Anonym (Agnes)

Thu 29 Aug 2024 21:49

70 svar

Lämna en jättefin man eller försöka skärpa sig?

Tankarna går åt alla håll.

Vi har varit ihop i över 15 år. Bör i vårt drömhus, har två underbara ungar, härliga grannar, reser mycket, bra jobb etc. Min man är snygg och rolig. Trygg och stabil. Han älskar mig.

Ändå sitter jag här inläst i badrummet med känslan av att lämna och fly.. skaffa eget (litet) boende, ha barnen varannan vecka, få andrum från vardagspuzzlet, få landa och vara själv, få chans att träffa någon och uppleva kärlek på nytt.

Min man och jag är nära men vi är olika. Han har svårt att prata känslor och vi kommunicerar aldrig om djupa saker.. när jag är ledsen så ber han mig skärpa mig, somnar och så pratar vi inte mer om saken.. jag känner att jag vill ha så mycket mer djup i livet än vad jag har.

Samtidigt känns det så egoistiskt mot barnen, mot honom att lämna. Vem är jag själv? Tänk om vännerna inte har tid att träffas? Själv vid stora högtider? Tänk om jag aldrig träffar en bra man? orkar jag dejta och riskera att få krossat hjärta? vågar jag göra familj och släkt besvikna?
har jag rätt att lämna en bra man och ett fint liv för något helt okänt och utsätta barnen för den ovissheten?

fy? önskar att min man hade varit en dålig person, då hade det varit enklare.

Är det bara jag som går med dessa tankar och känner mig ensammast i världen om att stångas med detta? Hade velat lyfta saker med mannen men som sagt kan vi inte prata om djupare saker.. och vännerna skulle tycka jag var bortskämd. För de har det tuffare i sina relationer :(

någon med kloka tankar?

New Dawn

Sat 14 Sep 2024 20:33

#41

Anonym (Agnes) skrev 2024-09-14 20:06:15 följande:

Tänkvärt.. jag har tendens att ta upp saker på kvällen just för att jag avskyr att lägga mig för att sova om jag är ledsen, upprörd eller tyngd. Vill liksom -lösa- det så jag slipper klumpen i magen. Men det kanske är en dålig idé som du skriver. Problemet är att när jag tagitvuppp det på dagen vid god tid så blir han sur att jag ska -förstöra dagen- och är negativ.

jag har vänner och syskon att prata med. Det handlar nog mer om att jag vill känna mig emotionellt nära honom.. känna en samhörighet som går lite djupare än generella samtal kring barnen, jobbet och trädgården. Vill veta hans drömmar, hans rädslor, vad han vill ha ut av vårt liv.. lite mer djup

Förstår dig. Den emotionella närheten är grunden. Grunden som är förutsätter att den fysiska närheten ska funka. Sexet bygger på att den fysiska närheten funkar, osv.

Jag har varit i din sits. Jag vet hur tomt det känns. Jag skiljde mig och det kändes som att jag kunde börja blomma igen. Jag var känslomässigt instängd.

Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.

Tecum

Sat 14 Sep 2024 21:10

#42

New Dawn skrev 2024-09-14 20:28:33 följande:

Oj! Ja, då måste jag missat alla dessa inlägg! Jag ser mest att du omfamnar alla sexlösa män och (mer eller mindre grundlöst) förutsätter att de gjort "allt", helt oavsett vad de skriver.

Här förutsätter du inte det, av någon outgrundlig anledning.

Jag tycker att hon beskrivit sin relation för lite, men utifrån det hon skrivit kunde hon varit jag.

En av de grundläggande orsakerna till att kärleken dog i min föregående relation var hans oförmåga att prata om känsligare saker. Om jag berättade om något som var jättejobbigt för mig, var han alltid snabb att svara "tänk inte på det" oavsett vad jag berättade. Till slut tystnade jag. Det fanns liksom ingen anledning att prata med honom.. Han väntade ändå bara på att jag skulle skulle bli tyst. Vi gled från varandra.

Men jag säger inte att allt var hans fel. Jag är mycket bättre på att kommunicera tydligt nu.

