Anonvm skrev 2022-09-21 21:17:52 följande:
Jag tänkte mer på hur vårt land och våra samhällsproblem skiljer sig från våra grannländers, primärt segregationen, den fullständigt havererade integrationen av invandrare och den skenande kriminaliteten....
Det är på de punkterna vårt kära land främst skiljer sig från våra nordiska grannländer.
Att vissa lättkränkta "känner" att det är ett problem att ett politiskt parti har "rötter i nazismen" får de gärna ligga sömnlösa över för mig om de så känner för.
Det bleknar i förhållande till de högst verkliga samhällsproblem vi som land står inför.
Det finns fakta om det du tänker på
bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70eed454/1614334640061/2019_Nordiska_studier_om_brottslighet_bland_personer_med_utlandsk_och_inhemsk_bakgrund.pdf
Nordiska studier om brottslighet bland personer med utländsk och inhemsk bakgrund En kartläggande litteraturöversikt av publicerad forskning och statistik 2005–2019
"Sammanfattningsvis visar svenska studier att utrikesföddas överrisk för någon misstanke om brott varierat mellan 2,0 och 2,5 i jämförelse med nivån bland personer med svensk bakgrund, sedan slutet av 1990-talet. Över tid ser överriskerna ut att ha varit som störst runt år 2000. Gruppen utrikesfödda har minskat sin brottslighet, både absolut och i förhållande till referensgruppen, för ett flertal brottstyper.
• Svenskfödda med två utrikesfödda föräldrar har en överrisk för någon misstanke om brott på drygt två i jämförelse med nivån bland personer med svensk bakgrund. Om man istället för någon misstanke undersöker antalet misstankar har gruppen klart högre brottslighet än vad utrikesfödda har. Gruppen har ökat sin brottslighet över tid, både absolut och i förhållande till referensgruppen, för en rad brottstyper.
• Överrisken för personer med utländsk bakgrund, både utrikesfödda och barn till utrikesfödda, är högre för grövre brottslighet, speciellt dödligt våld och rån, än den är för exempelvis stöld. Detta är fallet under hela tidsperioden.
• Det finns stora skillnader i brottslighet mellan personer från olika länder. Ju närmare ursprungslandet ligger Sverige geografiskt och ju högre utbildningsnivå och ekonomisk nivå i ursprungslandet, desto lägre brottslighet har gruppen. Detta gäller generellt men med märkbara undantag. Exempelvis har personer som invandrat från Ostasien (även länder med lägre inkomstnivå) låg brottslighet, och i tidigare studier hade nordiska invandrare i Sverige relativt hög brottslighet.
• Norska studier visar att överrepresentationen i brottslighet för utrikesfödda och deras barn ökade från början av 1990-talet fram till år 2000, men sedan millennieskiftet märks en nedåtgående trend. Detta är tydligast för de grupper och ursprungsområden som är mest överrepresenterade.
• Danska studier visar på generellt minskande brottslighet sedan slutet av 1990-talet, samtidigt som överrisken bland personer med utländsk bakgrund varit konstant.
• Även i norska och danska studier är brottsligheten högre hos barn till utrikesfödda än den är hos utrikesfödda.
• De svenska och nordiska studier som frågat elever eller unga vuxna om deras brottsdeltagande visar att sambandet mellan utländsk bakgrund och brottslighet generellt sett är svagt. I flera studier har en tidigare överrepresentation bytts till sin motsats. Gemensamt för många studier är dock att bortfallet är stort och ofta ökande. I de studier där bortfallet särredovisats efter ursprung är bortfallet också betydligt större bland elever med utländskt ursprung. Detta innebär en risk för att resultaten inte är lika representativa som tidigare, eller inte lika representativa för alla grupper.
• En hel del av studierna undersöker enbart män, och i studier där man slagit ihop könen speglar resultaten främst mäns brottslighet, eftersom antalet män som begår brott är betydligt större än antalet kvinnor som gör det.
