Här samlas alla nattugglor!

Haha, men det är faktiskt respekt! Verklig entreprenörsanda. Det är nog så. Själv tror jag att man måste ha någonting som en sorts grundtrygghet i tillvaron, som man liksom alltid kan återvända till och hämta styrka och bli läkt. Vi reser oss, eftersom vi har dels det individuella perspektivet, dels det kollektiva perspektivet. De hör väl samman antar jag. Tänk vad skönt att ha garantier om säkerhet i livet, den tilltron man hade när man gick i barnträdgård och man stod i ring runt fröken. Eller då vi skulle spela julpjäs i grundläggande utbildningen där i de första klasserna och jag sade att jag vill vara julgran och alla sprang omkring och skrattade och sade att Xxx ska vara julgran! Nu ska jag inte låta det här spåra ut, min poäng är att någonstans måste man hitta tilltron och tillförsikten. För du har ju rätt i det, att lägga sig ner och bara ge upp är inget alternativ, inte nu åtminstone, fatalism är nog ingen lösning.

Det är ni det också, och det är en kompetens som verkligen är viktig och mycket värdefull. Oavsett har ni ändå nått långt! Jag är millenniumbarn! Nej det är helt sant, som tur är finns lite utrymme både för misstag och lämpliga och bra val.

Jag gick i bastun förut en stund med en jag känner. Vi kom in lite på det här med existensen. Väldigt mycket av våra liv bygger på regelbundenhet och faser, månens faser, årstidernas och vind och stiltje och mycket mer. Undrar om livet också är cykliskt, eller om det är en förhoppning? Jag vet inte. Däremot tror jag att subjekt skapar objekt som i sin tur skapar subjektets upplevelser. Att det skulle finnas en fast och orubblig existens utan upplevare som skapar verkar inte så troligt, även fast jag tror att något finns. Vi vet ju inte ens hur medvetande har uppstått, om det är något som faktiskt uppstår i varje enskild individ, eller om individer är ett sorts substrat för medvetandet att verka i. Evighet är inget tal utan snarare en riktning, om existensen är evig kanske allt har en potential att uppstå oändligt många gånger. Vi är universum, existensen, som observerar oss själva, det kanske är ett sorts svar på vad medvetande kan vara. Eftersom universum därigenom skapar sig själv.

Tro och förväntningar och även om vi är hungriga eller mätta kommer att påverka hur vi uppfattar och upplever avstånd. En del gör skillnad i vad som är mätbart och inte. Hur mäter man existensen, hur stor plats tar den och vad är det vi mäter, faktiska av oss oberoende mått eller våra upplevelser? Jag lutar åt set senare, men precis som vi inte kan uppleva strålning, bara dess konsekvenser, kanske vi kan nå fram till vad och om det finns något utan medvetande.

Tomten som i ditt exempel, existerar dels som en abstraktion över hoppet och önskan, alltså som något icke-fysiskt, samt som en mamma med lösskägg, alltså som något fysiskt. Och slutligen skulle man kunna sammanfatta både det fysiska och det icke-fysiska som upplevelser.

Ja, inte alls otroligt, vi upplever tiden som linjär för att det är så vår hjärnas gränssnitt fungerar. Vi ser ett före och ett efter, precis som vi ser rött och grönt för att det hjälper oss att fatta gynnsamma beslut, och det innebär också ett skapande av existensen på sitt sätt. Partiklar har inga bestämda observatörsoberoende egenskaper. Mycket möjligt att sidorna finns kvar, huruvida de skrivs över eller inte kan jag inte svara på, men information kan väl inte förstöras hur som helst, däremot uppgå i annat och förändras kanske. Men ja, framtid, nutid och dåtid behöver inte stå i motsatsförhållande till varandra. Materialismen börjar spela ut sin roll, är vad jag tror. Materia kan inte lära oss något, stenar kan inte lära mig geologi, lärandet sker inom mig, i form av observationer och rationella jämförelser. Vad består lärande av för materia, vad har det för volym och hur ser dess atomuppsättning ut? Fast å andra sidan, kan lärande existera utan materia? Jag har inga svar, jag är ingen filosof, ingen vetare.

Du ska ju bli frisk nu! Helt redan då du skrev inlägget. Fast jag måste protestera i att ovan uppräknade matprodukter är goda och den här gången har jag rätt. Ja vad gäller min smak alltså, inte andras. Ät gott och drick gott och vila mycket. I och för sig, pasta är faktiskt riktigt gott emellanåt, gärna med räkor stekta i olja och curry och gärna grönsaker till. 

Konfetti, strössel och glitter. Drar dig på höstens pulka in i vinterns rike. Överraskar dig med julgåvor innehållande normal kroppstemperatur.

Ni har nog hört om att man kan spela badminton dubbel! Vi har spelat trippel, hyrde en badmintonbana och hade med oss egna racketar och bollar. Första matchen ut var orättvis på ett roligt vis, jag mot två. Jag kände mig väldigt taggad, fick kämpa väldigt mycket, och lyckades vinna några poäng till trots! Sedan blev det som att slå mot en mur med studsfunktion och jag blev utsmashad och totalt nedgjord, fast inte utan att bjuda på motstånd. Efter pausen spelade vi turnering helt på skoj, och jag blev inte nergjord. Riktigt roligt faktiskt!

Tant fultextad har vid behov en formel. Förhoppningsvis blir Fredrik fri från det innan det behövs.Fint! Det är ju lite speciellt med badminton med tanke på bollen. Med ja såklart, Storbritannien och badminton är ju givet.

Höstvindsventilerade människor på gatorna. I dag har jag verkligen känt mig uppskattad. Arbetet slutar på onsdag. Nå jaa, lite så då. Hoppas att ni har haft det fint i dag och mått bra och så där. 

Klar och frisk så att man nästan kan nästan bita i luften. Tack så mycket!Knäböj bänk och mark, gör dig stor och stark! Lägg därtill rodd med stång, snart vig och snabb på språng! Sauna sisu och Sibelius låter bra, heja orka mer hurra! Jag vet ju inte så mycket om träning och har ingen styrka att skryta om, men jag tror att det är bra att ta i mer än vad man behöver, så att det blir snabba repetitioner på låga vikter. Det blir ju ändå långsammare repetitioner med högre vikter. Då tränar man väl den typ av muskelfibrer som ger mest styrka kanske. Så inte för många repetitioner per set då heller. Fast du vet nog mycket mer om detta än jag! Lycka till!