Om min nuvarande man skulle avfärda något jag tycker är viktigt med ord som "det spelar väl ingen roll" svarar "ja "men det spelar roll för mig". Samtidigt är jag mer medveten om motsatsen. Ibland är det jag som tycker att någon han tycker är viktigt är oväsentligt, men då förstår jag, och omfamnar, hans känsla, även om jag egentligen inte tycker saken är så viktigt. Jag förstår att det är viktigt för honom, och det accepterar jag.

Jag måste ju utgå från vad folk skriver, man kan inte förutsätta att de ljuger eller undanhåller.
Sexlösa män har ett mycket konkret problem och det blir lite av stanna eller gå då. Att skriva att relationen är bra men man trivs ändå inte är vagare.

Men nu har TS förtydligat vad som är fel i hennes relation, svårigheter i kommunikationen, så jag förstår henne bättre nu och relationen är inte så bra som hon antyder i startinlägget.

New Dawn

Sun 15 Sep 2024 09:56

#43

Tecum skrev 2024-09-14 21:10:41 följande:

Jag måste ju utgå från vad folk skriver, man kan inte förutsätta att de ljuger eller undanhåller.
Sexlösa män har ett mycket konkret problem och det blir lite av stanna eller gå då. Att skriva att relationen är bra men man trivs ändå inte är vagare.

Men nu har TS förtydligat vad som är fel i hennes relation, svårigheter i kommunikationen, så jag förstår henne bättre nu och relationen är inte så bra som hon antyder i startinlägget.

Fast du skulle aldrig någonsin skriva till någon som klagar på sexlös relation att skärpa sig, oavsett hur lite den personen beskrivit sin relation.
Många som saknar sex skriver också att relationen i övrigt är bra, så just det är ofta jämförbart.
Jag tror inte att sexlöshet är så konkret som du tycker. Tvärtom tror jag ofta det ligger mycket bakom, som dels är olika mellan relationer, och dels kan vara komplext.
Jag tror att det är kan vara lika jobbigt att sakna sex som att sakna det TS saknar.

Jag ställde TS några frågor som hon tyvärr inte svarade på, men det faktum att TS längtar bort så starkt, visar på att relationen är hotad och att problemen är betydligt större än att de skulle lösas av att hon skulle "skärpa sig". Det var ett bedrövligt råd från dig.

Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.

Man i norr

Sun 15 Sep 2024 11:27

#44

Hittar fortfarande inget svar från TS på inlägg 16 och 26.
Utan att veta om vad du och han anser om erat sexliv, blir all diskussion meningslös.

Tecum

Sun 15 Sep 2024 18:55

#45

New Dawn skrev 2024-09-15 09:56:37 följande:

Fast du skulle aldrig någonsin skriva till någon som klagar på sexlös relation att skärpa sig, oavsett hur lite den personen beskrivit sin relation.
Många som saknar sex skriver också att relationen i övrigt är bra, så just det är ofta jämförbart.
Jag tror inte att sexlöshet är så konkret som du tycker. Tvärtom tror jag ofta det ligger mycket bakom, som dels är olika mellan relationer, och dels kan vara komplext.
Jag tror att det är kan vara lika jobbigt att sakna sex som att sakna det TS saknar.

Jag ställde TS några frågor som hon tyvärr inte svarade på, men det faktum att TS längtar bort så starkt, visar på att relationen är hotad och att problemen är betydligt större än att de skulle lösas av att hon skulle "skärpa sig". Det var ett bedrövligt råd från dig.

Men du, det är ju TS själv som undrade om hon skulle skärpa sig! Jag svarade ja på den frågan då hon själv använde ordet. Annars hade jag aldrig skrivit det. Läs startinlägget igen så får du se. Men nu när hon utvecklat vad som var felet är jag också tveksam till om hon ska "skärpa sig" och stanna.

Jo sexlöshet är ett konkret problem. Svårigheter i kommunikationen också. Men orsaken och lösningen är inte självklara i något av fallen. Vi kan inte säga mer än vad vi själva skulle gjort i motsvarande situation. Och även sexlösa män ska ibland skärpa sig och välja väg. Stanna och lida eller separera och lida, åtminstone initialt.

