i bilden.

Jag kan förstå dig TS.
Jag och min man har dock den där djupa kärleksfulla relationen, så jag vill inte byta man. Men jag kan ibland avundas mammor som bara har sina barn varannan vecka. Tänk att kunna komma hem efter jobbet varannan vecka och lägga upp fötterna på soffbordet och bara vila, vilken lyx.

Men jag älskar min man och våra barn behöver mig varje dag, skulle aldrig kunna göra så mot dom.

Jag och maken håller på att försöka skaffa en pytteliten extralägenhet. Nånstans där jag kan få ladda batterierna ibland.

Kan det vara en lösning för er TS? 

Genomgår du kanske en ålderskris? 

Prata allvar med honom istället. I ditt fall tror jag inte att gräset är grönare på andra sidan. 

Att bara säga skärp dig när någon vill prata, är ledsen eller orolig är så klart inte okej. Men samtidigt kan man inte förvänta sig att en person ska fylla alla ens behov. Om din man är jättefin och bra på alla sätt, och ni känner att ni älskar varandra och attraheras av varandra, så är det mycket att kasta bort bara för att han inte har djupa samtal med dig. Särskilt när det är barn med i bilden. Du kanske behöver få det behovet tillgodosett på annat håll, genom vänner eller ett syskon om det finns.

Sen kanske du också ska fundera på när, var och hur du tar upp saker med honom. Det låter som om det ofta sker sent på kvällen eller natten efter att ni lagt er. Det är verkligen inte det bästa tillfället att ha en djup diskussion om ens partner är trött och bara vill sova. Jag säger detta för jag var själv en sån förut som kunde börja haspla ur mig än det ena, än det andra, som höll mig vaken, när min dåvarande sambo höll på att somna. Han blev till slut rätt otrevlig vid de tillfällena och jag har senare insett att det främst var mitt fel, jag borde insett att han inte var mottaglig.