Äktenskapsförord, han äger huset, allt som amoteras blir väl hans?

"Om han dör kommer hans barn få ärva huset, då det är enskild egendom. Men kan hon få bo kvar med besittningsrätt, typ att hon har mest användning av huset om hon kan lösa ut barnen? Eller kan barnen neka att sälja huset till henne?"

Besittningsrätt gäller inte här, då din vän inte hyr huset av sin make.

Det du tänker på är nog "sitta kvar i orubbat bo", d.v.s när den ena maken/makan dör, så får den andre makan/maken vara kvar i huset tills denne dör, sedan kan barnen ta över.

Men nu har ju det skrivits äktenskapsförord om att huset skall vara enskild egendom, då ingår inte huset i det som kallas för giftorätts gods, och om mannen dör så kan inte frun sitta kvar i orubbat bo.. Hon kan ju fråga hans barn om hon kan köpa villan av dem, men barnen har rätt att säga nej och då måste änkan flytta.

Så om det skall ske renoveringar så skall ju maken stå för det själv också då han harr ju ägaren av huset, och har då skrivit den som enskild egendom. Frun kan ju hjälpa till med 50% av amorteringen så länge de är gifta, men inte för renoveringen då hon kommer ju att förlora på det i så fall om han dör eller om de går i skilsmässa.

Enligt min mening ska du inte gå in med några pengar alls i huset du aldrig kommer att äga någon del av.
Löpande driftskostnader är det du ska vara med och dela på.

I övrigt har det mesta och viktigaste redan skrivits i tråden.

Även pengar som investeras i renoveringar, och trädgård blir ju till husets värde.... Och värdeökning av ev. inflation lika så.

Får paret dessutom något gemensamt barn under äktenskapet, så kommer detta barn inte få något arv samtidigt som sina bonus-syskon.

OM inte även kvinnan har ordentligt med pengar, skulle jag säga att hon hamnar i en onödigt utsatt situation. Och faktiskt inte rekommendera upplägget. För att troligen så kommer delar av hennes inkomst vandra över till hans egendom.....

Bara för att man är gift är inte ekonomin automatiskt gemensam. Hans pengar är inte hennes eller tvärtom. Bara för att han amorterar på ett hus som båda bor i betyder inte det att det ska sparas till hennes barn med lika stort belopp med några sorts ?gemensamma? pengar. 

Hon får stå för en rimlig boendekostnad som de kommer överens om.. Ska hon betala hälften av driften kommer hon riktigt billigt undan för att bo i hus och kan spara till sig. 

Hade de levt som sambo istället för att gifta sig hade den här varit rakare juridiskt. Hennes sparpengar hade också då varit hennes vid en bodelning. Vad som är rättvist och inte får de tänka ut och bestämma själva men det blir lätt så här med särkullsbarn på bägge håll. Jag hade aldrig gift mig under de här premisserna, vare sig om jag var han eller hon.

Vad pratar du om? Denna kvinna kommer gifta sig med en man och flytta in i ett boende hon inte äger som kommer att kosta pengar för henne OM inte hon själv också är väldigt vaksam. 

Det finns ju en anledning till att äktenskapet utan äktenskapsförord ger båda parterna vissa förutsättningar och när man bort förhandlar detta bör man förstå vad detta innebär. 

MIN uppfattning är att just det gemensamma boendet inte bör vara ena partens, utifrån att det är en så stor del av hushållets ekonomi. Och att par vanligtvis investerar i detta tillsammans. 

Det är inte gratis att bo oavsett boendeform. Ett gemensamt boende är naturligtvis det bästa. TS vän har inget sparande. Hur tycker du att det ska gå till?

Om hon vill spara till sina barn så får hon ta av sin egen inkomst, det har han ingen skyldighet att delta i. Man kan inte se amorteringar som sparpengar till barnen för även om man slår ihop allt i en påse och det tekniskt sett blir så att de får mer pengar över vid dödsfall så är en amortering bara en amortering fortfarande. Som någon skrev ovan ska kvinnan inte betala av på lånen, däremot dela på löpande kostnader i hemmet. Inga amorteringar, inga reparationer. Det är hans hus så då får han stå för allt sånt själv.

Allt kring huset efter döden är redan sagt i första inlägget. Hon har ingen rätt där, hon kan så klart köpa huset OM barnen går med på det eller om de lägger ut det till försäljning på öppna marknaden kan hon vara med på budgivningen, men om mannen dör så lär hon få packa sina saker och pallra sig iväg.

Du skrev att alla arv ska vara enskild egendom, rätt vanligt, men hur är det med de pengar som finns på konton? Kommer hon åtminstone att ärva hälften där eller har de skrivit bort allt där också?

Seriöst, jag fattar inte hur hon har gått med på detta!! Hon har SÄMRE rättigheter än en sambo, för hon verkar inte ha någon ekonomisk trygghet om han dör och hon får inte ens bo kvar i huset, men utöver det så har hon skyldighet att försörja honom, betala hans skulder mm om han skulle få kraftigt försämrad ekonomi, dvs ÄVEN betala av på huset och allt annat som står i hans namn. Vansinne!

Huset är ju hans och ärvs av hans barn. Har hon kapital nog att köpa det vid hans eventuella bortgång så kan hon ju göra det, om barnen går med på det.

Sen hur mycket hon ska betala är ju upp till paret att bestämma om. Någon sorts belopp per månad som de är överens om, för löpande drift och andra löpande kostnader, med någon justering för slitage, vad bostäder kostar i området. Kan vara rimligt att hon betalar mer än enbart halva driften.

Å andra sidan ska hon inte betala renovering och investeringar i huset, det tycker i alla fall jag är ägarens ansvar. Utan ett belopp varje månad för att bo där.

Med det upplägget bör hon se om sin ekonomi och se till att ha långsiktiga investeringar i annat då än boende, samt ett relevant sparande.

Rent teoretiskt så låter det som att mannen kan amortera av på huset och på så sätt ha Ett sparande i det som kvinnan inte har rätt till.
Men om kvinnan sparar undan till sina egna barn på ett vanligt konto så har mannen rätt till hälften av det vid en eventuell skilsmäss? 

Kvinnan ska inte betala någon amortering då det inte är hennes hus.
Hon ska inte heller betala renoveringar eller något som hör till huset utan bara löpande kostnader som någon tidigare i tråden sagt. 

I och med att hon inte betalar amorteringarna bör hon kunna spara halva amorteringen (eller större summa) till sina egna barn. 

Fast det gör man väl precis som man vill med. Nu har dom valt detta upplägg, vi vet inte bakgrunden och TS väninna får ordna med sin egna ekonomi och sitt egna sparande till sig och sina barn. Att bo kostar alltid pengar. Det kan ju vara så att upplägget medger ett större sparande för väninnan än om hon tex bott själv i en hyresrätt.