• ivf90

    Vi som till slut blev gravida med IVF

    Jag tänkte att det kan vara på plats med en tråd för oss som har blivit gravida med IVF så att inte IVF-trådarna svämmas över av gravidinnehåll. Här kan vi följas åt och diskutera allt graviditetsrelaterat såsom oro, ultraljudsundersökningar, tankar, händelser osv. 

    En presentation av alla som vill skriva i tråden skulle passa fint tycker jag. Skriv hur mycket eller lite ni vill.

    Ålder: 33 
    Vecka nu: 12+6 
    Kommande ultraljudsundersökningar: RUL 29/1 
    Tid med ofrivillig barnlösthet: 2 år 


    Bakgrunden till min ofrivilliga barnlöshet:


    Jag har länge inte vetat om jag vill ha barn öht och bestämde mig för att göra abort när jag var 28 samt 29 och blev oplanerat gravid med min kille (som jag fortfarande är ihop med). Men båda gångerna hann det sluta i tidigt missfall. Där och då väcktes en lite oro för att det fanns en risk för att jag skulle vara en sån som visserligen blev gravid lätt men då sen fick missfall.


     


    När jag fyllde 31 fylldes jag av en stark önskan om att få barn. Min kille var med på tåget och vi började försöka. Jag blev gravid direkt i september 2021. Men testen var supersvaga och jag började blöda ut mitt tredje tidiga missfall efter några dagars lycka. 


     


    Vi var inte överdrivet nedslagna eftersom det ändå hade hänt något på försöket. Men följande försök var inte lika lyckosamma. Vi var nitiska med ägglossningstester, men varje månad blev ändå en besvikelse. Till slut var vi uppe i ett år av negativa resultat och vi sökte då hjälp direkt. 


     


    I november 2022 påbörjade vi vår fertilitetsutredning. I mars 2023 var den äntligen klar och vi fick diagnosen oförklarad infertilitet. Efter ytterligare någon månad fick vi vår regionsfinansierade IVF-remiss godkänd och vi fick komma till Livio och påbörja sprutor i maj 2023. Vid äggplocket fick vi ut 12 ägg och alla 12 befruktades! En 3-dagars sattes in och hela 5 stycken ytterligare utvecklades till fina blastocyster till frysen. Flera dagar innan min testdag började jag blöda kraftigt och det blev ännu en besvikelse. Det kändes otroligt tufft att behöva ta en lång paus över sommaren. 


     


    När augusti kom missmatchade min ägglossning öppningen för kliniken med några dagar och det blev ytterligare en missad cykel. Cykeln därefter fick jag besked på ultraljudet inför insättningen att jag måste ha ägglossat en dag efter mensen och att vi hade missat chansen och behövde vänta en cykel till. 


     


    Hur jag blev gravid: 


    I början på oktober 2023 blev det äntligen dags för min första FET (och andra överföring). Redan två dagar efter överföringen fick jag innan mens-känningar och en rosa flytning, och jag var övertygad om att det var något fel med min cykel igen. Men det skulle visa sig vara en nidblödning! Mensen kom aldrig och när jag testade mig på RD11 fick jag ett knappt synbart streck. 


     


    Hur jag har mått så här långt:
    De första veckorna trodde jag att jag höll på att bli galen på riktigt. Mina svaga positiva test gjorde mig övertygad om att det skulle bli ett fjärde tidigt missfall. Jag hade noll symtom och varje dag var som att leva i ett ångestmoln. 


     


    Vi bokade in ett tidigt ultraljud i vecka 6+6 och då kunde ett hjärtljud konstateras. Men embryot mätte bara 6+2, vilket gjorde mig övertygad om att den skulle dö inom kort. På IVF-klinikens ultraljud i vecka 7+6 var embryot återigen 3-4 dagar för litet, men det hade vuxit 1 mm/dag och hjärtat slog fortfarande. Jag hade inga ömma bröst, inget illamående, men ett oändligt sömnbehov. 


     


    I vecka 9-10 kände jag mig plötsligt piggare och hade därmed inga symtom alls. Vi bokade in ytterligare ett privat ultraljud eftersom jag var övertygad om missfall. Men i 9+5 fick vi se ett litet foster som hade vuxit som det skulle med en stabil hjärtrytm. Efter det vågade jag ändå börja slappna av lite. Och helt plötsligt kom illamåendet och jag började spy varannan dag ungefär. Men de fysiska gravidsymtomen lättade min ångest, så det gjorde mig ärligt inte så mycket. 


