Anonym (Gjort är gjort)

Fri 11 Aug 2023 14:28

28 svar

Behöver råd att gå vidare efter otrohet/svek

Jag och min man har det riktigt kämpigt efter att det uppdagats att han varit otrogen mot mig för 1,5 år sedan med en kvinna via jobbet som jag inte känner. Jag visste redan för 1 år sedan att de haft en dialog och setts en del då jag råkade se sms men han garanterade då att det inte var varit något fysiskt även om det var illa nog. För 1 månad sedan hittade jag ett brev skrivet för 1,5 år sedan från henne till honom som innehöll en kärleksförklaring från henne samt detaljer om deras relation som visst hade varit både fysisk och flera möten med långa samtal. Jag hamnade i en djup kris och har sedan dess haft svårt att äta och sova och är så oerhört ledsen och sviken. Vi har varit tillsammans i över 30år, har vuxna barn och vi har bestämt att fortsätta tillsammans och ta oss igenom detta. Jag har dock så svårt att hantera mina känslor som är mest sorg men också ilska och besatthet och ibland hat mot den andra kvinnan. Jag kan inte få brevet med alla detaljer eller bilden henne och min man tillsammans ur mitt huvud.

Tar gärna emot råd och stöd och pepp från er som varit/är i samma situation på hur man tar sig ur detta och slutar tänka på detaljer och den andra personen och istället försöka fokusera framåt när man valt att fortsätta och kämpa tillsammans. Det som är gjort är ju gjort.

Anonym (Varför?)

Wed 23 Aug 2023 17:11

#11

Anonym (Min man svek mig) skrev 2023-08-15 08:39:27 följande:

Så pepp och stöd är att ljuga? Är det att ljuga att ge råd till någon hur man tar sig vidare efter en kris?

Det tycker inte jag. Många förhållanden hamnar i enorma kriser (inte enbart skapade pga otrohet) och man kan ta sig ur det och vidare och förhållanden kan överleva. Allt beror på parterna som hamnat i krisen, vad de vill, hur de arbetar med krisen och hur de väljer att arbeta med sig själv för att tillsammans kunna växa och utvecklas.

Det beror på vad man vill ha pepp och stöd för. Om man som i TS fall vill ha pepp och stöd för att bortse ifrån verkligheten så som den faktisk är för alla dessa detaljer är ju trotts allt något som faktiskt hänt och det hon försöker göra är i så fall att retuschera verkligheten och få den att se snyggare ut än vad den faktisk var för att den ska bli lättare att acceptera och det är ju ett sätt att lura sig själv.

Om man på allvar vill gå vidare med sin partner och förlåta så är det ju i så fall HELA kalaset ink alla snaskiga detaljer man behöver förmå dig själv att acceptera och förlåta och inte en förskönad version med alla jobbiga detaljer bortplockade.

Ja alla förhållanden kan överleva vad som helst om man är beredd att offra hur mycket som helst och anpassa sig till vad som helst. Men en mer relevant fråga är varför då? Till vilket pris och om det priset är värt det?

Jag tror det är lätt att i den situationen stirra sig blind på att att försöka rädda förhållandet till varje pris utan att stanna upp och fundera över om om det priset verkligen är värt det och vad är det man försöker rädda egentligen? Är det det verkliga förhållandet eller en fantasi av det man trott sig haft? Vem är det man försöker rädda förhållandet med, den verkliga personen så som personen faktiskt är, ink sveket och lögnerna eller den man trodde att personen var?

Anonym (Tiden är din vän)

Wed 23 Aug 2023 17:41

#12

De råd TS får är sannerligen inte av det positiva slaget. Det kanske visar på varför så många äktenskap och förhållanden splittras idag. Man är inte beredda att jobba med problemen utan ger upp för snabbt. Speciellt när det finns barn med i bilden måste man för deras skull göra sitt allra yttersta för att rädda familjen. Det är inte farligt att känna sig sviken, ingenting man dör av. Efter en tid inser man ofta att man sveket inte är oförlåtligt och att man kanske till och med har kommit närmare varandra. Men allt tar sin tid, det finns ingen qvick fix.

Anonym (Varför?)