Anonym (Agnes) Trådstartaren

Sun 15 Sep 2024 19:45

#46

Man i norr skrev 2024-09-15 11:27:50 följande:

Hittar fortfarande inget svar från TS på inlägg 16 och 26.
Utan att veta om vad du och han anser om erat sexliv, blir all diskussion meningslös.

Vi har båda två hög sexdrift och tycker sex är viktig del av en relation. Tyvärr har vi nog bemött varandra med intimitet istället för att hantera det verbalt. Valt att komma nära genom att ligga istället för att hålla varandra i handen och prata om djupare saker. Legat istället för att berätta hur man egentligen mår i tron om att det ska heala en..

och sexet har också stagnerat, för iom att vi inte riktigt kan prata om djupa saker så kommer vi heller varandra inte så nära att jag kan känna full tillit och trygghet (låter dumt för han är otroligt snäll och omtänksam, men det blir ändå en otrygghet när man inte kan känna sig helt connectad).

Anonym (Inte ensam)

Sun 15 Sep 2024 19:47

#47

Anonym (Agnes) skrev 2024-09-14 20:00:40 följande:

<3

Då är vi iaf 3 i den här chatten som kan relatera till varandra och står inför samma dilemma. Hade älskat en aw med er två!

New Dawn

Sun 15 Sep 2024 19:52

#48

Tecum skrev 2024-09-15 18:55:44 följande:

Men du, det är ju TS själv som undrade om hon skulle skärpa sig! Jag svarade ja på den frågan då hon själv använde ordet. Annars hade jag aldrig skrivit det. Läs startinlägget igen så får du se. Men nu när hon utvecklat vad som var felet är jag också tveksam till om hon ska "skärpa sig" och stanna.

Jo sexlöshet är ett konkret problem. Svårigheter i kommunikationen också. Men orsaken och lösningen är inte självklara i något av fallen. Vi kan inte säga mer än vad vi själva skulle gjort i motsvarande situation. Och även sexlösa män ska ibland skärpa sig och välja väg. Stanna och lida eller separera och lida, åtminstone initialt.

Bara för att hon skrev så behöver inte du tycka att hon skulle skärpa sig.

Vem vet. Kanske har inte TS och hennes man sex, eller så har de ett skralt sexliv. Det skulle kunna vara så att TS man, i så fall, ansåg att sexlivet var deras problem, medan TS själv tycker att de djupa samtalen frånvaro är problemet. Egentligen skulle själva anledning till detta kunna vara bristfällig kärlek, från en eller båda.

Att se något som ett konkret problem kan bli som att se relationen genom ett sugrör. Det vi läser här på FL kan också vara som att se relationen genom ett sugrör, men vissa saker lyser igenom, och vi kan tolka det vi läser.
Blilden hade ju underlättas om TS skrev lite mer och svarade på frågor.
Min åsikt är att jag inte tror att man känner sådan stark behov av att komma från relationen om den inte har stora brister. Det som ligger närmast till hand är nog att tro att hennes känslor är för svaga, och att det förstärker problemen med deras olikheter och kommunikationsproblem. Eller så har den dåliga kommunikationen delvis lett till svalnade känslor. Jag tvivlar dock på att hon skulle bli nöjd bara han pratade mer. Jag tror det här är större. Men vem vet. Kanske skrev hon bara när hon tillfälligt var på dåligt humör, och hon var trött på det snurrande vardagshjulet, och det faktiskt inte är så dåligt som det låter.

Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.

New Dawn

Sun 15 Sep 2024 19:56

#49

Anonym (Agnes) skrev 2024-09-15 19:45:52 följande:

Vi har båda två hög sexdrift och tycker sex är viktig del av en relation. Tyvärr har vi nog bemött varandra med intimitet istället för att hantera det verbalt. Valt att komma nära genom att ligga istället för att hålla varandra i handen och prata om djupare saker. Legat istället för att berätta hur man egentligen mår i tron om att det ska heala en..

och sexet har också stagnerat, för iom att vi inte riktigt kan prata om djupa saker så kommer vi heller varandra inte så nära att jag kan känna full tillit och trygghet (låter dumt för han är otroligt snäll och omtänksam, men det blir ändå en otrygghet när man inte kan känna sig helt connectad).

