• ivf90

    Vi som till slut blev gravida med IVF

    Jag tänkte att det kan vara på plats med en tråd för oss som har blivit gravida med IVF så att inte IVF-trådarna svämmas över av gravidinnehåll. Här kan vi följas åt och diskutera allt graviditetsrelaterat såsom oro, ultraljudsundersökningar, tankar, händelser osv. 

    En presentation av alla som vill skriva i tråden skulle passa fint tycker jag. Skriv hur mycket eller lite ni vill.

    Ålder: 33 
    Vecka nu: 12+6 
    Kommande ultraljudsundersökningar: RUL 29/1 
    Tid med ofrivillig barnlösthet: 2 år 


    Bakgrunden till min ofrivilliga barnlöshet:


    Jag har länge inte vetat om jag vill ha barn öht och bestämde mig för att göra abort när jag var 28 samt 29 och blev oplanerat gravid med min kille (som jag fortfarande är ihop med). Men båda gångerna hann det sluta i tidigt missfall. Där och då väcktes en lite oro för att det fanns en risk för att jag skulle vara en sån som visserligen blev gravid lätt men då sen fick missfall.


     


    När jag fyllde 31 fylldes jag av en stark önskan om att få barn. Min kille var med på tåget och vi började försöka. Jag blev gravid direkt i september 2021. Men testen var supersvaga och jag började blöda ut mitt tredje tidiga missfall efter några dagars lycka. 


     


    Vi var inte överdrivet nedslagna eftersom det ändå hade hänt något på försöket. Men följande försök var inte lika lyckosamma. Vi var nitiska med ägglossningstester, men varje månad blev ändå en besvikelse. Till slut var vi uppe i ett år av negativa resultat och vi sökte då hjälp direkt. 


     


    I november 2022 påbörjade vi vår fertilitetsutredning. I mars 2023 var den äntligen klar och vi fick diagnosen oförklarad infertilitet. Efter ytterligare någon månad fick vi vår regionsfinansierade IVF-remiss godkänd och vi fick komma till Livio och påbörja sprutor i maj 2023. Vid äggplocket fick vi ut 12 ägg och alla 12 befruktades! En 3-dagars sattes in och hela 5 stycken ytterligare utvecklades till fina blastocyster till frysen. Flera dagar innan min testdag började jag blöda kraftigt och det blev ännu en besvikelse. Det kändes otroligt tufft att behöva ta en lång paus över sommaren. 


     


    När augusti kom missmatchade min ägglossning öppningen för kliniken med några dagar och det blev ytterligare en missad cykel. Cykeln därefter fick jag besked på ultraljudet inför insättningen att jag måste ha ägglossat en dag efter mensen och att vi hade missat chansen och behövde vänta en cykel till. 


     


    Hur jag blev gravid: 


    I början på oktober 2023 blev det äntligen dags för min första FET (och andra överföring). Redan två dagar efter överföringen fick jag innan mens-känningar och en rosa flytning, och jag var övertygad om att det var något fel med min cykel igen. Men det skulle visa sig vara en nidblödning! Mensen kom aldrig och när jag testade mig på RD11 fick jag ett knappt synbart streck. 


     


    Hur jag har mått så här långt:
    De första veckorna trodde jag att jag höll på att bli galen på riktigt. Mina svaga positiva test gjorde mig övertygad om att det skulle bli ett fjärde tidigt missfall. Jag hade noll symtom och varje dag var som att leva i ett ångestmoln. 


     


    Vi bokade in ett tidigt ultraljud i vecka 6+6 och då kunde ett hjärtljud konstateras. Men embryot mätte bara 6+2, vilket gjorde mig övertygad om att den skulle dö inom kort. På IVF-klinikens ultraljud i vecka 7+6 var embryot återigen 3-4 dagar för litet, men det hade vuxit 1 mm/dag och hjärtat slog fortfarande. Jag hade inga ömma bröst, inget illamående, men ett oändligt sömnbehov. 


