Någon som nyligen genomgått ett missfall och vill följas åt?

Tack! jag tar en dag i taget. men ett steg i rätt riktning är väl ändå varje plus tänker jag..

Vad bra att du fått en tid! Haha har också grottat in mig i Jenny rejält. Tycker det hjälper, hon förklarar på ett pedagogiskt sätt att missfall i sig inte ökar risken för fler missfall, vilket för mig var extremt skönt att höra. Har bara stirrat mig blind på statistiken som blir värre och värre efter varje missfall och Då fått för mig att livmodern liksom minns varje missfall och vill göra fler då men nej nej så är det inte. Sen pratar hon ju om att boosta ägglossning med d vitamin och det har jag gjort både nu och gången i december då jag blev gravid. Bra knep! Men än så länge upp till bevis om det håller. 

Har svårt att förstå det där med progesteron. Alltså hur man tar prov på det. det Varierar ju så under cykeln så det måste tas exalt En vecka efter ÄL. Och så verkar nivåerna kunna variera väldlgt från person till person. 31 låter för mig inte såå himla lågt? 

men hoppas på dig nu.. många säger ju att hormonnivåerna är extra gynnsamma för en graviditet cykeln precis efter missfall. manifesterar starkt att du har genomgått ditt absolut sista missfall i alla fall!

Ja ett plus är alltid en ny möjlighet :)

Ja, har läst lite om henne med, dock inte stirrar mig blint men ändå följt lite råd. Äter ju vitaminer med men det går sådär verkar det som :) 

Jag tog äl-test, kollade sekret och tempade och visste då typ exakt när min ägglossning var. Man kan ju aldrig garantera helt men efter alla dessa månader känns det som att jag ändå har bra koll på min cykel. Verkar som att provsvaret varierar lite beroende på vem men frågar. Jenny sa att över 50 är bra. Så vet ju inte hur mycket det skiljer egentligen.  Aja, får ta upp detta med läkaren. Hoppas dem kan hjälpa oss. Just nu känner vi inte att IVF är vår grej. Det säger läkaren med, att vi ändå kan bli gravida. Jag hoppas ändå vi lyckats dra alla nitlotter man kan få - måste väl ändå bara bara stjärnvinster kvar?

Denna månad känns det som att mensen är påväg dock :( Hoppas att jag har fel :)

Hej vänner,

ursäkta ihopblandningen. Tråkigt med missfall hursom och hoppas att ni båda får en graviditet som vill stanna snart såklart.

Det puttrar på för mig. Den värsta nojjan har släppt. Hade ganska jobbiga nojjor fram till vecka 26-27 ungefär. Då betalade jag för mitt senaste UL, samt har varit inne en gång på förlossningen för jag tyckte inte jag kände henne på så länge men hon låg bara muppigt och var anonym. De var iaf väldigt snälla och välkomnande på förlossningen och jag kände mig inte alls ignorerad eller shamad för att jag var där som många berättar om. Nu sparkar hon hårt och ofta så jag tror jag har släppt det värsta. Har såklart andra nojjor nu när det närmar sig, att hon skall dö av tidig spädbarnsdöd mm samt att jag skadar henne på olika sätt men som sagt, det puttrar på. Jag är i 32 snart så det är inte bautalångt kvar. 

Angående progesteron så sa min läkare att det finns kvinnor som har en toppengraviditet vid 50 och det finns kvinnor som inte klarar av att behålla en graviditet vid 250 så det är svårt med progesteron för man måste mäta det i relation till ett dåligt värde på sig själv.

Jenny koos är jävligt bra! Hon har lärt mig mer än vad jag kunnat drömma om att få svar på inom vården. Allt hon säger passar inte alla såklart men hon har en sund grundinställning till kunskap om kvinnokroppen och det gillar jag. Jag slutade med koffein också när jag ville bli gravid och åt vitaminer samt tänkte på att äta näringsrikt och lagom. Allt på hennes inrådan. Koffein kändes verkligen som en bra grej att sluta med, det hänger fortfarande kvar och det kommer jag aldrig börja med igen. Stor skillnad på sömn och mående! Det fina är ju att det finns så gott koffeinfritt kaffe ändå så man märker ingen skillnad

Tror hursom att min kropp mådde som allra bäst när jag slutade stressa. Det är ju lättare sagt än gjort såklart men jag hittade ngt slags zen när under oktober och jag vill tro att det hjälpte. 

wow vecka 32 hur kan det gått så fort!! du var ju nyss här med oss! det gör mig hoppfull! och så skönt att du varit lugn senaste tiden. herregud nu kan hon ju nästan komma? min vän fick barn i v 34 för ett tag sen och det gick hur bra som helst

ja jag har förstått samma av progesteronmätningen, att det är så väldigt individuellt och ska vara i balans med alla andra hormoner som behövs.. 
ja kaffe slutade jag med i augusti, så lätt grej att utesluta, saknar det faktiskt inte alls. sover bättre och har mindre ångest

vill ändå tro att progesterontillskottet hjälper mig nu! är på dag 30 nu och har hittills inte blödigt någonting -peppar peppar inte jinxa tack jesus - vilket inte har hänt mig i dom tidigare graviditeterna. bägge tidigare graviditeter småblödde jag mellan dag 27 och 30 för att sen ha ca 10 dagars uppehåll och sen startade missfallen. känns så skönt att det inte har liknat dom förra gångerna så här långt, det hjälper mig så så enormt att vara avslappnad i detta otäcka skede! 

Skönt att det går bra för er båda :) Jag håller tummarna för er :) 

Ja, allt är så himla svårt när det gäller kroppen :) Man kan aldrig veta. Men känns verkligen som att det är något som inte stämmer med tanke på alla missfallen som jag fått. Det kan som sagt vara något med progesteronet så känner att jag verkligen vill ha något konkret med mig nu när jag ska göra en missfallsutredning. Har upplevt än så länge att man fått kämpa sig fram för att få bra hjälp. Tre missfall men ändå fått tjata. Så nu hoppas jag att jag ändå kan få testa vad som helst, tex progesteron. Hoppas att det ska hjälpa?

Ny här! Väntade sladdis och har aldrig haft missfall, men graviditeten verkar ha avstannat i 5+2 och nu blöder jag långsamt. Jätteledsen. Ska på återbesök om en dryg vecka.

Hoppas på att kunna bli gravid på nytt.

vad tråkigt, beklagar verkligen.. hoppas också du får bli gravid snart igen!

jag e på cykeldag 33 nu. bim +3 så 4w3d då. inget blod ännu!!! salig av tacksamhet för det! tog ett till test igår, såg fint ut, strecket nästan lika starkt som kontrollstrecket redan. men mår normalt.. mår inte illa. har lite ömma bröst. vill ha mer symtom. och vill att dagarna ska gå!!!

@Ledsen tack så mycket och jag håller tummarna för dig.
Inser här i tråden att jag kanske har en del att läsa på om progesteron och annat!

Jag har alltid blivit gravid direkt, mer eller mindre på första försöket. Så också denna gång. Tog ut kopparspiralen, sex en gång vid ÄL minus 5, "poff" så var jag gravid. Men denna gång gick det ju snett.

Har haft atomklockeregelbunden mens i 11 år (sen jag träffade maken) men hade utebliven mens i flera år mellan 20-30, så jag tänker att min hormonbalans är känslig och nu är jag ju 40 liksom...

Känner mig så tom, hur laddar man om liksom? Tänker på alla tappra med missfall och ofrivilligt barnlöshet år ut och år in och känner mig lite bortskämd men har ju mest mig själv att jämföra med.

Åh jag förstår! Spontant bara av att höra om din situation så blir jag inte orolig. Äggkvalitén försämras med åldern så då är missfall vanligare. Men ingenting säger att du skulle ha för låga nivåer av någonting just nu? Det enda sättet att finn ut det är ju att försöka bli gravid igen och se hur det går! Hårt men sant. Tro mig jag har läst på MYCKET om det här och ett enstaka missfall är sällan anledning för oro. Även om det såklart känns jobbigt. Men det är bara att försöka igen när du känner dig redo och om du fortfarande vill