Nöjd med ett barn?

Förstår inte ens att du behöver ställa den frågan....nej, självklart behöver du inte ha fler än ett barn. 
Att du har så bedrövliga människor i don omgivning är dock något du kanske ska göra något åt...

Tack. Det är folk med fler barn som inte kanhålla sig att liksom lägga in att jaa dee såg ju syskon som så viktigt för att barnet skulle fått det sämre annars men att alla ju såklaaart gör som de vill....

Vad man än gör finns det de som tycker man gör fel. Speciellt om man gör något som är utanför normen.

Det är så synd om ensambarn, de blir så bortskämda, de får svårt att ta hänsyn och dela med sig, de tror att jorden kretsar kring dem, det är så ensamt utan syskon både under uppväxten och som vuxen, när föräldrarna dör har de ingen att dela varken sorgen eller arbetet med bodelning osv med.

Det är så synd om barn som har syskon (speciellt om de har fler än två syskon). Föräldrarna har inte riktigt tid med dem, de utnyttjas som barnvakter till syskonen, föräldrarna har inte råd med att ge dem lika mycket grejer, semestrar och läger som alla barn måste ha för att må bra (de kanske till och med får dela rum med syskon, stackarna).

Strunta i vad beskäftiga människor säger och var trygg i ditt val, oavsett vad det blir eller vad som sedan verkligen händer.

Jag är ensambarn och har aldrig saknat syskon, tvärtom så ville jag verkligen inte ha några. Sa det till och med till min mamma en gång när jag bevittnat ännu ett syskonslagsmål hemma hos min kompis.

Själv har jag två barn men det är nästan 20 år mellan dem, så de har ju mer eller mindre växt upp som ensambarn de också. Har aldrig sett några problem med det. Jag har liksom kunnat ägna all tid åt dem.

Du kan ju svara med något i stil med "stackars andra barnet som bara föddes för att första barnet inte ska vara ensam."
Jävla idioter! DU är nöjd med ett barn, då är det väl klart att du inte ska ha fler. Dessutom - om du behöver fler repliker - är det även bättre för världen, som drabbas av för många människor. Det värsta man kan göra mot miljön är att producera människor. 

Hur många barn du väljer att skaffa är ditt och ingen annans beslut. ingen har rätt att ifrågasätta heller men nu vet vi ju att världen ser annorlunda ut.
jag har tre systrar men hade ingen relation med dem under uppväxten. Min syster är 16 år äldre och hade sitt liv. Jag var extremt ensam och kan sörja idag över min känsla av ensamhet. Idag har vi alla en fin relation vilket jag glädjer mig över. Av samma känsla valde jag att skaffa fler än ett barn. jag hoppas de får mycket glädje av varandra när de växer upp. jag ser samma kärlek hos min man och hans två bröder och två systrar. 

att skaffa barn är alltid en egoistisk handling men ingen ska ifrågasätta dina val.

Det är inte bara så att det ska vara bra för dig. Ensambarnet finns där också i sin ensamhet. Nej, det är inte samma sak att ha kusiner och kompisar.

Är själv endabarn. Under uppväxten kunde jag efterfråga syskon för att alla andra hade det, men jag hade en helt fantastisk uppväxt med fina föräldrar. Kände mig aldrig ensam, tvärtom väldigt trygg med att mina föräldrar alltid fanns där för mig. Är ni engagerade och bra föräldrar så kommer ert barn ha det jättebra! 

Jag har själv inga kusiner jag hsr en relation till, har inte träffat någon av dem på 20 år och skulle kog inte känna igen dem idag. Har vänner som umgås tätt med sina kusiner så de är som syskon. Så det tror jag ändå varierar.

Jag vill som sagt gärna ha två barn, men jag inser att min ålder försvårar chansen. 
Ja, såklart är vi engagerade. Både jag och min man ville verkligen ha barn och vi försöker göra allt vi kan för att det ska bli en fin barndom, syskon eller ej.

Tack.

Så är det. Ser man på FL är det ju fel att skaffa barn ung, fel att skaffa barn gammal. Skaffar man bara ett är det fel och skaffar man fler än två är det fel. Är det tätt mellan barnen är det fel och långt mellan barnen också  fel.

Det enda som verkar rätt är att skaffa två barn med strax under 3 år emellan när man är mellan 29-33. Det är ett väldigt snävt godkänt fönster.