     


    I vecka 9-10 kände jag mig plötsligt piggare och hade därmed inga symtom alls. Vi bokade in ytterligare ett privat ultraljud eftersom jag var övertygad om missfall. Men i 9+5 fick vi se ett litet foster som hade vuxit som det skulle med en stabil hjärtrytm. Efter det vågade jag ändå börja slappna av lite. Och helt plötsligt kom illamåendet och jag började spy varannan dag ungefär. Men de fysiska gravidsymtomen lättade min ångest, så det gjorde mig ärligt inte så mycket. 


     


    Inför KUB blev jag dock otroligt nervös igen. Jag var så rädd att det skulle ha dött, men allt såg ut precis som det skulle i vecka 12+4. Även om allt forftarande känns extremt overkligt så har jag ändå vågat börja tro på att det här faktiskt ska ske nu! 


     


    Ser fram emot att läsa era andra presentationer!

  • Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF
  • Orkidé8181
    Zaro skrev 2024-01-22 10:00:33 följande:
    Vad lustigt att det låter så likt!

    Dum fråga som kvinna men både livmodern och barnet klättrar alltså högre upp med tiden? Moderkakan då? Och när händer det? Känns som att vår son ligger närmare slidan och naveln är i närheten av brösten, haha...

    Jag vet inte vad jag kan ha tänkt om graviditeter förut, och jag förstår ju att alla är olika, men jag trodde att man skulle gå upp typ 30 kilo! Det gjorde min mamma i alla fall och eftersom jag också är tunn trodde jag det ökade sannolikheten... men jag antar att jag är så tidig ännu att det är upp till bevis. Äter som en häst för att jag tänker att han ska ha möjlighet att bli stor men gick ned en del i och med fostervattnet som försvann.

    Är det ditt tredje barn och känner du dig lugnare denna gång? Alla graviditeter är väl olika men kan tänka mig att man känner igen vissa saker och så.

    Jobbar du också hemma förresten? En väldigt bra möjlighet, även om jag saknar kollegor.
    Jag tror, nu vet ju inte jag heller 😅
    men eftersom bebis växer och bebis ligger i livmodern så antar jag liksom att hela det paketet följer varandra, däremot kanske inte moderkakan bara ? byter plats ? från framväxt till bakvägg typ.

    bad gäller viktuppgång tror jag det är högst olika, både beroende på hur mkt vätska man samlar på sig, onyttigt och annat man äter, såklart går det ju åt massa energi att tillgodose bebis med vad den behöver, men jag antar att kroppen suger åt sig det onyttiga precis som om man inte vore gravid? varf skulle kroppen helt plötsligt kunna förbränna tex godsaker i stör utsträckning än tidigare? Till viss del kanske.. 

    ja precis detta blir min 3: e, men var ju 15 år sedan jag var gravid 😅
    känner mig ändå lugn, men det var jag inför mina tidigare förlossningar också? 
    man kan liksom inte göra så mycket när det väl sätter igång, och man blir så uppassad så det enda man behöver fokusera på är att andas och andas igenom varje värk?

    jag har iallafall inte behövt tänka på något annat 😊
    eller känt att jag behöver det?
  • Orkidé8181
    Zaro skrev 2024-01-22 10:00:33 följande:
    Vad lustigt att det låter så likt!

    Dum fråga som kvinna men både livmodern och barnet klättrar alltså högre upp med tiden? Moderkakan då? Och när händer det? Känns som att vår son ligger närmare slidan och naveln är i närheten av brösten, haha...

    Jag vet inte vad jag kan ha tänkt om graviditeter förut, och jag förstår ju att alla är olika, men jag trodde att man skulle gå upp typ 30 kilo! Det gjorde min mamma i alla fall och eftersom jag också är tunn trodde jag det ökade sannolikheten... men jag antar att jag är så tidig ännu att det är upp till bevis. Äter som en häst för att jag tänker att han ska ha möjlighet att bli stor men gick ned en del i och med fostervattnet som försvann.

    Är det ditt tredje barn och känner du dig lugnare denna gång? Alla graviditeter är väl olika men kan tänka mig att man känner igen vissa saker och så.