Thu 24 Aug 2023 10:28

#13

Anonym (Tiden är din vän) skrev 2023-08-23 17:41:43 följande:

De råd TS får är sannerligen inte av det positiva slaget. Det kanske visar på varför så många äktenskap och förhållanden splittras idag. Man är inte beredda att jobba med problemen utan ger upp för snabbt. Speciellt när det finns barn med i bilden måste man för deras skull göra sitt allra yttersta för att rädda familjen. Det är inte farligt att känna sig sviken, ingenting man dör av. Efter en tid inser man ofta att man sveket inte är oförlåtligt och att man kanske till och med har kommit närmare varandra. Men allt tar sin tid, det finns ingen qvick fix.

Om man ser relationer som någon slags tävling där det gäller att vinna till varje pris så har du säkert rätt... men ibland kan det kanske vara bättre att fråga sig om den där tävlingen är värt det innan man ger sig in i den. den kanske kostar mer än den smakar.

Sen är det ju lite väl generaliserande att hävda att relationer spricker för att man inte "orkar kämpa". Om förhållanden spricker efter en otrohet så är det till 100% den otrognes fel för man kan inte behandla sin partner som skit och sen förvänta sig att personen ska vilja "kämpa".

Att växa upp i trasiga relationer där föräldrarna håller ihop "för barnens skull" är inte alltid nyttigt för barn.

Efter en tid inser man KANSKE att sveket inte är oförlåtligt och kan MÖJLIGEN komma varandra närmare. Men minst lika ofta om inte oftare inser man att man gjorde ett stor misstag som inte drog på en gång för personen fortsatte vara otrogen, tex...och då har man slösat bort ännu fler år av sitt liv på fel partner.

Allt tar sin tid men det är inte alltid säkert att tid botar dålig karaktär, många ggr är en egoist en egoist oavsett hur lång det det går.

Anonym (Tiden är din vän)

Thu 24 Aug 2023 11:04

#14

Anonym (Varför?) skrev 2023-08-24 10:28:35 följande:

Om man ser relationer som någon slags tävling där det gäller att vinna till varje pris så har du säkert rätt... men ibland kan det kanske vara bättre att fråga sig om den där tävlingen är värt det innan man ger sig in i den. den kanske kostar mer än den smakar.

Sen är det ju lite väl generaliserande att hävda att relationer spricker för att man inte "orkar kämpa". Om förhållanden spricker efter en otrohet så är det till 100% den otrognes fel för man kan inte behandla sin partner som skit och sen förvänta sig att personen ska vilja "kämpa".

Att växa upp i trasiga relationer där föräldrarna håller ihop "för barnens skull" är inte alltid nyttigt för barn.

Efter en tid inser man KANSKE att sveket inte är oförlåtligt och kan MÖJLIGEN komma varandra närmare. Men minst lika ofta om inte oftare inser man att man gjorde ett stor misstag som inte drog på en gång för personen fortsatte vara otrogen, tex...och då har man slösat bort ännu fler år av sitt liv på fel partner.

Allt tar sin tid men det är inte alltid säkert att tid botar dålig karaktär, många ggr är en egoist en egoist oavsett hur lång det det går.

Visst har du rätt i att man helst inte ska fortsätta ett förhållande enbart för barnens skull men ibland väljer ändå par att göra detta. De sätter barnen främst och låter sina inbördes konflikter stå åt sidan fram tills dess de anser att barnen är så stora att ett uppbrott inte kommer att drabba dem så mycket. Denna strategi är relativt vanlig och verkar fungera,

Detta förutsätter att de vuxna tar sitt ansvar oavsett om problemet är otrohet eller något annat problem som inte har med fysiskt eller psykisk tvåld att göra

Anonym (Varför?)

Thu 24 Aug 2023 11:47

#15

Anonym (Tiden är din vän) skrev 2023-08-24 11:04:17 följande:

Visst har du rätt i att man helst inte ska fortsätta ett förhållande enbart för barnens skull men ibland väljer ändå par att göra detta. De sätter barnen främst och låter sina inbördes konflikter stå åt sidan fram tills dess de anser att barnen är så stora att ett uppbrott inte kommer att drabba dem så mycket. Denna strategi är relativt vanlig och verkar fungera,

Detta förutsätter att de vuxna tar sitt ansvar oavsett om problemet är otrohet eller något annat problem som inte har med fysiskt eller psykisk tvåld att göra

Fungerar för vem? Dem eller barnen? Och hur definierar du "fungerar", fungerar som i alla lever under samma tak och thats it eller fungerar som i lever under samma tak och är lyckliga med det?