Nu hann jag skriva förra inlägget samtidigt som du skrev, men jag känner igen mig i det du beskriver.
De första som försvann med mitt ex, var som för dig, den emotionella närheten, sedan försvann icke sexuell närhet, men sex fortsatte vi att ha, som ni, för att båda hade hög sexdrift, men sexlivet blev mer och mer "mekaniskt"

Mod är det som behövs för att ställa sig upp och tala. Mod är också det som behövs för att sitta ned och lyssna.

Anonym (Agnes) Trådstartaren

Sun 15 Sep 2024 19:57

#50

Anonym (Tvillingmorsan) skrev 2024-08-30 08:54:10 följande:

När jag läser sådana här trådstarter - där det liv man lever och den relation man har beskrivs i superlativ, för att sedan övergå i att TS ändå saknar något viktigt och funderar på att lämna - tänker jag två saker.

Antingen är det bara omväxling eller spänning man söker. Då är det jäkligt dumt att kasta bort en fin partner och allt annat man har, bara för det. Gräset är sällan grönare någon annanstans i längden. Ska man lämna en relation ska det vara för att DEN är dålig, eller för att man har slutat älska sin partner och kanske börjat älska en annan.

De flesta märker skillnaden mellan en dålig relation och en relation där kärleken finns i grunden och där man i stora drag har det bra.

ELLER så är det som för dig TS. Att relationen och partnern inte är så fantastisk som det först låter. Fint hus, fina barn, bra ekonomi och snygg partner är trots allt inte viktigare än att få sina känslomässiga behov tillgodosedda.

Alla är inte bra på att prata om djupare saker. Man kan vara en bra partner ändå. Och som du själv skriver, man kan inte få allt.

MEN att din man ber dig skärpa sig när du är ledsen, och sedan i princip vänder ryggen till i stället för att ge dig stöd, är inte ok. Så gör INTE en bra partner. Det är HAN som borde skärpa sig. För det låter som ni skulle ha det väldigt bra om han bara var lite mer omtänksam och tillmötesgående? I alla fall tillräckligt bra.

Sen beror det förstås på hur ofta detta händer sant vad det handlar om. Är du en känslig person som ofta blir upprörd eller ledsen över småsaker? I så fall kanske det känns jobbigt eller tungt för din partner. Eller är du en person som snarare biter ihop, men ibland behöver stöd eller djupare samtal precis som de flesta av oss? Då måste han få veta det samt förstå allvaret om han inte kan möta dig där. Man kan inte ignorera sin partners känslor bara för att man tycker att det är jobbigt eller ovant. Man kan inte leva i en lång relation och bara prata om ytliga eller vardagliga saker.

Vänner är viktiga, men du ska inte behöva använda vänner som terapeuter för att din partner inte tar dig på allvar när du är ledsen, eller inte förmår vara ett stöd till dig när du behöver. Inom rimliga gränser förstås.

Skulle nog säga att jag är mer hämmad av att prata känslor än inkontinent. Har svårt för personer som klagar och försöker alltid se det positiva i saker. Men i vårt fall så behöver jag få ventilera de fånget jag faktiskt är ledsen och inte få det bemött med tystnad och irritation. Men det Är åt andra hållet med. På en begravning av en närstående till honom så fick han otroligt svårt att inte hålla tårar tillbaka.. jag fattade då hans hand och strök honom på armen. Då ger han mig en arg blick och verkar tycka jag är pinsam som göra detta då någon kan se..

så inte ens när han mår som sämst vill han prata om det eller få tröst..

samtidigt så är han väldigt fysisk, berättar alltid hur fin och underbar jag är. Att han älskar mig. Men när det kommer till kommunikation så är det stopp.

Han vet inte ens vad hans vänners barn heter.. -män pratar inte om sånt- säger han.. och inte heller vet han varför hans bästa vän är sjukskriven just nu, även om de sågs nyligen. För han frågar inte..

Han är en fantastiskt fin person, men detta skapar så stora problem. Känner mig så ensam ibland, ensam i vår tvåsamhet. Ett tomrum som mina vänner inte kan fylla.

Nu klev det typ en dagbok, ursäkta

Lämna en jättefin man eller försöka skärpa sig?

INNEHÅLL