    Jobbar du också hemma förresten? En väldigt bra möjlighet, även om jag saknar kollegor.
    Och ja jag jobbar hemifrån, men idag var det lite tungt? hade såna sammandragningar eller t.o.m. förvärkar i natt 😕
    inte haft tidigare? å till å från hela dagen? men nu lugnare 😊
  • Zaro
    Orkidé8181 skrev 2024-01-22 20:10:15 följande:
    Och ja jag jobbar hemifrån, men idag var det lite tungt? hade såna sammandragningar eller t.o.m. förvärkar i natt 😕
    inte haft tidigare? å till å från hela dagen? men nu lugnare 😊
    Tack för utvecklingen, tycker det du säger låter vettigt! Tänkte däremot på om du kände dig lugn i själva graviditeten, men ja, 15 år sen var ett tag sen, vad spännande att kunna jämföra! Jag har varit lugn i graviditeten men är ju lite mindre lugn nu i och med de rätt svåra komplikationerna vi fått, samtidigt kan man ju inte göra så mycket, så det är bara att flyta med.
    Vad jobbigt att besväras av sammandragningar, men det är nära då! Hur känns en sammandragning? Har nån gång haft ont långt ned i magen, typ i livmodern då antar jag, men magen har inte blivit hård som det står att den kan bli vid en sammandragning.
  • Orkidé8181
    Zaro skrev 2024-01-22 20:20:50 följande:
    Tack för utvecklingen, tycker det du säger låter vettigt! Tänkte däremot på om du kände dig lugn i själva graviditeten, men ja, 15 år sen var ett tag sen, vad spännande att kunna jämföra! Jag har varit lugn i graviditeten men är ju lite mindre lugn nu i och med de rätt svåra komplikationerna vi fått, samtidigt kan man ju inte göra så mycket, så det är bara att flyta med.
    Vad jobbigt att besväras av sammandragningar, men det är nära då! Hur känns en sammandragning? Har nån gång haft ont långt ned i magen, typ i livmodern då antar jag, men magen har inte blivit hård som det står att den kan bli vid en sammandragning.

    Jo jag har nog känt mig lugn genom hela graviditeten, det som jag tyckt/ tycker är
    jobbigast är ju såklart det där illamåendet? men för bebis skull och allt annat har jag känt mig lugn 😊

    att du jönt en oro har jag full förståelse för!
    jagvhar ju 2 komplikationsfria graviditeter och förlossningar bakom mig, men hade jag varit med om samma som du/ ni hade jag absolut inte varit speciellt lugn någon gång, vilken pågrestning! 


    sammandragningarna tror/ tycker jag går över fortare och liksom blir mer att de spänner, det här som började igår/ inatt är mer att det är ihållande, magen är stenhård en längre period och iallafall jag blir tröttare i kroppen?
    sedan är det ett himla ilande neråt i bäckenet, men han ligger ju långt ner och är fixerad så det är ju inte så konstigt 😊

  • Melsson

    Nu har jag varit lite mayhem från familjeliv några dagar! Men visst var det ett RUL denna v, var du IVF90? Hur har det gått om du har gjort det? Och sen Vickan nästa v? 

    Tiden går ju såå fort just nu känns det som, flera här inne som det börjar bli riktigt skarpt för, snart är ju du Orkide i mål med din graviditet, ska bli så spännande att få höra allt om din förlossning sen :D 

    Här hos mig har magen äntligen börjat växa, har ju längtat efter det, men nu när den börjat komma känns det jobbigt istället och vill vara "platt" igen, men man vänjer sig nog? Än så länge liten och går att dölja, får se när man börjar vilja framhäva den, om man någon gång kommer vilja göra det.. 

    I söndags kände min sambo den lillas rörelser också, plus att det syntes utanpå magen, så häftigt. Kände ju inget fram till för ca 2 v sen men nu känner man den lilla varje dag, inga stora sparkar men väldigt mycket "pickande". 