Barn är ju inte blinda och döva, de fattar betydligt mer än föräldrarna tror, dessutom lär de sig av sina föräldrar och hur föräldrarna beter sig mot varandra kommer bli det normala för dem och något de tar med sig i sina egna relationer senare.

Ansvar som förälder har man både som gift eller skild, man behöver inte vara kvar i en trasig relation för att vara en ansvarsfull förälder.

Tyra myra

Thu 24 Aug 2023 12:07

#16

Anonym (Varför?) skrev 2023-08-24 11:47:07 följande:

Fungerar för vem? Dem eller barnen? Och hur definierar du "fungerar", fungerar som i alla lever under samma tak och thats it eller fungerar som i lever under samma tak och är lyckliga med det?

Barn är ju inte blinda och döva, de fattar betydligt mer än föräldrarna tror, dessutom lär de sig av sina föräldrar och hur föräldrarna beter sig mot varandra kommer bli det normala för dem och något de tar med sig i sina egna relationer senare.

Ansvar som förälder har man både som gift eller skild, man behöver inte vara kvar i en trasig relation för att vara en ansvarsfull förälder.

Naturligtvis måste båda parter vara på samma spår och vilja fortsätta. Men det förutsätter att man är vuxna nog att sätta JAGET åt sidan och satsa på VI.

Det är självskrivet inget som passar alla men det fungerar för en del. Det beror på om man verkligen VILL satsa.

Vill man inte så finns ju inga förutsättningar.

Anonym (Varför?)

Thu 24 Aug 2023 12:18

#17

Tyra myra skrev 2023-08-24 12:07:38 följande:

Naturligtvis måste båda parter vara på samma spår och vilja fortsätta. Men det förutsätter att man är vuxna nog att sätta JAGET åt sidan och satsa på VI.

Det är självskrivet inget som passar alla men det fungerar för en del. Det beror på om man verkligen VILL satsa.

Vill man inte så finns ju inga förutsättningar.

Eller vara vuxen nog att fråga sig om det finns något VI kvar öht?

Att blint försöka rädda ett trasigt förhållande till varje pris är ju inte tecken på mognad, det är tecken på osäkerhet. Att använda barnen som ursäkt för sin egen rädsla för att bryta upp är ju inte heller bra.

Så mao ord "barnens bästa" kan tolkas på många olika sätt och är betydligt mer komplext än att man måste fortsätta vara ihop.

Tyra myra

Thu 24 Aug 2023 12:36

#18

Anonym (Varför?) skrev 2023-08-24 12:18:44 följande:

Eller vara vuxen nog att fråga sig om det finns något VI kvar öht?

Att blint försöka rädda ett trasigt förhållande till varje pris är ju inte tecken på mognad, det är tecken på osäkerhet. Att använda barnen som ursäkt för sin egen rädsla för att bryta upp är ju inte heller bra.

Så mao ord "barnens bästa" kan tolkas på många olika sätt och är betydligt mer komplext än att man måste fortsätta vara ihop.

Vet inte om det är särskilt vanligt att man gömmer sig bakom barnens bästa. Tyvärr är det mera vanligt att de vuxna sätter det egna jaget för barnens.

JAG har blivit sviken. JAG blir inte bekräftad. JAG trodde allt skulle vara annorlunda osv.

Ibland borde man kanske inse att har man valt att skapa en familj med barn så är det ett val för evigt. Att barnen får sitta emellan många gånger är jag väl medveten om men att intala sig själva att det är bättre för dem vi skiljs åt än att ta hjälp att få förhållandet att fungera, är vanligare och vanligare.

Rivjärnet92

Thu 24 Aug 2023 12:58

#19

Tyra myra skrev 2023-08-24 12:36:56 följande:

Vet inte om det är särskilt vanligt att man gömmer sig bakom barnens bästa. Tyvärr är det mera vanligt att de vuxna sätter det egna jaget för barnens.

JAG har blivit sviken. JAG blir inte bekräftad. JAG trodde allt skulle vara annorlunda osv.

Ibland borde man kanske inse att har man valt att skapa en familj med barn så är det ett val för evigt. Att barnen får sitta emellan många gånger är jag väl medveten om men att intala sig själva att det är bättre för dem vi skiljs åt än att ta hjälp att få förhållandet att fungera, är vanligare och vanligare.

Den enda som sätter jaget framför laget i den aktuella situationen är mannen som valde att vara otrogen. Ts har absolut ingen skuld i det och oavsett om hon väljer att lämna eller inte så är beslutet ett resultat av mannens svek.

