Är invandringen en belastning?

Menar du att fördela är att 'ta pengar från andra utgiftsposter'?

Vilka utgiftsområden menar du har blivit av med pengar?

Har du koll på hur det ser ut i fråga om storleken på respektiva utgiftsområde?

'ta pengar från andra utgiftsposter' hahaha

Med det resonemanget är det ju så att varje krona som läggs i något utgiftsområde är 'taget från andra utgiftsposter' och inga pengar kan alls fördelas utan att något annat utgiftsområde blir fråntaget pengar...    

Jag hade ingen aning om att budgetering kunde medföra sådana oöverstigliga problem med 'stöld' av pengar oavsett hur dessa fördelas..  Har du gjort en budget själv någon gång?

Så till vilka utgiftsposter hörde dess pengar till innan de lades in i utgiftsposterna för migration och etablering?

eller är det  så att det inte 'tas pengar från andra utgiftsposter'?

Nej, det är inte jag som spelar dum. Däremot  är påståendet att ett utgiftsområde 'tar pengar från andra utgiftsposter' dumt. Riksdagen godkänner fördelningen av utgifter för olika utgiftsområden då budgeten antas, ingen 'tar  pengar från andra' 

www.riksrevisionen.se/nu-granskas/pagaende-granskningar/omstallningen-vid-migrationsverket-2017-2020.html

"

Har du tittat på de olika utgiftsposterna? Det är inte svårt. Behöver du ha länkar och bilder?

Om du menar att frånvaro av sparpaket är samma sak som att 'ta pengar från andra utgiftsposter' så är ju alla tilldelade pengar att ta från andra utgiftsposter.

Sparpaket syftar till att minska utgifterna - om det sedan är för att kunna tillföra utgifter någon annanstans eller för att helt enkelt är få mindre utgifter för en sak eller totalt är en annan fråga, det kan sparas av fler olika skäl.  Det kan en normalbegåvad förstå.

Påståendet att det 'tas pengar från andra utgiftsposter' är missvisade, kanske är det ohederlig argumentation. Också detta kan en normalbegåvad förstå.

Det är enkelt att kolla upp de olika utgiftsområdenas storlek och att läsa myndigheternas budget.  Jag tror att du kan hitta detta enkelt om du vill. 

Vad jag förstår eller inte förstår eller vilken begåvningsgrad jag har har ingenting att göra med hur budgetens utgiftsposter finansieras. Det kan vara från statens intäkter eller med lånade pengar. Om lånade pengar uppstår ur tomma intet eller inte är en annan fråga.

Inget av detta betyder nödvändigtvis att pengar tas från andra utgiftsposter.

Det finns ännu inget utgiftsområde i statens budget som heter skattesänkningar.

Att allt måste betalas betyder inte att pengar 'tas från andra kostnadsposter'.

Det du beskriver kallas att fördela kostnader, om du menar att fördelning av kostnader är att 'ta pengar från andra kostnadsposter' så menar du rimligen att varje fördelning är att 'ta pengar från andra kostnadsposter'?

skulle du också säga att pengar lagda på andra utgiftsområden samma sak som att 'ta pengar från migration och etablering'?

Vad det verkar handla om är att du vill försvara åsikten att vissa typer av kostnader är 'tagande från andra kostnadsposter' - och vissa typer är i detta fall migration och etablering som du inte gillar och sedan försöker lägga fram ett argument som bygger på en värdering som döljs bakom en missvisande beskrivning av att pengar fördelas..

Tror du det - jag tror att vilken normalbegåvad person som helst ( jag vet inte varför du drog in normlabegåvade personer i debatten) begriper skillanden mellan minskade inkomster och ökade utgifter.

Min egen budget? Den har utrymme för utelunch och middag 7 dagar i veckan och 6 veckors semester på internationell resande fot utan att påverka mina andra utgiftsposter.  Krogbesök är en försvinnande liten utgiftspost i min budget. Överskott och underskott kommer och går, fördelningen mellan olika poster varierar med behov och önskemål, jag vet idag vilket överskott (eller underskott)jag kommer att ha i december 2022 och det ger mig möjlighet att planera olika budgetposter på  lång sikt. Självklart kan någonting omvälvande hända som budgeten inte tar höjd för.

Den budget jag ansvarar för i mitt yrke? En liten budget, mindre än 10 miljoner. Jag vet i princip idag vilket överskott (eller underskott) jag har i december 2022 - det är en del parametrar i verksamheten som inte jag styr över som påverkar intäkter och utgifter på olika sätt, så givet att dessa parametrar blir kända kan jag veta hur nära budget och prognos jag landar.  Självklart kan någonting omvälvande hända som budgeten inte tar höjd för.

Är det så att en eller några utgiftsposter 'tar pengar från andra utgiftsposter'? Nä.. det är en fördelning av kostnader  baserat på olika prioriteringar vid olika tillfällen

Kanske är det så att det i din egen budget 'tas pengar från andra utgiftsposter' - det är en usel budget om du inte vet vad du behöver lägga pengar på  eller kanske en kraftigt svängade oförutsebar verklighet i fråga om såväl intäkter som utgifter.   Det finns hjälp - kommunen eller kanske din bank har ekonomisk rådgivning.

Principen du har förklarat är ingen princip - det är en förenklad syn på kostnader och budgetering färgad av dina värderingar.

Bara för att du inte personligen är intresserad av olika eller vissa utgiftsområden betyder det inte att dessa områden ' tar pengar från andra utgiftsposter'  - det är dtt egna högst personliga värdepåstånde som beskriver din inre verklighet snarare än den verkliga statsbudgeten med olika utgiftsområden.

Ni har kanske planerat och budgeterat dåligt om ni inte budgeterat för de projekt ni har igång? 

Det du beskriver liknar kanske hur svensk kärnkraft hanteras till skillnad från finsk kärnkraft?

www.nyteknik.se/energi/darfor-gar-karnkraften-battre-i-finland-6423824

"Ända sedan början av 1980-talet, när den första finländska reaktorn togs i drift, har Finland kunna hålla igång sina kärnkraftverk till 95 procent, år efter år.

För Vattenfallägda F1 och F2 är motsvarande drifttillgänglighet bara 90-91 procent i snitt mellan 1984 och 2007.

Förklaringen är enligt Magnus von Bonsdorff att TVO haft fullt fokus på just driften och tillgängligheten.

Ingenjörerna har fått bestämma.

Det har bland annat inneburit att man i Finland behållit ett stort, strategiskt reservdelslager för att snabbt kunna byta ut delar som fungerar mindre bra.

- I stället för att göra reparationer under tidspress har man snabbt kunnat byta ut hela komponenter. De utbytta komponenterna renoveras och läggs i lager för att finnas i beredskap, säger Magnus von Bonsdorff.

Det kostar pengar att hålla lager, men det har lönat sig genom att stillestånden har kunnat hållas nere.

- I Sverige har sparprogrammen under 1990-talet och senare gått ut över det långsiktiga underhållet. Om du har ett gäng ekonomer som bara tänker på kapitalbindning så upplevs lagerhållningen som ett problem, säger han.

I Finland har man också satsat på egen personal för att kunna ha full kontroll vid revisionerna, ändringarna och effekthöjningarna – och god beredskap för oförutsedda händelser"

Så det är jämförbart i vissa sammanhang - men inte i andra? Kan du utveckla?

Resultatet är väl inte det viktiga om furmuleringen är att vissa av dig namngivna utgiftsposter 'tar pengar från andra utgiftsposter' - det är ju inte resultatet du kommenterar i så fall, utan du gör en värdering att ett utgiftsområden får mindre pengar än de kunde fått.

Jodå ,jag har förstått allt du skriver - men jag håller inte med. Att ha en avvikande uppfattning betyder inte att man inte förstått.  Men du kanske har en annan uppfatting om det - betyder det att du inte förstått? 

Alla pengar kan väl användas tll massa andra saker, men om jag i min budget avsätter pengar till det som är viktigt - i någon betydelse - så varför har jag 'tagit pengar från någon annat utgiftspost'? Det är alltid en fråga om fördelning baserat på det som prioriteras i förhållande till vad som är av intersse och möjligt med intäkter och utgifter.

Jag tror inte att statsbudgeten med de olika utgiftsområdena kan jämföras särskilt väl med projektpengarna du äskar - den statliga budgeten inte är av karaktär projektbudget utan snarare att likna med en omfattande och heltäckande driftbudget.