Den sammantagna bilden av resultaten från de inkluderade studierna är att faktorer som leder till bristande integration – bostadssegregering, låg utbildningsnivå och brist på sysselsättning i form av arbete eller utbildning – även bidrar till högre brottslighet bland personer med utländsk bakgrund. Även faktorer som krigstrauman, brotts-/konfliktnivån i ursprungslandet, liksom ursprungslandets generella ekonomiska nivå, kan spela en roll för skillnader i brottslighet mellan personer från olika länder. De vanligast inkluderade riskfaktorerna räcker dock inte för att förklara hela överrisken för gruppen med utländsk bakgrund. Exempelvis har flyktinginvandrare enligt norska studier visat sig ha betydligt högre brottslighet än anhöriginvandrare, medan arbetskraftsinvandrare har låg brottslighet. Skillnaden mellan flyktinginvandrare och övriga invandrare kvarstår efter justering för socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer, vilket pekar på att det krävs ytterligare riskfaktorer än dessa för att förklara flyktingars överrisk. En sådan riskfaktor kan vara psykisk ohälsa.
...
Länderkomparativa studier Kardell och Carlsson (2009) undersöker lagföringar i den inhemska befolkningen och bland personer med utländsk bakgrund i Danmark, Norge och Sverige 2003, i åldersgruppen 15–79 år. Barn till utrikesfödda har högre ojusterad överrisk än utrikesfödda i alla länder.
Högst överrisker har barn till utrikesfödda i Danmark (OR 3,8). I Sverige och Norge ligger den på samma nivå (OR 2,8–2,9). Även bland utrikesfödda återfinns den största skillnaden mot den inhemska befolkningen i Danmark (2,0). Utrikesfödda i Norge har den lägsta överrisken (OR 1,6) och Sverige ligger mittemellan (OR 1,8).
Justerat för kön och ålder har både utrikesfödda och deras barn överrisker kring 1,5 i Norge. I Danmark är skillnaden mellan utrikesfödda och deras barn som störst (OR 1,5 respektive OR 2,5). I Sverige är skillnaden något mindre (OR 1,9 respektive OR 2,4).
I ytterligare en studie av Kardell och Carlsson (2008) inkluderas även Finland i jämförelsen. Den studerar lagföringar bland personer i åldern 15–79 år med inhemsk och utländsk bakgrund boende i Danmark, Finland, Norge och Sverige 2005.
Författarna konstaterar att utrikesfödda är överrepresenterade i brottslighet i Sverige, Danmark och Norge, men underrepresenterade i Finland (RR 0,9). Barn till utrikesfödda i Finland har en stark underrisk för lagföring (RR 0,3). Dessa resultat är ojusterade för skillnader i ålder, kön och socioekonomiska faktorer.
En senare studie jämför situationen i Norge och Finland med fokus på ursprungsland (Skarðhamar, Aaltonen och Lehti, 2014). Datamaterialet omfattar samtliga folkbokförda och bosatta i Norge, samt ett urval bosatta i Finland i åldern 15–64 år. Endast utrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar studeras (inte barn till utrikesfödda) och man jämför brottslighet för 25 invandrargrupper i förhållande till majoritetspopulationen, justerat för kön och ålder. Både våldsbrott och egendomsbrott analyseras. Finska data bygger på alla misstänkta, medan norska data enbart inkluderar uppklarade misstankar. Resultaten visar att det finns tydliga likheter när det gäller olika gruppers överrepresentation respektive underrepresentation i brottslighet mellan de två nordiska länderna.
De nationaliteter som uppvisar högst brottsnivåer i de båda länderna, är irakier och somalier samt personer från övriga Afrika (exklusive Somalia) och från forna Jugoslavien. Lägst nivåer, ofta underrisker, har invandrare från Västeuropa, Nordamerika och Oceanien (sammanslaget) samt Kina och Filippinerna. Storleken på skillnaderna är dock inte alltid densamma.
Generellt sett är skillnaderna mellan invandrargrupper och majoritetsbefolkningen större i Finland. Exempelvis har personer födda i Afghanistan 1,5 gånger större sannolikhet att vara misstänkta för ett våldsbrott i Norge efter kontroll för kön och ålder, men 3,3 gånger större sannolikhet i Finland. Ett annat exempel är invandrare från Estland, som är överrepresenterade när det gäller såväl våldssom egendomsbrott i Finland, men underrepresenterade i Norge. En tänkbar förklaring är att det är olika grupper estländare som immigrerat till Norge respektive Finland."