Anonym (Varför?)

Thu 24 Aug 2023 13:06

#20

Tyra myra skrev 2023-08-24 12:36:56 följande:

Vet inte om det är särskilt vanligt att man gömmer sig bakom barnens bästa. Tyvärr är det mera vanligt att de vuxna sätter det egna jaget för barnens.

JAG har blivit sviken. JAG blir inte bekräftad. JAG trodde allt skulle vara annorlunda osv.

Ibland borde man kanske inse att har man valt att skapa en familj med barn så är det ett val för evigt. Att barnen får sitta emellan många gånger är jag väl medveten om men att intala sig själva att det är bättre för dem vi skiljs åt än att ta hjälp att få förhållandet att fungera, är vanligare och vanligare.

När man bedrog sin partner så var man ju väldigt medveten om att man inte bara riskerade relationen med sin partner utan även halva tiden med sina barn men bevisligen valde man att ta den risken ändå så redan där satte man ju jaget före sina barn och då är det ju väldigt märkligt att i efterhand komma och snacka om att sätta barnen fört när man själv bevisligen inte gjort det.

Och ja det är nog väldigt vanligt att man kör med "tänk på barnen" för att förmå sin partner att ge en en andra chans eller för att slippa stå för vad man gjort inför barnen. Är barnen små så finns det ingen poäng i att berätta sanningen för dem, de är för små att förstå sex, svek, etc... men är det tillräckligt stora så är det inte alls säkert att det är bäst att ljuga för dem för de kommer se igenom BS förklaringar och även de har ju rätt att förstå vad som händer runt omkring dem och varför.

JAG kan missbrukas på många olika sätt.

JAG vill inte inte lämnad pga min otrohet, JAG vill inte mista halva tiden med mina barn pga min otrohet, JAG vill inte skämmas inför mina barn. JAG tycker det är bäst att vi ljuger för dem.

Så som sagt, sätta barnen för sina egna känslor gäller båda två inte bara den som blivit sviken.

Ja barn har man livet ut, men en partner går att byta ut.

Tyra myra

Thu 24 Aug 2023 13:39

#21

Rivjärnet92 skrev 2023-08-24 12:58:31 följande:

Den enda som sätter jaget framför laget i den aktuella situationen är mannen som valde att vara otrogen. Ts har absolut ingen skuld i det och oavsett om hon väljer att lämna eller inte så är beslutet ett resultat av mannens svek.

Här talar jag om relationer i kris oavsett orsaken. Huvud frågan är ju OM man vill fortsätta tillsammans eller inte. Det är samma process oavsett om man blivit sviken av otrogen make eller sviken på annat sätt. Det finns inget speciellt otrohets svek. Svek är svek oavsett.

Det är aldrig en framkomlig väg att skuldbelägga varandra. Börjar man skuldbelägga finns ingen väg framåt. Då är det bara att lägga ner, då kan ingen terapeut i världen hjälpa

Som jag förstod TS så ville hon satsa på försoning vilket jag antar båda parter vill. Då finns alla möjligheter att med hjälp reparera relationen, men det tar tid.

Rivjärnet92

Thu 24 Aug 2023 13:43

#22

Tyra myra skrev 2023-08-24 13:39:39 följande:

Här talar jag om relationer i kris oavsett orsaken. Huvud frågan är ju OM man vill fortsätta tillsammans eller inte. Det är samma process oavsett om man blivit sviken av otrogen make eller sviken på annat sätt. Det finns inget speciellt otrohets svek. Svek är svek oavsett.

Det är aldrig en framkomlig väg att skuldbelägga varandra. Börjar man skuldbelägga finns ingen väg framåt. Då är det bara att lägga ner, då kan ingen terapeut i världen hjälpa

Som jag förstod TS så ville hon satsa på försoning vilket jag antar båda parter vill. Då finns alla möjligheter att med hjälp reparera relationen, men det tar tid.

Att fortsätta vara i en relation man inte vill vara i enkom för "barnens bästa" är inget annat än ett långsamt självmord och knappast välbefinnande för någon i familjen. Sluta prata i generaliserande termer för du har ju ts berättelse svart på vitt, dvs utgå från HENNES verklighet och inte vad du läst i en självhjälpsbok för flera decennier sedan.

Tyra myra

Thu 24 Aug 2023 13:56

#23

Rivjärnet92 skrev 2023-08-24 13:43:29 följande:

Att fortsätta vara i en relation man inte vill vara i enkom för "barnens bästa" är inget annat än ett långsamt självmord och knappast välbefinnande för någon i familjen. Sluta prata i generaliserande termer för du har ju ts berättelse svart på vitt, dvs utgå från HENNES verklighet och inte vad du läst i en självhjälpsbok för flera decennier sedan.

Självklart talar man i generella termer, Vi känner inte TS och kan bara ge generella råd. Det bästa råd jag kan ge är att söka terapeutisk hjälp. TS behöver bearbeta sina känslor och det klarar man inte ensam.

Självhjälps böckerna lämnar jag till dig att studera. Mina erfarenheter kommer från verkligheten både yrkesmässigt och privat

Anonym (Varför?)

Thu 24 Aug 2023 14:17

#24

Tyra myra skrev 2023-08-24 13:39:39 följande:

Här talar jag om relationer i kris oavsett orsaken. Huvud frågan är ju OM man vill fortsätta tillsammans eller inte. Det är samma process oavsett om man blivit sviken av otrogen make eller sviken på annat sätt. Det finns inget speciellt otrohets svek. Svek är svek oavsett.

Ja ett svek är ett svek och då spelar ju anledningar och förklaringar egentligen ingen roll handlingarna talar för sig själva.

Tyra myra skrev 2023-08-24 13:39:39 följande:

Det är aldrig en framkomlig väg att skuldbelägga varandra. Börjar man skuldbelägga finns ingen väg framåt. Då är det bara att lägga ner, då kan ingen terapeut i världen hjälpa

Skuldfrågan (vem som orsakat krisen) är VÄLDIGT central för att försonas kring ett svek, att den som svikit sig står för det fullt ut och tar på sig skulden för sitt agerande är ett måste och inget man ska sopa under mattan, låtsas som att det är bådas fel eller snacka bort genom att gnälla om "skuldbeläggande". Har man betett sig illa mot sin partner så är skuldbeläggandet fullt befogat och något man får acceptera. Och ja... klarar personen inte av att göra det så kan man lika väl lägga ner på en gång.

Tyra myra skrev 2023-08-24 13:39:39 följande:

Som jag förstod TS så ville hon satsa på försoning vilket jag antar båda parter vill. Då finns alla möjligheter att med hjälp reparera relationen, men det tar tid.

Om TS vill försonas så är det bra om hon vet vad hon ger sig in i och kan tänka lite längre än nu nu nu. Och det är det är inte alltid så lätt att göra när världen vänts upp och ner. När mattan ryck undan under fötterna på en så är det lätt att man klamrar sig fast vid det kända men inte nödvändigtvis alltid det bästa valet.

Det bästa är nog att varken förlåta eller dumpa förrän man processat klart för det är egentligen inte förrän då man är redo för ett sånt beslut. Man måste inte dumpa med en gång men man måste inte förlåta med en gång heller. Det är en process som kan ta lång tid och då kan man oxå ge sig själv den tiden.

Rivjärnet92

Thu 24 Aug 2023 14:21

#25

Tyra myra skrev 2023-08-24 13:56:47 följande:

Självklart talar man i generella termer, Vi känner inte TS och kan bara ge generella råd. Det bästa råd jag kan ge är att söka terapeutisk hjälp. TS behöver bearbeta sina känslor och det klarar man inte ensam.

Självhjälps böckerna lämnar jag till dig att studera. Mina erfarenheter kommer från verkligheten både yrkesmässigt och privat

Nej, det är inte självklart och knappast till någon hjälp för ts. Du har ju faktiska omständigheter att förhålla dig till och utifrån dessa så bör du formulera ett svar om du på riktigt vill hjälpa ts. Ditt mumbo jumbo kan vem som helst googla sig till.

Tyra myra

Thu 24 Aug 2023 14:31

#26

Anonym (Varför?) skrev 2023-08-24 14:17:47 följande:

Ja ett svek är ett svek och då spelar ju anledningar och förklaringar egentligen ingen roll handlingarna talar för sig själva.

