• Stavenroth

    Den enda av kompisgänget som inte blev inbjuden på bröllopet...

    Måste få skriva av mig lite... har hamnat i en situation där jag inte längre vet vem som är mina vänner och vet inte om det är jag som överreagerar eller om jag just blivit sviken på ett fruktansvärt elakt sätt...

    Det har nämligen visat sig att en (före detta?) vän precis hade bröllop, och jag var inte bjuden. Okej, det kan hända tänker man, kanske ville de hålla bröllopet litet eller så kanske pengar är problemet, de kanske var tvungna att prioritera? Till saken är den att svaret är nej på båda frågorna, bröllopet var stort och pengar är inga problem i detta fallet - det var alltså ett mycket aktivt val att välja bort mig.

    Jag har känt personen i fråga sedan cirka 6 år tillbaka, vi har aldrig varit supertighta men umgåtts i samma "gäng", även hängt lite tillsammans i perioder bara vi två. Genom detta "gäng" har vi rest tillsammans, umgåtts, gått på event och annat genom åren, har dock de senaste 2 åren bott på olika orter och därmed, tillsammans med coronasituationen, inte träffats. Vi har dock fortfarande "varit ihopkopplade" genom gemensam chat och snapchat som vi samma kompisgäng har tillsammans och ofta använder.

    Insåg dock för några veckor sedan att denna person hade bröllop inbokat, genom en kväll hos en av mina andra vänner. Förstod att alla, och med det med menar jag verkligen alla i gänget, blivit inbjudna, utan jag. Blev såklart jätteledsen och visste inte hur jag skulle reagera, ville bara därifrån...

    Jag vet att hon har närmare vänskap med några stycken, redan tidigare sett att hon bjudit över dessa till henne tidigare utan att fråga mig, men ändå alltid räknat med att få en inbjudan till deras bröllop... framförallt gör det ont när jag ser att hon bjöd in även "de andra" i gänget som hon inte heller umgåtts med på tumanhand, men ändå bestämmer sig för att bjuda in.

    Tog mod till mig och skrev en textrad till henne att det kändes väldigt tråkigt att hon inte bjudit in mig, och hon svarade bara att "ja man önskar att man kunde bjuda in alla man gillar..." ja, verkligen eller...

    Känner mig så otroligt förnedrad, framförallt gentemot resten av kompisgänget, att på ett så uppenbart sätt bjuda in alla utan mig avskärmar mig på något sätt från resten, blir ju jättekonstigt att umgås med resten nu av gruppen med den känslan hon skapar av att vara "bortvald"... vill ju inte precis umgås med en grupp som inte räknar in mig.

    Känner mig väldigt ledsen och nere, visst känns detta alldeles fel och elakt, och inte bara jag som överdriver känslan?

  • Svar på tråden Den enda av kompisgänget som inte blev inbjuden på bröllopet...
  • Anonym (XXX)
    Anonym (anonym) skrev 2021-10-30 17:15:57 följande:
    Alltså... lite märkligt är det att ringa. MAN GÖR VAD MAN VILL på fritiden. Ingen ska tvinga någon att umgås med någon, oavsett. Din lilla tyrann, vill du sätta lagar för att man inte får ha olika djupa vänskapsrelationer till folk? Ska alla alltid värderas lika i varje individs umgängeskrets? 
    Fast om det gäller en skolklass, tycker jag faktiskt att det är skillnad. I min dotters klass tog fröken upp det kalasproblemet på ett föräldramöte i 1:an. Vi kom då, alla föräldrar, överens om att antingen ska vårt barn bjuda hela klassen, eller en grupp på mindre än hälften. (Alternativt alla barn av barnets egna kön, eller en grupp på mindre än hälften av alla barn av det egna könet.)

    Barn är ju tvungna att gå i skolan eftersom det är skolplikt, och en uteslutning i ett sammanhang som rör klassen, påverkar barnen även på skoltid. Alla vet om det, ungarna antyder det som hänt eller pratar rentav om det öppet, de hånar och skrattar o.s.v..

    Jag råkade själv ut för en djävulsk sak när jag var nio eller tio år. En flicka i klassen skulle ha maskeradkalas, och hon antydde att jag skulle bli bjuden. Jag blev jätteglad, för jag hade aldrig varit på en maskerad förr! Jag bestämde att jag skulle gå som Alice i Underlandet, och min mamma sydde klänning + förklä (materialet kostade rätt mycket också). Den här flickan och hennes kompisar frågade flera gånger hur det gick med sömnaden, och hade mig att prata om det inför alla: "jodå jag har provat den en gång, nu ska min mamma ändra den lite så den sitter perfekt".

    Sedan när inbjudningskorten skickades ut så fick inte jag något. Jag väntade några dagar och sedan frågade jag flickan, för jag tänkte att brevbäraren kanske hade slarvat bort mitt Då sa hon högt: "TRODDE DU VERKLIGEN ATT DU SKULLE FÅ KOMMA?" och så garvade alla... Det kommer jag inte att glömma så länge jag lever. :(
  • Anonym (festfixaren)
    Glinda från Oz skrev 2021-10-28 13:30:53 följande:
    Den enda förklaringen jag kan se är att bruden bett de andra hålla tyst runt ts. När jag var tonåring och i tidiga 20- års åldern hände det att endast en person blev utesluten och de andra ombedda att hålla tyst, personen kunde alltså få veta det i efterhand.
    Vi är i 50-årsåldern, det händer fortfarande att någon (inte alltid samma) inte är bjuden överallt, p.g.a. plats, social förmåga, närvaro av ex osv.

    Vissa personer är och förblir också ett socialt mercyfuck. Man tar med dem på rätt många grejer men ibland tar orken slut att vara både familj, krishanterare och underhållare åt folk som inte kan laga mat, inte kan transportera sig själva och inte ens har vett att ta med sig en blomma eller en flaska vin när de blir bjudna på nyår eller midsommar. 

    Men det är väl rätt klart att man inte vill trycka upp det i ansiktet på personen varken IRL eller på sociala media, även om det kanske kan uppfattas som elakt att tiga också.
  • Anonym (festfixaren)

    Men ett bröllop är en engångshändelse och ingen storhelg, så om jag vore bruden hade jag nog rakryggat försökt berätta varför TS inte blev bjuden, även om det klart hade varit ett jobbigt samtal. Om det handlar om antal stolar i lokalen eller att ens partner inte tycker att den vännen förtjänar en plats över en av hans vänner- okej, så kan det kanske vara.

    Men som TS hade jag (om jag fick höra detta i efterhand) konstaterat att dessa är inte så goda vänner som jag trott, och försökt knyta andra vänner närmare till mig så att jag inte är helt socialt beroende av personer som faktiskt inte värdesätter mig så värst högt. Då kan det räcka med en separation i min relation för att stå helt utan vänner.

    Jag och min man har både egna vänner som vi göra saker med själva p.g.a. olika intressen, och gemensamma vänner. 

  • Anonym (anonym)
    Anonym (XXX) skrev 2021-10-30 17:33:32 följande:
    Fast om det gäller en skolklass, tycker jag faktiskt att det är skillnad. I min dotters klass tog fröken upp det kalasproblemet på ett föräldramöte i 1:an. Vi kom då, alla föräldrar, överens om att antingen ska vårt barn bjuda hela klassen, eller en grupp på mindre än hälften. (Alternativt alla barn av barnets egna kön, eller en grupp på mindre än hälften av alla barn av det egna könet.)

    Barn är ju tvungna att gå i skolan eftersom det är skolplikt, och en uteslutning i ett sammanhang som rör klassen, påverkar barnen även på skoltid. Alla vet om det, ungarna antyder det som hänt eller pratar rentav om det öppet, de hånar och skrattar o.s.v..

    Jag råkade själv ut för en djävulsk sak när jag var nio eller tio år. En flicka i klassen skulle ha maskeradkalas, och hon antydde att jag skulle bli bjuden. Jag blev jätteglad, för jag hade aldrig varit på en maskerad förr! Jag bestämde att jag skulle gå som Alice i Underlandet, och min mamma sydde klänning + förklä (materialet kostade rätt mycket också). Den här flickan och hennes kompisar frågade flera gånger hur det gick med sömnaden, och hade mig att prata om det inför alla: "jodå jag har provat den en gång, nu ska min mamma ändra den lite så den sitter perfekt".

    Sedan när inbjudningskorten skickades ut så fick inte jag något. Jag väntade några dagar och sedan frågade jag flickan, för jag tänkte att brevbäraren kanske hade slarvat bort mitt Då sa hon högt: "TRODDE DU VERKLIGEN ATT DU SKULLE FÅ KOMMA?" och så garvade alla... Det kommer jag inte att glömma så länge jag lever. :(
    Ja, barn kan vara riktigt elaka. Vuxna med för den delen. Har skrivit tidigare i tråden att man inte bör bjuda in i själva skolan, utan göra det på fritiden. 

    Sedan har barn inte samma spärrar som vuxna, och de säger elaka saker rakt ut mer än vuxna. Men lösningen där är inte att alla MÅSTE bli bjudna, lösningen där är att lärare OCH föräldrar får reda på att den här tjejen var elak. Och hon skulle få höra det och be om ursäkt. 

    Skilj på att aktivit mobba någon, som den här tjejen gjorde och att välja vilka man umgås med på sin fritid.
  • Anonym (Linni)
    Anonym (XXX) skrev 2021-10-30 17:33:32 följande:

    Fast om det gäller en skolklass, tycker jag faktiskt att det är skillnad. I min dotters klass tog fröken upp det kalasproblemet på ett föräldramöte i 1:an. Vi kom då, alla föräldrar, överens om att antingen ska vårt barn bjuda hela klassen, eller en grupp på mindre än hälften. (Alternativt alla barn av barnets egna kön, eller en grupp på mindre än hälften av alla barn av det egna könet.)

    Barn är ju tvungna att gå i skolan eftersom det är skolplikt, och en uteslutning i ett sammanhang som rör klassen, påverkar barnen även på skoltid. Alla vet om det, ungarna antyder det som hänt eller pratar rentav om det öppet, de hånar och skrattar o.s.v..

    Jag råkade själv ut för en djävulsk sak när jag var nio eller tio år. En flicka i klassen skulle ha maskeradkalas, och hon antydde att jag skulle bli bjuden. Jag blev jätteglad, för jag hade aldrig varit på en maskerad förr! Jag bestämde att jag skulle gå som Alice i Underlandet, och min mamma sydde klänning + förklä (materialet kostade rätt mycket också). Den här flickan och hennes kompisar frågade flera gånger hur det gick med sömnaden, och hade mig att prata om det inför alla: "jodå jag har provat den en gång, nu ska min mamma ändra den lite så den sitter perfekt".

    Sedan när inbjudningskorten skickades ut så fick inte jag något. Jag väntade några dagar och sedan frågade jag flickan, för jag tänkte att brevbäraren kanske hade slarvat bort mitt Då sa hon högt: "TRODDE DU VERKLIGEN ATT DU SKULLE FÅ KOMMA?" och så garvade alla... Det kommer jag inte att glömma så länge jag lever. :(


    Usch, det där beteendet gör så ont i hjärtat.

    Jag blev utesluten i högstadiet för att de coola tjejgänget inte gillade mig. Det hade inte spelat någon roll men de bjöd in min bästa kompis för de ville ha med henne i sin grupp. Till mig ringde en av tjej till och med och sa att jag inte var bjuden hem till henne men min bästis var. Man blir oavsett ledsen.

    Jag tycker man ska lära sina barn att antingen bjuda alla eller en mindre grupp. Man utesluter inte en person och man lurar inte en person att tro att de kommer bli bjudna (det skedde på min skola också fast med andra barn). Det är upp till föräldrarna att lära barnen hur man behandlar andra.

    I vuxen ålder kan jag absolut ha förståelse för om man inte blir bjuden men antingen ger man en förklaring (jag hade fått dåligt samvete om någon sagt till mig att de blivit ledsna för att de inte blivit bjudna på mitt bröllop/fest/middag/födelsedag) eller så bjuder man en mindre grupp av ett större kompisgäng kan jag tycka.

    Man behöver självklart inte tycka om alla människor men man borde behandla alla med respekt.
  • Anonym (XXX)

    TS, har du funderat på andra förklaringar? Finns det någon faktor hos dig, som skiljer ut dig från resten av gänget, och som kan ha haft beydelse i förhållande till brudens fästman, hans familj och hans vänner? Kan det vara så att bruden var rädd att det skulle bli bråk på hennes bröllop?

    Har du t.ex. väldigt starka politiska åsikter, som du gärna luftar överallt, och brudgummen och hans familj och vänner står på motsatta sidan politiskt? Då kan det vara orsaken. Eller om du är emot invandringen, och hennes fästman eller någon i hans entourage är invandrare. 

    Det kan också vara så, att man gärna umgås med vissa kompisar när man är ung, som man inte vill visa upp för föräldrar och släkt i formella sammanhang. Har du grönt/rosa/blått hår, rastaflätor, tatueringar, piercingar? Hur är ditt bordsskick? Kan du konversera med främmande bordsherrar, om de har formell bordplacering (som man ofta har på bröllop)? Kan du dansa vals och foxtrot, om det blir pardans efter middagen? Då ska ju helst alla dansa med sin bordskavaljer/bordsdam. Det är just vid sådana tillfällen det kan ha betydelse, om man kommer från olika samhällsklasser och har fått olika uppfostran. 

    Vore kul om du kunde svara på våra olika funderingar!

  • Anonym (Dansar hellre än bra)
    Anonym (XXX) skrev 2021-11-01 00:20:13 följande:

    TS, har du funderat på andra förklaringar? Finns det någon faktor hos dig, som skiljer ut dig från resten av gänget, och som kan ha haft beydelse i förhållande till brudens fästman, hans familj och hans vänner? Kan det vara så att bruden var rädd att det skulle bli bråk på hennes bröllop?

    Har du t.ex. väldigt starka politiska åsikter, som du gärna luftar överallt, och brudgummen och hans familj och vänner står på motsatta sidan politiskt? Då kan det vara orsaken. Eller om du är emot invandringen, och hennes fästman eller någon i hans entourage är invandrare. 

    Det kan också vara så, att man gärna umgås med vissa kompisar när man är ung, som man inte vill visa upp för föräldrar och släkt i formella sammanhang. Har du grönt/rosa/blått hår, rastaflätor, tatueringar, piercingar? Hur är ditt bordsskick? Kan du konversera med främmande bordsherrar, om de har formell bordplacering (som man ofta har på bröllop)? Kan du dansa vals och foxtrot, om det blir pardans efter middagen? Då ska ju helst alla dansa med sin bordskavaljer/bordsdam. Det är just vid sådana tillfällen det kan ha betydelse, om man kommer från olika samhällsklasser och har fått olika uppfostran. 

    Vore kul om du kunde svara på våra olika funderingar!


    Vals och foxtrot?
    Åh herre, är det ett krav för att få bli bjuden på bröllop?

    Nej, det är det såklart inte. Då hade iaf jag aldrig någonsin närvarat på ett, för den enda dans jag behärskar är den man studsar runt till musiken!

  • Anonym (XXX)
    Anonym (Dansar hellre än bra) skrev 2021-11-01 05:07:50 följande:
    Vals och foxtrot?
    Åh herre, är det ett krav för att få bli bjuden på bröllop?

    Nej, det är det såklart inte. Då hade iaf jag aldrig någonsin närvarat på ett, för den enda dans jag behärskar är den man studsar runt till musiken!
    Beror ju på i vilken samhällsklass det är. Om det är ett formellt bröllop i överklassen eller över medel-klassen, och brudens föräldrar håller i alltsammans, så blir det med stor säkerhet pardans till levande orkester. Och den första dansen är alltid en vals ("brudvalsen"). Bruden och brudgummen dansar först ut, och när alla har beundrat dem ett par varv, så ska alla bordsherrar och deras -damer ansluta på dansgolvet.
  • Linslusen04
    Linslusen04 skrev 2021-11-01 05:29:18 följande:

    Känner med dig ????????????????????


    ????
Svar på tråden Den enda av kompisgänget som inte blev inbjuden på bröllopet...