Svikna på vårt arv

Jag förstår TS. Det är konstigt att bry sig mer om sin fru än om sina barn och barnbarn. Jag tänker att barnen/nästkommande generationer är något man bygger upp och ska sörja för. Var och en har sitt ansvar. Sen harvman ansvar för varandra inom familjen.

Självklart ska pensionärer spendera sina pengar som de vill när det livet. Det är ju deras pengar och liv. Men sen när när man dör borde det ju vara helt normalt att de egna barnen får ärva sitt  jämsides den egna frun här ( som inte är barnens mamma ).  Att inte lämna något över till till de egna barnen är oförskämt om man haft  det gott ställt.

Men barnen får väl sin laglott och sen flyttar änkan tillbaka till Georgien.

Inte konstigt direkt, det är väl hans fru som han lever med och är närmast. Barnen har ju sina egna liv, även om de alltid är hans barn. Jag tycker inte det är konstigt att man vill att den man har närmast ska vara trygg när man är död. I synnerhet om barnen klarar sig bra själva.

Fast det är väl inte så normalt att på den dejtingsajt välja ut och gå vidare med en person som är så långt borta. Det blir ju väldigt opraktiskt att träffas och dejta, se om det finns någonting där att bygga vidare på. Jag kan inte se någon annan anledning än att man har andra bakomliggande motiv.

Fast i detta fallet har frun DESSUTOM ett barn som inte är makens. Det är DET barnet som kommer att få glädje av dessa pengar i förlängningen, i stället för hans egna barn. Detta faktum gör det ännu värre än om kvinnan hade varit barnlös. 

Dessutom: nu är kvinnan så gammal som 60 så det händer kanske inget mer där, men många gånger gifter änkan om sig, eller tar i alla fall älskare, och dessa får glädje av förmögenheten som mannens egna barn borde ha haft... 

Jag förstår inte riktigt vad det har att göra med vad jag skrev om att man vill att ens närmaste ska vara trygg och ha det bra när man är borta.

Det har det väl..? Man kan ju inte vara säker på att han eller hon kommer att "vara trygg och ha det bra" ensam livet ut för den förmögenheten. Utan den kan gå vidare någon annanstans. Hon kan t.ex. köpa sig unga älskare med den. Och har hon redan ett barn med någon annan, så VET man att pengarna kommer att komma denne/denna till godo. Det skulle ju vara HEMSKT!

I USA förkommer det att rika män ordnar en trust fund som förvaltas av mannens advokat, och änkan får bara ut en livränta därifrån varje månad. Hon får inte tillgång till själva kapitalet, utan det ärvs av mannens barn när änkan också är död.

Ofta kommer livräntan med villkor, som att änkan inte får gifta om sig eller ha relationer med män. Ibland har advokaten även i uppdrag, att regelbundet anlita privatdetektiver för att kontrollera att hon inte har några relationer med män. Blir hon påkommen med detta - så ryker livräntan, och mannens barn får kapitalet. Det är ju SÅ man måste göra det i så fall, om man nu vill göra de egna barnen arvlösa i första läget. 

Konstigt argument: Jag tycker det är helt självklart att barnen står närmast i ett arvs och generationsskifte. Man ansvarar för varandra i en familj. Det är självklart att damen från Georgen som pappan ska ärva nåt men den råda tråden går ju nedåt i pappans familj. Tänker man så kortsiktigt som du gör med de egna barnen, barnbarnen, släktleden som följer - kanske man aldrig borde skaffat barn alls.

Hemskt att hon får ha det bra? Det låter ju som ett bra liv du målar upp att hon skulle ha efter hans död.

Ja, det förekommer allt möjligt konstigt som folk tänker ut.

Jag pratade om den man lever närmast och har en relation med, jag tycker det konstigt att tycka det är konstigt att man vill den personen väl, och därmed inte alls konstigt att man vill hjälpa den. Barnen har ju lämnat och skapat sina egna liv och ansvarar för sig själva, men visst kan man hjälpa dem också om de av någon anledning har det svårt ekonomiskt.

Änkan har valet att avstå från hans pengar - sedan kan hon leva som hon vill. Det är inte självklart att man ska få leva upp de pengar, som någon annan har slitit ihop. Det är mycket mer naturligt att dessa fortsätter nedåt i släkten, så att barnen och barnbarnen förhoppningsvis investerar dessa väl, betalar för en bra utbildning till sina respektiva barn för dem, och andra viktiga erfarenheter (t.ex. utlandsstudier), så att varje ny generation får bättre förutsättningar än den föregående, och kan ge SINA barn ännu bättre förutsättningar o.s.v..

Det är det livet går ut på. Inte att det man har slitiit ihop ska gå till en främmande man i Georgien. (Och dessutom när de konsumeras, i och med momsen finansiera Putins krig i Ukraina. Vilket gör det ÄNNU värre att den här ryskan ska få med sig pengar hem.)

Anonym (Ö): Vad som är normalt för den personen eller inte är inget vi vet. Vi vet inte varför hon valde en svensk man och vi vet heller inte varför han valde henne. Och vi vet inte heller hur länge de dejtade, hur ofta de träffades innan de blev sambo och gifte sig. Inte heller säkert att ts vet detta. 

De flesta som är på dejtingasajter/dejtingappar ser efter en partner, inte nödvändigtvis en som bor i samma stad eller samma land. Finns många som möter sina utländska partners via dejtingasajter/dejtingapar eller på semesterresor. Ska de också anklagas för att vara lyckönskerskor/golddiggers? 

Men oavsett varför dessa två har gift sig, så får ts och hennes/hans bror ut sin laglott direkt när pappan dör oavsett vad ett testamente säger. 

Fast du pratar fortfarande om annat än vad jag skrev om. Vad du allmänt anser om arv i familjer och dina åsikter om vad ett liv går ut på är en annan sak än om en person själv har motivet att värna om den man lever med närmast. Det enda jag har menar med mitt inlägg är att det är väl inget konstigt om man vill göra det. Jag svarade på ett inlägg som tycker det var konstigt att BRY sig mer om den personen än om de som har lämnat och lever sina egna liv, tar hand om sig själva. (och självklart bryr man sig om sina barn också men de klarar sig ju dessutom i det här fallet utan den hjälpen) Du pratar om helt andra strävanden.

Jag pratar om normalt allmänt, inte för en viss person, allt är ju normalt för någon men när man diskutera normalt så brukar man inte avse det, då blir det ju helt meningslöst att diskutera vad som är normalt.

Det ÄR anmärkningsvärt att välja att dejta på det opraktiska sättet.

Nej, det är inte anmärkningsvärt. Har funnits i åratal och finns även idag. 

Ja, idag och för 20 år sedan är/var det normalt att träffa folk vi dejtingsajter/appar. Antigen för att prata eller för att träffas. Oavsett var man bor. Det var och är det som är det fina med dessa dejtingasajter/appar att man kan möta folk från hela värden.