Tyra myra skrev 2023-08-24 13:39:39 följande:

Det är aldrig en framkomlig väg att skuldbelägga varandra. Börjar man skuldbelägga finns ingen väg framåt. Då är det bara att lägga ner, då kan ingen terapeut i världen hjälpa

Skuldfrågan (vem som orsakat krisen) är VÄLDIGT central för att försonas kring ett svek, att den som svikit sig står för det fullt ut och tar på sig skulden för sitt agerande är ett måste och inget man ska sopa under mattan, låtsas som att det är bådas fel eller snacka bort genom att gnälla om "skuldbeläggande". Har man betett sig illa mot sin partner så är skuldbeläggandet fullt befogat och något man får acceptera. Och ja... klarar personen inte av att göra det så kan man lika väl lägga ner på en gång.Om TS vill försonas så är det bra om hon vet vad hon ger sig in i och kan tänka lite längre än nu nu nu. Och det är det är inte alltid så lätt att göra när världen vänts upp och ner. När mattan ryck undan under fötterna på en så är det lätt att man klamrar sig fast vid det kända men inte nödvändigtvis alltid det bästa valet.

Det bästa är nog att varken förlåta eller dumpa förrän man processat klart för det är egentligen inte förrän då man är redo för ett sånt beslut. Man måste inte dumpa med en gång men man måste inte förlåta med en gång heller. Det är en process som kan ta lång tid och då kan man oxå ge sig själv den tiden.

Det verkar som om TS redan bestämt sig för att gå vidare i relationen men det måste ju vara ett gemensamt beslut. Vi vet ingenting om maken och vad han vill.
Att hon känner hat mot den där andra kvinnan är ganska naturligt men vi vet inte vad mannen känner.
Som sagt det är ett gemensamt jobb att hitta fram till varandra igen och det kan hon inte göra ensam

Anonym (Varför?)

Thu 24 Aug 2023 14:43

#27

Tyra myra skrev 2023-08-24 14:31:51 följande:

Det verkar som om TS redan bestämt sig för att gå vidare i relationen men det måste ju vara ett gemensamt beslut.

Och då är det ju bra att vi påtalar riskerna med det

Tyra myra skrev 2023-08-24 14:31:51 följande:

Vi vet ingenting om maken och vad han vill.

Ja vi vet inte vad maken tänker men vi vet vad han gjort )iaf det TS känner till) och ansvaret för hans handlingar ligger till 100% på honom så skuldfrågan kring hans otrohet är ju ganska klar.

Tyra myra skrev 2023-08-24 14:31:51 följande:

Som sagt det är ett gemensamt jobb att hitta fram till varandra igen och det kan hon inte göra ensam

Ja att reparera en trasig relation är något båda måste göra och inget man kan göra ensam men det är inget man måste göra och inte alltid det bästa valet.

Anonym (Är det värt det)

Sat 25 Nov 2023 23:46

#28

Anonym (Gjort är gjort) skrev 2023-08-11 14:28:44 följande:

Behöver råd att gå vidare efter otrohet/svek

Jag och min man har det riktigt kämpigt efter att det uppdagats att han varit otrogen mot mig för 1,5 år sedan med en kvinna via jobbet som jag inte känner. Jag visste redan för 1 år sedan att de haft en dialog och setts en del då jag råkade se sms men han garanterade då att det inte var varit något fysiskt även om det var illa nog. För 1 månad sedan hittade jag ett brev skrivet för 1,5 år sedan från henne till honom som innehöll en kärleksförklaring från henne samt detaljer om deras relation som visst hade varit både fysisk och flera möten med långa samtal. Jag hamnade i en djup kris och har sedan dess haft svårt att äta och sova och är så oerhört ledsen och sviken. Vi har varit tillsammans i över 30år, har vuxna barn och vi har bestämt att fortsätta tillsammans och ta oss igenom detta. Jag har dock så svårt att hantera mina känslor som är mest sorg men också ilska och besatthet och ibland hat mot den andra kvinnan. Jag kan inte få brevet med alla detaljer eller bilden henne och min man tillsammans ur mitt huvud.

Tar gärna emot råd och stöd och pepp från er som varit/är i samma situation på hur man tar sig ur detta och slutar tänka på detaljer och den andra personen och istället försöka fokusera framåt när man valt att fortsätta och kämpa tillsammans. Det som är gjort är ju gjort.

Man lämnar och går vidare, varför stanna och försöka kämpa med någon som inte vill. Hade din man älskat dig och velat leva med dig hade han inte varit otrogen upptepade gånger. Han är bara rädd för förändringar som stannar kvar. Han kommer garanterat gå tillbaka eller hitta någon annan så fort det blivit lite stabilare mellan er.

Behöver råd att gå vidare efter otrohet/svek

INNEHÅLL