Regeringens el-fiasko

Här ser man sossarnas politik, man skriker för full hals att elstödet har fått sekretess, samtidigt som markägare som upplåter mark åt vindkraft ska hålla bidraget man får via avtalet inom full sekretess inför för alla.

Det är en sjuk politik sossarna för.

Fast det är att gå in och muta markägare, ni får ex miljoner under dessa år vi får hyra marken, går vi i konkurs betalar ni för att montera ner o riva allt.

Vi använder bidragen vi får via staten för anslutningen till ert arvode.

Kort, det är bara ni som mark ägare som får bidrag, grannar får gnälla bäst dom vill, dom har ingen talan för deras hus o mark faller i värde, pris minsknings smällen era grannar får, kompenseras enbart ni för så ni kan utstå allt gnäll.

Nej, förbjud dessa vindkraftsbolag att utnyttja folk på detta sättet. Låt folket o kommunen har veto vad dom får som granne.

Och som enskild firma är du personligt betalningsansvarig om det skiter sig i företaget.

Driv enskild firma, bli långtidssjuk i cancer - hamna i personlig konkurs och få betalningsanmärkningar.

Livet på en knivsegg.

Ett AB kan du inte bli personligt betalningsansvarig för. Firman går i KK men du mister bara aktiekapitalet.

Det finns mycket annat än "Skriv-din-egen-gangsterrap", "Meka din Kalle" och "Odla cannabis, tre enkla steg" som ABF skulle kunna ägna sig åt att lära ut inom Rörelsen.

Grundläggande egenföretagande, exempelvis.

Sänkt skatt tror jag på, det är vägen vi ska gå.

Först ska man titta vad som hänt o varför vi hamnat här, sämst i hela EU. Det handlar om politik som drivits två år innan, avvecklingen av kärnkraften har en stor betydelse, det har även Löfven berättat för över 10 år sedan, ändå fortsatte man driva avvecklingen.

Tar man sedan skillnad mellan moms och energiskatt, moms räknas i procent och energiskatt i kronor, energiskatten ökade med 4 öre.
Nu är detta en mycket låg procent i ökning av totala elpriset.
Det utgör alltså en marginell skillnad och inte en direkt orsak till höga energipriser.
Riksbanken döljer inte mycket i sina uttalande, man förklarar tydligt energipriset under 2021 börja 2022, där man tittat på årsproduktion av energi, och vindkraften tas upp som ett problem. "lite vind" är en bidragande orsak. Något vi aldrig hört i ett riksbanks utlåtande genom tiderna.
-

Utvecklingen av elpriserna har varit ännu mer dramatisk och det beror på flera faktorer. Onormalt låga nivåer i de nordiska vattenmagasinen samt lite vind har bidragit till stigande elpriser i Sverige.

Följer man riksbanken, vet man vem som orsakat allt. Tittar man till datum faller siffrorna in exakt när Ringhals avvecklades. Elproduktionen är en av grunderna till förhöjd inflation, matpriser, produktionskostnader allt ökades dramatiskt. Det är sossarna som ställt till det. 
-

Energiprisernas utveckling har bidragit till att KPIF-inflationen har stigit från 0,5 procent i december 2020 till 4,1 procent i december 2021. Aldrig sedan inflationsmålet började gälla 1995 har KPIF-inflationen varit högre. Priser på drivmedel och hushållsel ingår i de vanliga inflationsmåtten och konsumentpriserna på dessa produkter ändras oftare än andra priser. Men det är inte bara hushållen som förbrukar energi, utan även företagen. Frågan är hur mycket de höga energipriserna påverkar företagens kostnader och därmed hur mycket även andra priser höjs efter hand.

Visst kan du tycka att det låter konstigt, men riksbanken kan inte räkna ut sina åtgärder baserat på nerlagda kärnkraftverk, man räknar efter beslut och hur landet styrs, vilka konsekvenser det lett till.
Vill regeringen slopa amortering, gör riksbanken ny beräkningar och höjer styräntan, inget regeringen bestämmer över. Man gör det som en direkt konsekvens av regeringens beslut.
Det samma med avvecklade kärnkraftverk, det ökade på inflationen, företag, bönder, logistik alla höjde priserna, riksbanken svara direkt med räntehöjningar.

Det ledde till en dålig svensk ekonomi. du vet den uppgift en regering har, styra landet och driva det i rätt riktning.

Globala vädret handlar om just planerbar energi, men du verkar inte förstått sambandet. Tur vi har riksbanken som förstår sambandet och agera där efter.

Alla har tydligt inte utbildning som underlätta att förstå.

Men vår energipolitik handlar om miljöutsläpp, trodde ingen hade missat detta,  men ibland dyker det upp en o annan, sedan kan du läsa själv varför vi satt miljömål och hur det påverkar det globala vädret. det finns ett samband om du läser varför vi ska minska olja och fissila bränslen inom energiproduktionen.

Tar bara fram vad riksbanken gjort för bedömningar av läget, Bedömning av Sveriges drivna socialdemokratiska politik. Vad det fått för konsekvenser för landet, efter detta agerar man. Dvs innan kriget i Ukraina gjorde man dessa bedömningar, och vädret spel en otroligt stor roll, något som aldrig annars tagits med. Tyskland verkar ses som en av orsakerna till skenade elpriser, vi vet dom även avveckla kärnkraft, gjorde sig gas beroende, resultat alla fick höga elpriser, vi vet att länder som sverige fick det, fast vi inte använder gas.
-

Leveranserna av naturgas från Ryssland har varit begränsade, vilket har påverkat elpriserna i Europa. I december 2021 hade marknadspriserna på el stigit med nära 400 procent i Tyskland och Frankrike på årsbasis. I januari 2022 har de dämpats något, men är fortfarande höga. Eftersom den svenska elmarknaden över tid har blivit alltmer sammankopplad med den på kontinenten har även svenska elpriser påverkats, i synnerhet i södra Sverige. Enligt terminspriserna väntas oljepriset sjunka tillbaka med nära 15 dollar under prognosperioden. Även elpriserna i Europa och i Sverige kommer att dämpas efter vintern enligt terminsprissättningen. Hur elpriset i Sverige kortsiktigt kommer att utvecklas är dock svårt att förutse med någon större precision, eftersom det i stor utsträckning beror på vädret,

Tror inte vi har haft med att riksbanken sitter o titta vad vi för väder, blir det ett skit år med regn o blåst kan vi sänka räntan, blir det en en kanonsommar då kan vi behöva höja räntan. Hur mycket det blåser ska vara en del av bedömningen.