     


    Inför KUB blev jag dock otroligt nervös igen. Jag var så rädd att det skulle ha dött, men allt såg ut precis som det skulle i vecka 12+4. Även om allt forftarande känns extremt overkligt så har jag ändå vågat börja tro på att det här faktiskt ska ske nu! 


     


    Ser fram emot att läsa era andra presentationer!

  • Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF
  • Melsson

    Sorry var såklart till dig Noelani haha. 


    kollade nu var hb på 111 och ferritin på 35. Dock inte fått tagit något mer prov sen v 10? Fick bara info om att börja käka järntabletter sen ingen uppföljning. Nästa besök är i v 26, sjukt lång tid man går emellan? Inget från v 10-26 liksom. Eller kanske bara är så i Örebro? 

  • Melsson

    @orkide men gud vad skönt att bara gått upp 11 kg, känns som du klarar dig lindrigt då! 

  • Zaro

    De verkar ha dragit ned på basprogrammet, sen blir det färre besök för dem som inte är förstagångsmammor, men det förekommer nog variationer mellan regioner. Vikten är nog väldigt olika men man får tänka att det är mer än fett, tex fostervatten, bebis, kaka och sådant som rinner av direkt. Ammar man går det nog fortare också. Men visst, har själv funderat på hur man med stor mage ska klara av att raka sig och klippa tånaglar på slutet Kyss

    Vad hade du för värde menar du Noelani? Och hur går det med sjukskrivningen sen vi hördes sist?

    Intressant att det kan vara genetiskt Melsson! Jag äter tre duroferon per dag nu men min barnmorska sa att sideral är snällare så kanske ska köpa det för att slippa syra och värk i magen då!

  • Orkidé8181
    Melsson skrev 2024-01-27 21:46:58 följande:

    @orkide men gud vad skönt att bara gått upp 11 kg, känns som du klarar dig lindrigt då! 


    tidigare 2 grav har jag gått upp 9 resp 11 kg? därem vägde jag lika mkt på inskrivningen som jag totalt vägde när min andra föddes 😂
    så var lite orolig och känner mig en aningen tung just nu? men sen är det 15 år sedan också? 

    men båda gångerna gick jag ner rätt fort efter förlossningen, tror amning hjälpte till en del? men även att man knappt hann stå å fixa mat åt sig själv då jag var ensam på dagarna? 

    så tror inte man ska oroa sig så mycket över vikten? viktiga är att bebis och man själv mår bra, vikten blir sekundär 😊
    man kan inte göra så mycket åt den som nyförlöst ändå 😊😊
  • Zaro
    Orkidé8181 skrev 2024-01-28 07:07:42 följande:
    tidigare 2 grav har jag gått upp 9 resp 11 kg? därem vägde jag lika mkt på inskrivningen som jag totalt vägde när min andra föddes 😂
    så var lite orolig och känner mig en aningen tung just nu? men sen är det 15 år sedan också? 

    men båda gångerna gick jag ner rätt fort efter förlossningen, tror amning hjälpte till en del? men även att man knappt hann stå å fixa mat åt sig själv då jag var ensam på dagarna? 

    så tror inte man ska oroa sig så mycket över vikten? viktiga är att bebis och man själv mår bra, vikten blir sekundär 😊
    man kan inte göra så mycket åt den som nyförlöst ändå 😊😊
    Kan tänka mig att det är tungt och bökigt! Om det är till någon tröst, min kompis gick upp 25 kg förra året, och min mamma 30 kg varje graviditet Skrattande Båda är smala i grunden.
  • Orkidé8181
    Zaro skrev 2024-01-27 21:57:52 följande:

    De verkar ha dragit ned på basprogrammet, sen blir det färre besök för dem som inte är förstagångsmammor, men det förekommer nog variationer mellan regioner. Vikten är nog väldigt olika men man får tänka att det är mer än fett, tex fostervatten, bebis, kaka och sådant som rinner av direkt. Ammar man går det nog fortare också. Men visst, har själv funderat på hur man med stor mage ska klara av att raka sig och klippa tånaglar på slutet Kyss

    Vad hade du för värde menar du Noelani? Och hur går det med sjukskrivningen sen vi hördes sist?

    Intressant att det kan vara genetiskt Melsson! Jag äter tre duroferon per dag nu men min barnmorska sa att sideral är snällare så kanske ska köpa det för att slippa syra och värk i magen då!


    Jag håller med gällande basprogrammet, tyckte jag var mycket oftare på kontroller med mina 2 andra för 15 resp 18 år sedan!

    och de räknar ju mig som förstföderska pga att det just var så längesedan, men vad gäller valprogrammet har jag fått samma som för de som inte är förstföderskor, helsnurrigt!

    så även om jag är i v 37 nu/ 38 på tisdag så är det ändå 3 veckor mellan mina besök 😱
    ska inte på nästa kontroll förren 7/2.
  • Orkidé8181
    Zaro skrev 2024-01-28 12:16:29 följande:
    Kan tänka mig att det är tungt och bökigt! Om det är till någon tröst, min kompis gick upp 25 kg förra året, och min mamma 30 kg varje graviditet Skrattande Båda är smala i grunden.
    Hahaha tack ❤️

    jag har lärt mig att inte jämföra, i graviditet och förlossning finns inga regler eller jämförelser 😂

    jag hade nog känt likadant oavsett 😊

    det är ju ändå det som är skönt med att vara gravid, allt är tillåtet? 

    och jag har noll krav på mig själv efter förlossningen eftersom jag vet hur satans öm man är i bäckenet, man är ju glad om man klarar av att gå på toa de närmsta veckorna?
  • Zaro
    Orkidé8181 skrev 2024-01-28 12:38:22 följande:
    Jag håller med gällande basprogrammet, tyckte jag var mycket oftare på kontroller med mina 2 andra för 15 resp 18 år sedan!

    och de räknar ju mig som förstföderska pga att det just var så längesedan, men vad gäller valprogrammet har jag fått samma som för de som inte är förstföderskor, helsnurrigt!

    så även om jag är i v 37 nu/ 38 på tisdag så är det ändå 3 veckor mellan mina besök 😱
    ska inte på nästa kontroll förren 7/2.
    Vad tråkigt att det blivit så! Sen så har jag förstått att många utan risker ber om tätare tider ändå, jag själv har inte insett eller velat tjata mig till det och inte ens fattat att man kan ringa mellan besöken, haha.

    Visste inte att man räknades som förstagångsmamma när det gått så många år emellan barnen! Undrar varför för i praktiken stämmer det ju inte?

    Men vad konstigt att inte gå oftare när man är så pass sent i graviditeten, i vecka 37 anses ju ändå barn vara färdigbakade! 
  • Zaro
    Orkidé8181 skrev 2024-01-28 12:41:10 följande:
    Hahaha tack ❤️

    jag har lärt mig att inte jämföra, i graviditet och förlossning finns inga regler eller jämförelser 😂

    jag hade nog känt likadant oavsett 😊

    det är ju ändå det som är skönt med att vara gravid, allt är tillåtet? 

    och jag har noll krav på mig själv efter förlossningen eftersom jag vet hur satans öm man är i bäckenet, man är ju glad om man klarar av att gå på toa de närmsta veckorna?
    Det är rätt inställning! Vad är ett valprogram förresten?
  • Melsson
    Orkidé8181 skrev 2024-01-28 07:07:42 följande:
    tidigare 2 grav har jag gått upp 9 resp 11 kg? därem vägde jag lika mkt på inskrivningen som jag totalt vägde när min andra föddes 😂
    så var lite orolig och känner mig en aningen tung just nu? men sen är det 15 år sedan också? 

    men båda gångerna gick jag ner rätt fort efter förlossningen, tror amning hjälpte till en del? men även att man knappt hann stå å fixa mat åt sig själv då jag var ensam på dagarna? 

    så tror inte man ska oroa sig så mycket över vikten? viktiga är att bebis och man själv mår bra, vikten blir sekundär 😊
    man kan inte göra så mycket åt den som nyförlöst ändå 😊😊
    Ja det blir ju skaplig extra påfrestning på leder och knän osv om man går upp typ 30 kg, så är ju lite det man vill undvika med! 

    Hur var det med tidigare barn, gick du över tiden då eller födde du innan BF?
Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF