• Anonym (Oroad)

    Svartmålad

    Jag träffade en kvinna en kortare period och hon blev väldigt snabbt gravid. 
    Tyvärr var inte detta en relation som skulle vara, hon var gravid innan vi ens setts i två månader. Jag var på väg att avsluta relationen redan innan jag fick reda på detta.
    Kommentarer om att jag borde använt preventinmedel undanbedes, ni vet inte hur det gick till.
    Iallafall. Jag avslutade relationen och hon är extremt bitter och arg på mig, hon bröt kontakten med mig efter hon varit gravid några månader.
    Nu borde hon föda vilken dag som helst, om hon inte redan har gjort det.
    Jag har fått höra att hon svartmålar mig extremt mycket till olika instanser redan nu, exakt hur jag vet detta vill jag inte riktigt gå in på för att inte outa mig själv.
    Men hon påstår att jag är farlig, ämnar skada henne och/eller barnet och säger att det nu finns många insatser för att hjälpa henne och barnet från mig.
    Vet också att hon har båda sina föräldrar med i allt och de hejar på henne i detta.
    Jag har aldrig hotat henne eller gjort henne illa på något som helst sätt eller gjort något som skulle få mig att framstå som farlig. Jag är en helt vanlig man, akademiker med stabilt jobb och stabil tillvaro. Ostraffad, sysslar inte med droger och dricker otroligt sällan alkohol och då i väldigt små mängder.
    Vad kan jag göra i den situation jag befinner mig i? Ingen myndighet har kontaktat mig, från modern är det knäpptyst och det känns som att jag som far är helt rättslös i detta.
    Hon har tidigare innan hon bröt kontakten uttryckt att det är såhär det blir när jag inte vill vara tillsammans med henne.
    Hon har historia av psykisk ohälsa, inget som jag tror gör henne farlig för någon annan än sig själv, men det kändes relevant att förtälja.
  • Svar på tråden Svartmålad
  • Silverjenny
    Anonym (Oroad) skrev 2023-11-18 00:38:10 följande:
    Jag förstår bara inte hur man ska kunna ha den typen av umgänge med 2-3 par ögon på sig som alla vill att man bara ska sticka därifrån. Det är en väldigt utsatt sits och jag tycker det borde gå att ordna umgänge utan hennes släktingar, som jag för övrigt aldrig tidigare har träffat.

    Jag förstår att jag kanske låter lite gnällig och att det här nog är frågor jag borde ta upp med soc istället, men tänker att någon här kanske varit i liknande sits eller har några råd att ge.
    Du kan begära att umgänget sker under övervakning av en person på Familjerätten om inte du och mamman klarar av att träffas och lämna över barnet för umgänge.
  • molly50
    Anonym (M) skrev 2023-12-04 12:46:23 följande:
    Det vet jag inte alls. Inte TS heller om han inte försöker. Det beror ju på hur han lägger fram det. Om TS gör sitt bästa så kan de gilla varandra igen.

    Men du missar det lilla,men ack så viktiga faktumet att TS och hans ex INTE VILL bli tillsammans igen.


    Så varför ens försöka?
    Kontakt med barnet kan han få på andra sätt.

    Och du svarade inte på frågan om du tror det är en bra miljö för ett barn att växa upp i,där föräldrarna inte tycker om varandra och inte har det bra?
    Vad tror du att barnet kommer att lära sig av det?
    Att det är så ett förhållande ska vara?

  • molly50
    Anonym (M) skrev 2023-12-04 13:15:31 följande:

    Det vet man inte förrän man försökt, återigen. Så länge TS inte försöker så får vi inte svaret på den frågan, spelar ingen roll hur mycket du spekulerar i det.

    Därför att det inte är mamman som startat en tråd där hon frågar mig vad jag tycker hon ska göra.


    Du vet inte om hon ÖVERHUVUDTAGET inte vill, eller vad hon skulle vilja om TS försöker. 


    Det räcker alltså inte för dig att TS själv har svarat dig att varken han eller mamman vill bli tillsammans igen?
    Du tycker ändå att han ska försöka?
  • Anonym (M)
    molly50 skrev 2023-12-04 15:20:41 följande:
    Det räcker alltså inte för dig att TS själv har svarat dig att varken han eller mamman vill bli tillsammans igen?
    Du tycker ändå att han ska försöka?
    Det gör han som han vill givetvis, det är han som får ta att han missar sin bebis uppväxt, inte jag. Men jag svarar ändå på hur jag tänkte.
  • Anonym (M)
    molly50 skrev 2023-12-04 15:16:47 följande:

    Men du missar det lilla,men ack så viktiga faktumet att TS och hans ex INTE VILL bli tillsammans igen.


    Så varför ens försöka?
    Kontakt med barnet kan han få på andra sätt.

    Och du svarade inte på frågan om du tror det är en bra miljö för ett barn att växa upp i,där föräldrarna inte tycker om varandra och inte har det bra?
    Vad tror du att barnet kommer att lära sig av det?
    Att det är så ett förhållande ska vara?


    Faktum som kan förändras om man tänker om. Det beror ju på om han vill bo med sin bebis eller inte. Beträffande mamman så vet ingen av oss hur hon skulle reagera på ett sådant förslag från TS, om han lägger fram det på ett tillräckligt bra sätt.

    Jag vet inte varför du tar för givet att det skulle bli en sådan miljö. Själv så vet jag att människor kan förändras och överkomma sina problem om de anstränger sig.
  • molly50
    Anonym (M) skrev 2023-12-04 15:22:46 följande:
    Det gör han som han vill givetvis, det är han som får ta att han missar sin bebis uppväxt, inte jag. Men jag svarar ändå på hur jag tänkte.
    Han behöver inte missa sitt barns uppväxt för att han inte vill bli tillsammans med mamman igen,
    Det finns andra sätt att få kontakt med barnet,även om mamman vägrar samarbeta.
    Och fortsätter hon så så är det hon som riskerar att bli av med vårdnaden i slutänden.
    Det brukar inte tas lätt på när en förälder har samarbetssvårigheter.
  • molly50
    Anonym (M) skrev 2023-12-04 15:27:16 följande:
    Faktum som kan förändras om man tänker om. Det beror ju på om han vill bo med sin bebis eller inte. Beträffande mamman så vet ingen av oss hur hon skulle reagera på ett sådant förslag från TS, om han lägger fram det på ett tillräckligt bra sätt.

    Jag vet inte varför du tar för givet att det skulle bli en sådan miljö. Själv så vet jag att människor kan förändras och överkomma sina problem om de anstränger sig.
    Men du bortser,återigen,från det faktum att TS och hans ex INTE VILL bli tillsammans.
    Så varför ens försöka?
    Varför kan du inte acceptera det TS skriver att han inte vill?
    Och vad får dig att tro att det skulle bli ett bra förhållande om ingen av dem vill ens försöka?
  • Anonym (M)
    molly50 skrev 2023-12-04 15:30:33 följande:
    Han behöver inte missa sitt barns uppväxt för att han inte vill bli tillsammans med mamman igen,
    Det finns andra sätt att få kontakt med barnet,även om mamman vägrar samarbeta.
    Och fortsätter hon så så är det hon som riskerar att bli av med vårdnaden i slutänden.
    Det brukar inte tas lätt på när en förälder har samarbetssvårigheter.
    Han missar det i detta nu. Ju längre han väntar på gehör från diverse myndigheter, desto mer missar han.

    Ja men hon kan även dra ut på det en hel del utan att det kommer bli så. Det ska väldigt mycket till för att en förälder ska förlora vårdnaden. Men visst, i slutändan kan det bli så, men då är TS en främling för barnet och han har missat massor. Och hade han sett till att hålla ihop med mamman, så hade han inte suttit i den här situationen. 
  • Anonym (M)
    molly50 skrev 2023-12-04 15:35:48 följande:
    Men du bortser,återigen,från det faktum att TS och hans ex INTE VILL bli tillsammans.
    Så varför ens försöka?
    Varför kan du inte acceptera det TS skriver att han inte vill?
    Och vad får dig att tro att det skulle bli ett bra förhållande om ingen av dem vill ens försöka?
    Jag bortser inte alls från det. Jag skriver ju att man kan ändra sig om man bara vill. Handlar inte om att jag inte accepterar att TS inte vill, utan jag svarar på dina frågor om hur jag tänkte. Jag har svarat på det flera gånger nu.
  • Anonym (N)
    Anonym (M) skrev 2023-12-04 15:43:00 följande:
    Ponera att ts och mamman försöker igen, flyttar ihop tillsammans med barnet trots att förhållandet är dåligt. Hur tror barnet mår? Du tror du ts och mamman mår? 

    För att man ska kunna ha ett förhållande så måste båda vilja. I detta läget vill ingen av de. Dessutom  är det svårt att försöka bli tillsammans med någon som visar tydligt att denne absolut INTE vill. 

    Faktum är att du tänker inte alls. Du tänker inte på barnets bästa, ts bästa eller mammans bästa. Det enda du gör i tråde  är att komma med idiotiska kommentarer. Vad får du egentlige  ut av det? 

    Och nej, ts behöver inte alls missa mycket av bebistiden för att de inte bor tillsammans och han behöver inte alls bara en total främling för barnen. 

    Men med ditt resonemang så skulle inga föräldrar idag vara skilda/separerade/bo var för sig. Psykvården hade förmodligen fått massor att göra pga av alla föräldrar som tvingas bo tillsammans trots att de varken  vill eller gillar vandra. För att inte tala om alla barn som kommer att må dåligt av att bo i ett dålig hem. 
Svar på tråden Svartmålad