    Idag är jag i v 21+6 :) 

  • Vickan31

    Melsson: Ååh så himla häftigt att både du och sambon kan känna rörelserna nu! 😍 Underbart! Redan vecka 22 imorgon då, eller att du går in i vecka 23 kanske man säger, stort ju! Hjärta

    Här blev det en stor besvikelse idag för vi hade fått en lapp från mvc där det stod att vi skulle göra RUL idag kl. 8 hos specialistmödravården, men när vi kommer dit säger de att näää mvc har bokat in er nästa tisdag kl. 17! Jag blev så otroligt besviken, jag som hade laddat för det här och både är nervös men såklart även har längtat efter den här dagen, och så säger de att det har blivit en miss så vi måste vänta en hel vecka till! Jag förklarade att jag pga min oro med smärtan/värken som startade förra veckan gärna skulle ta en tidigare tid om möjligt, så de bokade om till nu på torsdag eftermiddag den 25/1. Tur det, för mina nerver hade nog inte klarat av en hel vecka till med denna väntan och oro 😅 Så nytt försök för RUL i övermorgon, och ni får gärna hålla tummarna för att allt ska se bra ut då 😊

    Zaro: Visst har du också ultraljud den 25:e? Hjärta

  • Vickan31

    Och stort tack alla ni som peppat och delat info och erfarenheter om foglossning! Hjärta Jag har en superhektisk dag, eller superhektisk vecka rättare sagt, haha, så jag hinner tyvärr inte svara var och en av er som jag gärna hade velat. Men jag har läst allt ni skrivit och det betyder jättemycket att ni tagit er tid att försöka lugna den här nojiga norrlänningen! Jag ska få träffa en fysioterapeut imorgon för att kolla om det kan vara foglossning, men med tanke på att jag sedan förra veckans läskiga "smärtattack" den där morgonen nu har återkommande värk i nedre delen av ryggen och även mot höfter osv så är barnmorskan nu övertygad om att det måste vara foglossning. Vi tog ett urinprov som visade att det inte var urinvägsinfektion heller, så ja foglossningen verkar vara ett faktum 😅

    Hoppas att ni alla mår bra, ser fram emot fler uppdateringar från er Hjärta

    /Vickan, vecka 18+5

  • Zaro

    Förstår att du blev besviken Vickan, sådana besök betyder ju oerhört mycket för en och särskilt om man är orolig! Men skönt att du fick ett tidigare besök. Vilken vecka är du i? För det är rul när de kollar kakan, kroppen och kön? Så himla spännande!
    Vi har också ultraljud den 25:e för att kontrollera fostervattnet. Hoppas på en prognos och planering?

  • Vickan31
    Zaro skrev 2024-01-23 13:49:05 följande:

    Förstår att du blev besviken Vickan, sådana besök betyder ju oerhört mycket för en och särskilt om man är orolig! Men skönt att du fick ett tidigare besök. Vilken vecka är du i? För det är rul när de kollar kakan, kroppen och kön? Så himla spännande!
    Vi har också ultraljud den 25:e för att kontrollera fostervattnet. Hoppas på en prognos och planering?


    Tack för att du förstår Hjärta Jag är i vecka 18+5 idag så 19+0 på torsdag när det är dags för RUL. Jamen precis, det är det som de ska kolla vad jag förstått Glad Vad bra att ni ska få kolla igen på torsdag, och då vet du att jag - och jag vågar nog tala för oss alla här i gruppen - håller tummarna stenhårt för att allt ska se bra ut och fortsatt på väg åt rätt håll för er lilla kämpe! Hjärta
  • Zaro
    Vickan31 skrev 2024-01-23 13:51:59 följande:
    Tack för att du förstår Hjärta Jag är i vecka 18+5 idag så 19+0 på torsdag när det är dags för RUL. Jamen precis, det är det som de ska kolla vad jag förstått Glad Vad bra att ni ska få kolla igen på torsdag, och då vet du att jag - och jag vågar nog tala för oss alla här i gruppen - håller tummarna stenhårt för att allt ska se bra ut och fortsatt på väg åt rätt håll för er lilla kämpe! Hjärta
    Vad kul att vecka 19 infaller just på den dagen. Ser fram emot din uppdatering efter besöket! Hjärta Och tack snälla för dina ord. Jag uppdaterar också då i dagarna... {#emotions_dlg.flower}
Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF